Ensam hemma med endast filmen Clueless som sällskap gjorde jag världens enklaste pyssel. Jag gick loss med lite färg på alla större träbestick. 

Klart, slut. 

Jag har nog alltid tänkt att jag är ganska personlig på den här bloggen. Vilket jag är. Men jag har likställt det med privat. Och det är jag inte. Och kommer fortfarande inte att vara.

Men efter att jag tog de här bilderna insåg jag att jag haft någonting av Mikaels kläder på mig varje dag den här veckan. Av anledningen att han numera bor delvis i Halmstad och jag ändå behöver ha en del av honom med mig hela tiden. Och då blir det privat med ens. För han och jag är precis lika mycket vi som förr. Men han följer en dröm någon annanstans samtidigt och då är särbo en del av följderna. 

Slut på privat meddelande, vill inte framstå som en karaktär ur the Notebook. 

Kjol från Indiska, skjorta från Whyred, halsband från Glitter och ringar från H&M, Indonesien och Sri Lanka. (varav Ganeshan såklart fortfarande är min förlovningsring)

Kattballerina direkt härmapade från originalet Marc Jacobs via Charlott Olympia. Lika glad är jag för det. Mina kostade 300 kronor. 

Jag fick en idé häromdagen som innefattade gamla glasflaskor, snöre och blomster och eftersom mitt tålamod är ungefär lika långt som min nedbitna fingernagel, dvs knappt existerande, så satte jag tänderna i projektet på en gång.

Plockade fram några flaskor och burkar och valde ut ett par som jag gillade extra mycket. Syltburk, kombucha- och Snappleflarra blev det. På väg hem från gymmet hade jag vältrat runt i ett dike och plockat på mig de sista himlasträvande små blomster som dagisbarnen runt knuten inte fått tag på, så dessa åkte ned tillsammans med några påskliljor. 

Påskliljor är ingen direkt favorit men med tanke på att färgskalan utanför dörren är lika med forna Sovjet en grådassig dag så känns det som pyttesmå solar. 

Och sen knöt jag snören runt alla halsar och hängde upp dem kanske lite otippat i..

..ljuskronan ovanför vår säng. 

Men det fanns ett skriande behov om ett vårlöfte och detta kändes så nära jag kunde komma. Och då ville jag ha dom på lagom avstånd att både dofta och se på.

Så nu hänger dom där. Mina flygande blomster.

Tänker att det skulle vara fantastiskt med en hel mängd flaskor på samma sätt i en festlokal med högt i tak. Som en trädgård ovan huvudet.

Nu har jag både en himlavägg och en handfull av våren i sovrummet. 

Det är uppenbarligen i Norrland som guldet finns (associerar genast till Kalle Ankatidningarna där Joakim von Anka är i Klondike som ung och vaskar guld så det sprätter runt hans platta fötter) eftersom min snubbe kommer hem med den här läskigt fina lilla teakbyrån. Alldeles gratis från deras stuga. Blocket kan ta sig i brasan med sina snordyra varianter från Midsommarkransen som någon hipster hamstrat på sig sen 2003.

   Naturligtvis ska det stå en pelargon på den. Teak och pelargoner hör ihop.

Men eftersom det är mitt hem platsar även en elefantlampa och en urliten vas. 

En vas - tre möjligheter. Jag har placerat körsbärskvistar i den och ser nu hur de bristande knopparna kämpar för glatta livet med att lösgöra sig vinterns alla helvetes kval. Heja heja!

Den är i oförskämt gott skick om man bortser från lite trötta insidor på lådorna.

Så fort den har fått en plats kommer den få nytt papper i botten och därmed må som en prins. Eller prinsessa. Eller en hen-essa. 

Vanligtvis är jag ingen större förespråkare av djurslakt för det höga nöjets, eller troféjaktens, skull men en och annan fyrfota vän får då och då sätta livet till hemma hos oss. Det rör sig dock allt som oftast om plastvarianter och inte päls/fjäll/läderhudtäckta sådana. 

För ett par veckor sedan inhandlades en afrikansk elefant i pytteformat för att sedan förvandlas till något annat. Jag hade nämligen en briljant idé som så ofta förr. 

Såhär såg den ut först. 

Sen satte jag mattkniven i den, och i mitt eget finger så vår blodspillan var något utjämnad, och skapade ett trevligt hål. 

Och i det hålet planterade jag en liten skojfrisk växt.

Mitt i naturen och Planet Earth på en och samma gång, i mitt vardagsrum, liksom.

Nu ska jag köpa lite fler djur och skapa mig en armé av krukor som egentligen inte är krukor.