Vi finns i flera städer, välj en stad att utforska!

Läsvärt

 

Kommer du ihåg Pojken med Guldbyxorna, TV-serien från 1975? Jag minns det vagt eftersom jag var väldigt ung då - det måste ha gått i repris någon gång under 80-talet!? Nu kommer i alla fall en nyfilmatisering upp på bio till höstenn närmre bestämt den 26 september. Ella Lemhagen som bl a ligger bakom "Tsatsiki, morsan och polisen" samt "Patrik 1,5" är filmens regissör. Alltsammans bygger på Max Lundgrens bok med samma namn från 1967.

Jag ska självklart försöka att gå och se filmen så snart den haft premiär, alltid kul att väcka gamla nostalgiska barndomsminnen till liv! Dessutom verkar den ha spelats i min stor budget - alltid kul när det satsas på svensk film!

I samband med lanseringen av den nya filmen har Nordisk Film gett mig möjlighet att själv vara en "pojke" med guldbyxor för en dag - jag har fått 1.000 kronor att fritt donera till en välgörenhet jag brinner för. Det är såklart alltid svårt att välja då det finns så många olika organisationer och föreningar i behov av pengar. Men... eftersom både jag och Magnus jobbat oerhört hårt med att samla in pengar till BRIS nu i sommar så tänker jag välja något annat denna gång - nämligen WaterAid! Jag tycker WaterAid gör ett fantastiskt arbete för allas rätt sanitet och jobbar för allas möjlighet till god hygien, framförallt i utvecklingsländer.

Så... mina 1.000 kronor, en summa som t ex räcker till en skoltoalett för hela 100 elever, skänker jag nu till WaterAid Sverige! Vill du själv skänka en slant till WaterAid Sverige (beloppet är givetvis valfritt) klickar du här!

Tack Nordisk film för både kommande spännande bioupplevelse och för möjligheten att göra gott!

Kram M

Då var det strax dags att hoppa in i bilen och påbörja den första av sommarens många resor, först på tur står Helsingborg tätt följt av Ystad och sen rullar det på resten av sommaren. När man reser så mycket som vi gör har man blivit något av ett packningsproffs så det mesta lär vara nerpackat. Det är dock alltid lite extra trixigt då vi alltid har dubbla packningar i form av scenkläder, scenskor och annat som hör jobbet till men huvudsaken är att hundar och hussar är med,  är det något vi glömt så finns ju faktiskt det mesta att köpa!

 

Vi känner oss så himla lyckligt lottade att kunna kombinera våra jobb och vårt resande så bra,  även om vi har konstiga tider och avlägsna arbetsplatser så får vi ändå ihop ett mysigt och fungerande familjeliv. Det kräver en hel del planering, pusslande och tajming men det är det verkligen värt!

Nu dags för varsin stor take-away Cafe Latte, en bra ljudbok och sen är vi ready to go!

Kram M 

Tänkte att det var på sin plats med lite nytt bildmaterial här på bloggen. Den gamla sidtoppen känner jag överlevt sig själv lite så från och med idag är där en ny. Det är grymt duktiga Karin Törnblom som tagit bilderna!

Bra mat och träning lönar sig; framförallt när det gäller välmåendet, att sen

vågen nu visar 15 kilo mindre än på de gamla bilderna är en bonus!

 

Idag har jag och Magnus varit på möte med WaterAid Sverige för att planera lite ytterligare inför en resa vi ska göra i höst. Vi kommer tillsammans med representanter från Sverigekontoret att besöka WaterAid i Indien och där särskilt utsatta slumområden i Delhi (en stad med 2,2 miljarder (!) invånare om man räknar in förorter och närområden) där tillgång till rent vatten och sanitet är en bristvara. Under resan kommer vi även att besöka områden där WaterAid genom sitt arbete gett befolkningen tillgång till sanitet och vatten i kombination med bl a utbildning och information om hygien.

Jag ser oerhört mycket fram mot resan som säkerligen kommer vara livsförändrande på många plan - mycket av det vi ser som självklarheter här i väst är givetvis långt ifrån vad merparten av lokalbefolkningen i dessa områden ens hört talas om i dagsläget. Detta är ett första steg i att sätta mig in i hur just jag kan vara med och påverka och hjälpa till - jag hoppas att ni läsare också vill hänga med, om än via bild och text. Efter det tror och känner jag på mig att vi alla kommer känna oss manade att dra vårt strå till stacken!

Nu blir det en löprunda här (det är uppehållsväder just nu - på vägen hem stannar vi till och midsommarhandlar det sista - chansar på att det är mindre folk kring stängningsdags!

Kram M

Pratade länge och väl i telefon med min goda vän Åse under min powerwalk härom morgonen - vi kom då in på ämnet socker och dess kopplingar till ohälsa och därmed boken Ett Sötare Blod av Ann Fernholm. Jag har hört en massa om den men sen har den helt enkelt fallit i glömska för min del. Åse, som läst den tyckte att den var väldigt läsvärd och rekommenderade den varmt.

Eftersom jag blev nyfiken och var nere på stan även i andra ärenden tänkte jag först köpa den som traditionell bok men då det ju faktiskt är år 2014 och jag har en iPad så fick det bli en e-boksvariant istället. Så himla smidigt, miljövänligt och dessutom mycket billigare!

Har kommit en bit in nu - den är riktigt fängslande! Fernholm, som ju är vetenskapsjournalist i grunden kan på ett väl insatt sätt lotsa läsaren genom all den forskning och alla rapporter som skrivits i ämnet. Skrämmande läsning - är så glad att jag i mesta möjliga mån gett upp raffinerat socker sedan mer än ett år tillbaka. Rekommenderar alla att läsa boken - den beskriver tydligt hur vi redan nu är på väg mot en epedemi av fetma och diabetes. Den upplyste har alltid möjlighet att ta ett informerat beslut före den okunnige.

Kram M

PS! Det är även en ny amerikansk film på väg som belyser ämnet - kolla trailern här!

Finns det något jag avskyr så är det byråkrati och krångliga regler som inte fyller något syfte. Idag fick Magnus en SMS-avisering från vårt postutlämningsställe att paket fanns att hämta. I SMS:et fanns ett referensnummer, utlämningsställets adress och info att om man skickar ett bud så skall denne visa både sitt eget och adressatens leg. Inga problem tänkte vi - eftersom vi skulle iväg och träna så ville jag inte ha med mig mer än nödvändigt så jag lämnade alla mina kort och leg hemma medan Magnus tog med sitt.

Men... Ingenting ska tydligen vara enkelt - när Magnus lämnar fram sitt leg och referensnummer säger kassabiträdet i den kombinerade spel/tobaksaffären att även jag måste visa leg då tydligen mitt namn också stod med. Självklart hade jag tagit med min legitimation om det stått i aviseringen eller om jag vetat att mitt namn stog med - men då den kom till Magnus och det inte stog något annat så ärju detta omöjligt att veta!? Ibland har vi fått paketavier (riktiga, på papper) där det stått M+M Carlsson och de har vi, utan problem, fått hämta ut på samma utlämningsställe och med endast ett leg. Har man regler så ska de ju i så fall gälla hela tiden och för alla och inte beroende på kassörska, det sänder lite tveksamma signaler tycker jag?

Lustigt nog så har brev adresserade till "Skönsjungande Artisten Magnus Carlsson i Stockholm" hittat ända fram till vår brevlåda - så delvis verkar ju postväsendet fungera medan andra delar av samma organisation känns minst lika rigida och daterade som Gestapo. Paketet? Ja, det ligger fortfarande kvar bland lottokuponger, skvallertidningar och lösgodis tills vi kommer med hela hushållets id-handlingar. För säkerhets skull tar jag då med mig en utskrift på min BMI, skostorlek, favoritfärg och hundarnas stamtavlor också, better to be safe than sorry.

Kram M