I bilen på väg till jobb hörde jag några människor snacka om gpssändare på barn. Att föräldrar kan hålla koll på sina barn med hjälp av gps i telefoner eller i andra hjälpmedel. Där satt någon som var psykolog och talade sig varm för idén!
Det är, för att vara tydlig, riktigt sjukt.
Ska föräldrar vänja barnen vid tanken på att vara övervakade? Har barnen ingen integritet? Vad är det för idioter till föräldrar som ens tillåter tanken att existera i ens en nanosekund? Sitta och spana på sina barn med en dator? Är det ett sätt att vara en bra förälder? Självklart inte... det är ett solklart exempel på den där svenska kåtheten på trygghet som går för långt.
Jag har en grabb som är 11 år gammal. Han har en mobiltelefon men han använder nästan aldrig den nuförtiden. Han är helt enkelt för rädd om den. Däremot vet jag alltid var han är. Han ringer när han slutar skolan och berättar vad han tänker göra. Han ringer när han lämnar en polare. Han hör alltid av sig. Frivilligt. Det är det som är viktigt. Även om han själv har orsakat rabalder eller något i skolan så berättar han för mig. För det är så vårt förhållande är. Han vet om att jag "got his back". Även när han har gjort en dum grej.
Jag knackar alltid på hans dörr innan jag går in. Ibland säger han till mig att vänta en stund och då gör jag det. När han sedan säger "kom in" så går jag in. Och jag frågar INTE varför jag fick vänta. Det har jag inte med att göra. Vilket vissa föräldrar inbillar sig.
Det handlar om respekt. Om att prata med sina barn. Det handlar om att rusta sina barn att klara sig själva och då måste de ibland få fria tyglar. De måste helt enkelt få vara utan föräldrarnas ögon lite då och då. Så de kan lära sig hur livet fungerar och hur de vill att det ska fungera. Hitta deras eget sätt att existera.
Det kallas för att växa upp. Har föräldrarna gjort sitt jobb så går det alldeles utmärkt utan gps:er och överförmynderi.
Vi vill väl ändå ha barn som själva, utan konstant föräldrakontroll, fattar bra beslut i livet? Då måste de få göra beslut själva... ibland kommer det gå mindre bra men - hey! - det kallas för att lära sig.
Jag brukar säga att kidsen är ok. Trots föräldrarnas alla knäppa idéer. Det gäller även min grabb. ;)
Läs om mitt destruktiva leverne om missbruk, självmord och bulimi
Bland det bästa du har skrivit!
Att vara förälder innebär inte så mycket att sätta gränser för sina barn. Då är det ju mina gränser och vill dom revoltera så är det gränserna som är det första som bryts.
Istället handlar det om att vägleda och inspirera barnen att finna sina egna gränser. Att få dom att känna respekt för andra människor och andras egendom. Att det är deras egna värderingar som sätter gränser för rätt och fel.
Då är det mycket lättare att fortsätta att leva efter det man känner är rätt. Även i tonåren och även när klasskamrater gör annorlunda.
Det handlar om att bygga upp sina barns självkänsla så att de vågar och vill stå emot dumheter och grupptryck.
Det handlar om att se sina halvvuxna barn som jämlikar. Att respektera deras kunskaper och färdigheter. Att fråga dom om råd i frågor som jag inte vet så mycket om.
Att göra saker tillsammans och inspirera varandra. Att släppa på sin egen prestige och låta barnen briljera.
Att redan i barnaåren bygga upp en kompisrelation (men med auktoritet) som kan leva kvar in i deras vuxenvärld.
Bland det bästa du har skrivit!
Att vara förälder innebär inte så mycket att sätta gränser för sina barn. Då är det ju mina gränser och vill dom revoltera så är det gränserna som är det första som bryts.
Istället handlar det om att vägleda och inspirera barnen att finna sina egna gränser. Att få dom att känna respekt för andra människor och andras egendom. Att... Visa hela »
Det sjukaste är som vanligt kommentarerna på vissa tidningar. Svenska folket är verkligen en jäkla fårskock...
Iofs, ok om de har det på dagis, inte så jävla kul att tappa bort en unge, men privat FY FAN!
Vansinne
Respekt!
Blir riktigt rörd av att det fortfarande finns föräldrar med lite vett och sans.
Ni verkar ha ett så fint förhållande.
Med sådana som du så finns det trots allt hopp i den nu rådande lala-världen:)
Och Carl G: det skall inte tappas bort några kids på dagis och det gör det inte heller om man vet vad man sysslar med. Det är det förvisso många som inte vet men jag tycker att de i så fall skall ta ett jobb de klarar av, och inte lalla runt och tappa bort kids!
Respektera varandra oavsett ålder
Ipse Cogita: du har helt rätt i vad du skriver, men med tanke på barngruppernas storlek och resursnerdragningen så vetefan inte om jag skulle känna mig säkrare om ungarna var gps-taggade så länge de är på dagis.
Litar inte så värst på folks kompetens förstår du :-S
När jag var grabb sa vi till våra föräldrar att vi skulle till grustaget och leka med den övergivna krossen (den var användbar, den tjänade som piratskepp, rymdskepp och bombplan). Jaha sa dom, kom bara hem i tid till middagen.
Om någon ramlade och slog sig ordentligt fick helt enkelt kompisarna hjälpa till eller springa hem efter hjälp. Nuförtiden räcker det med att de skall gå till kiosken för att föräldrarna skall kräva ett telefonsamtal i minuten under färden.
När jag var grabb sa vi till våra föräldrar att vi skulle till grustaget och leka med den övergivna krossen (den var användbar, den tjänade som piratskepp, rymdskepp och bombplan). Jaha sa dom, kom bara hem i tid till middagen.
Om någon ramlade och slog sig ordentligt fick helt enkelt kompisarna hjälpa till eller springa hem efter hjälp. Nuförtiden räcker det med att de skall gå till kiosken för att föräl... Visa hela »
GPS på ungarna är bara början...
www.youtube.com/watch?v=Z7_2LG0YogQ
Satt och läste igenom en massa inlägg som jag missat. Hittade den här. Måste var den bästa barnuppfostran jag någonsin läst om.