Vi ska ha strimlad wok idag. Receptet är enkelt. Strimlad lövbiff, svamp, röd lök, gul lök, 1 dl mirinsås, 1 dl japansk soja, en hackad chilli, en purjolök och lite sesamfrön på toppen. Och risnudlar.

Jag och grabben delar upp oss i affären. Vi strålar samman med våra varor lite längre fram i butiken. Sonen slänger ned lövbiffarna i korgen och ler finurligt. Jag anar oråd... snabbkollar i matkorgen vad han la ned där. Jag ser den gröna eko-stämpeln på köttförpackningen. ARGH! Jag tittar misstänksamt på sonen... undrar vad fan han hå... han tittar tillbaks på mig och jag ser glimten i ögonen... han försöker hålla sig för skratt, misslyckas helt och börjar skratta. Jag med.

Han springer glatt och lämnar tillbaks ekoköttet och kommer tillbaks med en ny förpackning med riktigt kött utan gröna politiska bluffstämplar på.

Kul kille det där. Han fick mig.


Skriv en kommentar

Haha du behöver inte tvivla på att han e din son=)

Pezster 
· Svar till Murran

Nej. Det märks att man... öh... färgar av sig lite. ;)

Det känns som om det var hundra år sen jag skrev något här nu... men som kock känner jag mig manad att dela av mig med "recept" på världens godaste wook, egenkomponerat självklart. Kan man inte höfta och "känna efter" om hur mycket utav sakerna man ska ha så är det dock ingen idé att ens försöka göra den. Decilitermått och vågar...pfff...sånt hör inte hemma i ett kö... Visa hela »

Pezster 
· Svar till J (PP)

Det låter som ett recept att testa!

Kommentera