En snubbe ibland springer rundor här på kontoret hade postat en update på sin Facebook. Han är lite sådär otrevligt nyrik efter hans pappa gett upp allt hopp om honom och gett honom ett fett chefsjobb på familjeföretaget... så här lät updaten:

"Ah... "glömde" berätta för flickvännen att jag köpt en ny porsche. Hahaha, vissa saker gör man bara för sig själv. Fet klocka och nu även fet bil. Livet är underbart xD - någon borde säga till killarna på (vårt företagsnamn - pezster) att skaffa sig riktiga bilar!"

Pust. Folk med deras skitnödiga "hurra vad min liv är jättelattjolajbans"-kommentarer på den där förbannade ego-sidan. Är livet en tävling? Vissa verkar tycka så. Givetvis kommenterar jag direkt under hans lilla update följande (sådant där beteende måste straffas):

"Spännande xxx. Verkligen... spännande! Vi slutade leka med bilar för en massa år sedan. Förresten...  apropå att glömma grejjor så får du hämta din hemorrojdkräm från kylen på kontoret. Tar du bort denna kommentaren eller förnekar att krämen är din POSTAR JAG EN BILD PÅ DEN MED DITT NAMN PÅ RECEPTKLISTERLAPPEN!"

Han tog bort kommentaren. Jag postade & taggade bilden. Han tog därefter bort mig som vän. Nu bombar alla andra honom med frågor om bilden och inte bilen. Han ringde sen och muppade sig lite. Rooooligt.

Kort sagt. En helt vanlig tisdagsmorgon på kontoret :D

Fakta om innehållet i vår kyl på jobb:

Vi har även mjällschampoo, något medel mot skabb(wtf?) som står precis bredvid smöret, några piller som ingen vill kännas vid och ännu en tub med xyloproct med någon annans namn på. Rena rama råååjdklubben här verkar det som faktiskt. Årets julklapp från mig till de andra ska bli sådana där små badringskuddar som råjdarna kan sitta på :)