2010

Jag får krupp. Allting är ekologiskt märkt nuförtiden och jag blir bara skeptisk när jag står där i affären och läser på alla förpackningarna...

Ekologiskt odlat, GMO-fritt, frigående hönor, Rainforest Alliance, rättvisemärkt, blablablabla. Jag menar... går folk verkligen på det här? Tror folk på allvar att de bidrar till något annat än att betala mer pengar för likvärdiga produkter?! Jag ser en man stå där i köttdisken med en förpackning med riktigt suveräna ryggbiffar när hans fru kommer fram till honom, tar förpackningen och ger honom två små tragiska ursäkter till köttbitar med en stor fet grön "EKO"-logga på istället. Han ser direkt olycklig ut. Fruns dåliga samvete sabbar middagen.

Jag skulle vilja kalla det för eko-hysteri. Som på jobbet när en vegansnubbe som ibland hjälper till med diverse saker kommer in, pekar på vårt kaffe och nämner något i stil med:

"Fattar ni vad dåliga villkor arbetarna har? Ni vet... de som plockar bönorna?"

"Kanske därför det smakar så gott? Man kan liksom känna smaken av blod svett och tårar."

"Det här är inget att skämta om."

"Jag skämtar inte. Kaffet är gott."

"Har du inget samvete?"

"Hahahaha... eller så gillar jag bara det här kaffet."

"Men om du vet att bönorna är plockade på det sättet?"

"Öh... bara för att du berättar det för mig så är det en sanning? Vet du vem som gjort dina skor? Eller dina byxor? Känner du dem? Har du ringt och frågat hur det kändes att göra dem?"

"Nej. Men de har en sådan där rättvisesymbol. Ja, skorna iallafall."

"Och det gör det hela ok? Jag kan och vill inte kolla upp varenda jävla pryl jag köper. Det måste du förstå. De där märkena är dessutom lite för många för att jag ska köpa det där rakt av."

"Men de är under kontroll av myndigheter!"

"Verkligen? Har du kollat det? Har du ringt och kollat så det är substans och allvar bakom det där lilla märket?"

"Nej, så kan man ju inte leva. Men man kan agera för det man vet!"

"Precis... som du VET att dina jeans är ok? Utan att kolla upp det? Så är mitt kaffe FEL? Utan att du verkligen kollat upp det? Men att blint lyda och tro på gröna märken kan man göra? Som en lydig liten lämmel leva under och tillbedja de goda gröna EKO-märkena?"

"Det skadar iallafall ingen."

"Nej. Det gör antagligen någon lite rikare och dig lite onödigt fattigare."

"Var inte så cynisk."

"Var inte så korkad."

Det blir tyst en stund. Jag pekar på kaffemaskinen och frågar:

"Du ska inte ha en kopp ändå?"

"Nej."

"Ok. Då tar jag en för dig med. Så blir det som om du tog en. Jag motkompenserar dig. Som motsatsen till ett grönt märke. Ett Anti-Eko-Koncept."

"Så jag indirekt sponsrar de vidriga förhållandena? Trevligt tänkt... not."

"Ah... men så GOTT!!!"

Jag sörplar kaffe och tittar på en blodåder i hans panna som håller på att brista.

Man ska tänka på vad man gör. Till exempel ge fan i att slänga saker i naturen. Men att stå och jiddra med mig över en kopp kaffe är bara löjligt. Dessutom visar det sig att Nespresso ändå har en massa miljöprogram vilken tydligen inte spelade någon roll för den här muppen. Han hade väl inte blivit nöjd förrän bönorna fått växa "lyckligt" och arbetarna blev omkringkörda i en eldriven Rolls Royce på fälten, plockandes bönorna inifrån bilen och då hade han säkert haft synpunkter på var elen till bilen kom ifrån, på att sätena i bilen inte var ergonomiska och annan skit.

"Hej! Jag ringer från nummerupplysningen 118 700 och undrar..."

"Undra på du." avbryter jag honom.

"På vad?"

"Det där du skulle säga."

"Men du vet ju inte vad det var jag skulle säga?" säger han.

"Jo."

"Nej."

"Jo och det gör mig mycket bättre än 118 700." konstaterar jag.

"Va?"

"Jo. Jag vet svaret innan frågan är formulerad. Det är en gåva jag har. Oh... förresten... jag ser framför mig i framtiden ett... klick?"

"Ursäkta? Vad pratar du om?"

*klick*

Jag är uttråkad på jobb och roar mig med att själv ta ALLA inkommande samtal.

Svenskar är världens mest konflikträdda folk enligt mig. Nu läser jag i DN om att svenskar är mest av allt konflikträdda på jobbet. Och ingen i hela världen är överraskad. De där vikingatakterna är numera som bortblåsta.

Det är inte bara på jobbet som svensken är konflikträdd. Jag vill gå så långt att svensken numera är extremt flat när det kommer till att säga ifrån... även i små situationer där de faktiskt HAR rätt. Jag har varit på restaurang med folk som beställt in en välstekt biff, fått in en superblodig biff men istället för att skicka ut den så äter de biffen längs med kanterna.

"Öh... du sa well done... jag ser pulsen i den där biffen. Jag fixar hit kyparen."

"Äsch, det gör inget. Strula nu inte. Jag blir mätt så här. Det är lugnt."

Jag har aldrig förstått det där. Om jag nu betalar för en välstekt biff så ska jag HA en välstekt biff. Skicka ut den för fan!

Samma sak med folk som står i barerna. De är beredda att vänta i timmar för att få en drink/öl. Ingen blir arg eller frustrerad. Bartendrarna i Sverige suger så mycket pung att det är helt sjukt. Om jag är utomlands så går man fram till baren, en bartender nickar att han/hon har sett mig, jag pratar med mina vänner och sedan när det är min tur kommer bartendern fram till mig, knackar mig på axeln och frågar vad jag ska ha. Jag står INTE och viftar på en lat jävel för att jag ska spendera mina pengar där. Fuck no. I Sverige tror bartendrarna har de har något slags flashigt jobb och agerar därefter. Sanslöst.

Flathet är nyckelordet. Svensken viker sig platt och vill inte "vara bråkig". Detta leder till totalt idiotiska saker. T.ex tjafs om rökförbud på krogars uteserveringar. De få gånger jag har suttit ute och stört mig på att någon röker precis när jag ska äta så har jag sagt till. Varje gång möts jag av förståelse och sedan chillar de med ciggen tills jag ätit klart. Enkelt. En konflikträdd svensk sitter istället och hostar, mumlar och på annat sätt inväntar att rökaren ska förstå att det är jobbigt. Allt istället för att SÄGA TILL! Sedan, eftersom det tydligen är så jävla jobbigt att öppna käften till en annan människa, så jublar de när det kommer lagar som de kan hänvisa till så de själva slipper säga: "Jag är tacksam om du inte röker. Jag fick precis in maten. Är det ok?" Den meningen har jag sagt många gånger och jag har ALDRIG råkat ut för någon som inte fimpat.

Inte... en... enda... gång...

Samma sak gäller om jag själv röker. Frågar någon mig så fimpar jag. Sitter de och hostar och mumlar istället för att bara säga till mig så tänder jag sex cigg på en gång och kör hårt.

Jag gillar svenskens konflikträddhet dock. Den innebär... öh... vissa fördelar för mig. Både privat och i jobbet så har svenskens konflikträddhet gett mig många fördelar, förturer, bonusar och annan bra skit. Det kallas för vassa armbågar och vi som har dem kommer alltid längre och snabbare dit vi vill.

Så sluta mesa er! Det är inte ok att sitta och mumla över hur dåligt något är och sedan plåga vännerna med hur dåligt behandlad man har blivit. Ta tag i det så slipper du pulserande blodådror i pannan och jag lovar att du kommer må bättre.

Den här är skitjobbig. En slags audio/visuell illusion. Kolla in den!

Jag är just nu ovän med min hjärna. Får återkomma.

Ni har säkert läst om spelet Minecraft. En svensk sitter och kommer på ett litet spel, programmerar det och börjar sälja det för 10 euro innan det ens är färdigt - i så kallad Alpha-version - och tjänar grymt med pengar. Riktigt kul och det är skönt att se att det kan komma någon liten ensamutvecklare och få till en succé. När jag skriver detta har det sålts 531.419 st licenser till spelet!

Så jag köpte två "licenser" direkt förra veckan. Dels för att kolla på det själv, dels för att ge en licens till sonen men även för att helt enkelt ge en slant/sponsra någon som gjort något annorlunda. Sonen gillar spelet... han bygger saker, jagar monster, tillverkar glas, bygger klockor, kopplar dörrar till elektricitet som öppnas med spakar, tillverkar dynamit och spränger saker. Nu sist hade han dessutom byggt en portal till en annan värld och gav sig in där på jakt efter något spännande självlysande material. Det är viktigt med ljus i spelet. Ljus och förmågan att bygga ett skydd på kvällarna håller monsterna borta. Jag rekommenderar alla er som gillar "sandbox" spel med touch av gammal nintendografik att direkt prova! Man sugs liksom in i spelet och - hepp! - så har det gått några timmar!

Det är snällt, underbart kreativt, lagom komplext och faktum är att det nog är omöjligt att inte tycka om spelet.

Öh... och sedan finns det självklart alltid sköna människor som tar det hela lite föööör långt. Vi kallar dem för nördar och nördar tycker vi mycket om. :D

Två nördar sticker ut mer än andra...

En kille bygger en dator inne i spelet. Det kan ni se här (det är ÜBER-NÖRD VARNING här eftersom killen i det här klippet berättar om att han har lagt till 16 bit ram-minne och nu jobbar med CPU:n)

En annan kille fick en galen idé om att bygga en fullskalig 1/1 (faktiskt 22% större pga av spelets enheter) modell av rymdskeppet Enterprise.

I vilket fall. Köp, ladda hem och prova. Det är en mycket skön omväxling till alla andra spel som finns därute. Måste upplevas.

Länk:

Minecraft.net