Jag har alltid varit fascinerad av alla dessa sjukpellar i landet som inte vill jobba. Inte de som är sjuka på riktigt nu alltså... utan alla de med... erhm... tvivelaktiga "sjukdomar" som gärna vill slippa arbeta. De är väldigt mån om att man ska förstå hur jobbigt de har det men kan knappt beskriva vad problemet är.

Oj, jag är känslomässigt slut pga av en skilsmässa. Jag kan aldrig mer jobba.

Oj, jag har inbillningssjuka och kan därför aldrig mer jobba.

Oj, jag lider av utmattningssyndrom och kan aldrig mer jobba.

Oj, jag tål inte el. Så... jag vill... öh... kan inte jobba.

Några andra exempel hittar ni här. Ett praktexempel på hur luddiga argument folk har för att slippa arbeta som alla vi andra. Om något inträffar så att man får det lite jobbigt i livet så ska man i det här landet helst inte behöva jobba. 

Jag blir otroligt provocerad och irriterad av att någon halvfet medelålders kärring gnäller över att hon inte kan jobba eftersom hon har lite ont någonstans och det känns lite konstigt när hon råkar känna stress. Läkarna hittar inget fysiskt fel på henne och därför får hon låtsasdiagnos av en läkare som inte pallar med gnället och... Tadaaaa! Sjukskriven! Win! Sedan vill kärringen ha pengar till lite semester och annan skit för "ska jag inte kunna åka på semester bara för att jag är sjuk?"

Nej. Kan du inte jobba själv så ska samhället se till att du har husrum, vård och mat. Bara där ska du vara nöjd. Att kräva mer är direkt löjligt. Mina skattepengar ska hjälpa folk som har riktiga problem och inte mentalt retarderade personer som tycker livet är jobbigt.

Än mer irriterad blir jag när jag konstaterar att Akim, en kille som ibland hjälper en kollega med hans gård, arbetar som fan. Han har brännskador över högra delen av kroppen, med stel hud som följd. Spöksmärtor i de fingrar han inte längre har på höger hand och ständigt återkommande mardrömmar. HAN arbetar som hantverkare! Vilket till och med jag är imponerad över.

Problemet med alla dessa andra klenpellar till parasiter är att allmänhetens syn på sjuka blir helt fel. De som verkligen behöver samhällets hjälp ska ha den men blir lidande när folk med "utmattningssymptom", fibromyalgi, utbrändhet, elallergi ska komma gnällande i media för sin "rätt" att slippa jobba. Kort sagt... de snor åt sig pengar från de riktigt sjuka.

Varför hör vi inte de riktigt sjuka klaga? Oh, kan det bero på att de ÄR riktigt sjuka och BLIR omhändertagna? De som gnäller i media är bara upprörda för att de inte är tillräckligt sjuka för att slippa arbeta.

Det hela är enkelt. Försäkringskassan kan fan spionera på dessa s.k. "sjuklingar". Kan de åka på semester och bada? Kan de klippa gräsmattan, vattna rabatterna eller sitta och snacka med vänner i telefon dagarna i ända? Sitter de och bloggar? Hänger de på Facebook dagarna i ända? Tja... då finns det med all sannolikhet ett arbete för dem. Problemet är att de inte vill jobba så det spelar ingen roll om det finns jobb.

En annan idé på hur man spårar upp de som är låtsassjuka är att se om de använder sig av zonterapeuter, healing, spåkärringar, homeopater, kiropraktorer, naturläkemedel, har överdrivet många husdjur och ifall de är överviktiga. Solklara fall av dumma människor som helt enkelt inte klarar av livet för att det är "för jobbigt" och som då brakar ihop i en slags självpåhittad sjukdom så att de kan spendera resten av livet i en meningslös, samhällsbelastande dregeltillvaro där allting alltid är någon annans problem.

De är en belastning för samhället och de ska skämmas för att de tar resurser som är till för de som är sjuka på allvar.

Parasiter.

AB - Exp - 2 - svd - 2 - dn -