Vi satt och käkade lunch på en trevlig restaurang. Ägaren skulle bjuda mig och min kollega på ett slags lammspett och ute på uteserveringen tittade solen fram. Trevligt.
"Vill ni ha en öl innan maten? Jag bjuder!" sa han. Vi tittade på klockan - mest för det är så man tydligen ska göra - innan vi nickade.
Efter någon minut kom han in med två stycken Corona... där han hade tryckt ned en limebit i flaskhalsen. Han satte ölen på bordet och hastade iväg.
Min kollega tittade strängt på mig och sa åt mig att hålla klaffen. Jag gnällde ändå.
"Han sa ju öl. Vad fan är detta? Och vad är det med limen?"
"Lägg av nu. Den är ju gratis."
"Ska limen smaksätta vattnet i flaskan?" undrade jag medan jag höll upp flaskan och försökte förstå mig på innehållet.
"Den är ju gratis!"
"Titta där ute på trottoaren! Där ligger en hundbajs. Den är också gratis. Du kan äta den!"
"Amenvadfan..." säger kollegan, tar min flaska och går in till baren.
Han kommer tillbaks med en San Miguel och sätter den framför mig.
Jag öppnar munnen, ser kollegans varnande blick...
Karin Bojs (Skojs) på DN har titeln "vetenskapsredaktör" och har lyckats med några enorma självmål under sin tid på jobbet. Hon propagerade bland annat för nödvändigheten av svinvaccinet och hur ofarligt det var. Att man nu efteråt inte kan se skillnad på vissa länder som helt undvek vaccinet och de som hängde på paniken är inget som man talar högt om på DN. Va? Råkade vissa bli dåliga av vaccinet? NEEEJ!? Det berodde så klart bara på otur. Och de länder som inte hade vaccin och klarade sig hade... erhm... tur!
Skitsamma. Nu är hon ute och jämför alla de som inte tror på att människans påverkan på klimatet är så stor som vissa vill få det till med scientologer, antroposofer och - mycket riktigt - de som var emot vaccineringen (trots att resultatet finns där... svart på vitt). Suck.
Att Karin Bojs fortfarande har ett jobb är nästan otroligt. Hon kallar oss som inte riktigt köper att allt med klimatet är människans fel för "klimatförnekare". Vilket i sig självt är rätt korkat. Skulle någon förneka att vi har ett klimat? Vad är det för idiotier? Det verkar ha slagit slint ordentligt i skallen på Karin.
Att forskarvärlden inte kan bevisa att vi människor håller på att förstöra klimatet beror naturligtvis på en hel del saker... som att att klimatet är väldigt komplext, våra kunskaper än så länge är relativt begränsade, att det handlar om enorma tidsperioder med otroligt många variabler och - hör och häpna - kanske att människans påverkan faktiskt är mindre än vad de vill få oss att tro. Att faktan inte finns tycker klimatkramarna (jupp, jag kan även jag hitta på ord) inte spelar någon roll. TÄNK OM de trots allt har rätt! Är det inte lika bra att leva efter det tills dess att vi vet?
Nej. Det är det inte. Det där argumentet låter obehagligt religiöst i mina öron. T.ex. "Eftersom vi inte kan bevisa att gud inte finns så måste vi leva efter principen att han nog gör det."
Så där tänker idioter.
Jag för min del är alltid (som med svininfluensan) skeptisk när det finns två läger av forskare som beskriver läget på två olika sätt. Med andra ord vet vi inte. När mer än 80% av alla forskare börjar yla om samma sak... det är då jag börjar lyssna. Tills dess kan jag själv räkna ut att det helt enkelt inte finns underlag för någon av sidorna att få sina teorier att stämma fullt ut.
Någon som kan betyligt mer och som ber i detalj beskriver varför Karin Skojs är ute och reser är den här bloggaren. Bloggen är väl värd att läsa förklarar varför vi - som använder vår hjärna - är skeptiska till alla "larmrapporter".
Mitt förra inlägg handlade om ett fetto som gnällde över att Liseberg inte fettknoppsförstorat sin nöjespark. Vilket ledde till en slags verbal bitchslap från mig. Faktum är att hela den magrare delen av Sverige tycker precis som jag... men är mer... ah... diplomatiskt lagda (utom ni i kommentarerna... ni kör med raka puckar).
Tack kommentar (tack peps!), så såg jag att dessutom att Aftonbladets sommarpraktikanter bestämt sig för att köra ett varv till med den här "buhu-rädda-tjockisarna-från-det-onda-samhället"-tänket med artikeln "Inte värdigt att feta blir behandlade så här". AB's sommarpraktikanter har utrustat en "journalist" med en "tjockdräkt" som går omkring och testar på hur det är att vara tjock. Jo, det är på riktigt. Någon på Aftonbladets ledning verkar antingen vara en tjockis, ha en fetisch på tjockisar eller så är denne någon ihop med en tjockis som en gång var smal (huga!).
Givetvis upptäcker "journalisten" i sin tjockdräkt att det är rätt jobbigt att vara fet. Man får inte plats i stolar, man fastnar i dörrar, säkerhetsanordningar på karuseller går inte att låsa, folk blänger och pekar, måsarna siktar på en och toaletterna är för små etcetcetc. Av allt detta drar "journalisten" slutsatsen att tjockisarna i samhället inte behandlas med värdighet (skrattpaus, jag vet! Ta fem minuter och hämta er innan ni fortsätter).
Korrekt slutsats är att feta människor uppenbarligen är idioter. Om det är jobbigt att vara tjock så är lösningen att äta mindre för att BLI MINDRE. Inte att bygga om hela världen. Det är inte svårt att gå ned i vikt. Det är enkel matte - om gör du av med mer energi är vad vad du får i dig så går du ned i vikt. Orkar tjockisarna inte göra det kan de själva räkna ut att jag, som sköter mig, är HELT OINTRESSERAD av deras gnäll och det finns inte en chans i helvete att jag ska vara med och betala för att samhället ska anpassas till fetton. Däremot funderar jag på lagstiftning om en slags "högsta tillåtna vikt baserat på kroppslängd" i det offentliga rummet.
Tydligen ringer tjockisar hela tiden till Riksförbundet för fetknoppar och bölar om samhället inte tillverkar gigantortoaletter så att de slipper få in hela toalettstolen i arslet, att säten på bussen inte är sexton meter breda, att det är för dyrt med hudkräm och att de är portade från alla bufféer i innerstan. Verkligen... tjockisarna gnäller över att samhället inte anpassas till dem. Övertjockisen på förbundet konstaterar att behandlingen av tjocka människor i samhället inte är värdig.
"Trots att samhället inte är anpassat efter kraftiga personer menar Christina Fleetwood att den största diskrimineringen ligger i samhällets syn på överviktiga.
– Man tycker att stora människor ska skylla sig själva. I grunden har alltihop mycket att göra med att vi inte blir respekterade som människor."
Erhm... "man tycker att stora människor ska skylla sig själva"? Oj, förlåt. Jag visste inte att någon har tvångsmatat tjockisarna och sedan tvingat dem att sitta still hela dagen. Eller? Va!? Är det inte så? Hmmm... men då innebär det väl att... JO! Att feta människor faktiskt FÅR SKYLLA SIG SJÄLVA!
Tänk nu efter kära tjockisar. Jag ser på er som någon som under flera år tydligt sett hur ni blir större men ändå fortsatt leva som ni gör. När ni efter ännu fler år plötsligt kommer på hur jävla jobbigt allting blev och att ni börjar må dåligt över det så är det samhällets fel, era geners fel, er hunds fel, matens fel... lyssna på er själva! Ni gnäller på allt i hela världen för att undvika det enkla faktum att det är ni själva som har ansvaret för er kropp. Fattar ni att det inte går att respektera er då?
Allvarligt talat.
Banta eller håll käften.
"Kränkt" tjockis blir besviken över att inte få rida. Just nu arbetar Riksorganisationen För Tjockisar på att avla fram ett starkare djur. För feta människors rättigheter innebär att alla ska få göra allting. Nästa steg för dem är att ringa NASA och be dem rita om luftslussarna på ISS.
Tjockisar blir kränkta varje dag. Någon tycker att portionen på lunchen är för liten - KRÄNKT! Trottoaren gav vika och tjock man föll till Kina - KRÄNKT! Tjockis får inte sittplats på bussen - KRÄNKT! Osvosvosv.
Idag skrev Aftonbladet en artikel om en fetknopp som inte fick åka Balder på Liseberg. Hon var för tjock och hon är kränkt. Hon har alldeles själv ätit sig själv till att vara en tjockis men blir ändå kränkt för att Lisebergs personal säger nej av säkerhetsskäl (bältet passade inte!). Hur fick jag reda på att den här artikeln existerade? Jo, fyra kommentarer på min blogg som hänvisade till artikeln och över femton mail med läsare som tipsade. Det säger en hel del. Folk VILL läsa om tjockisar som gråter över något. Inte för att vi tycker synd om dem utan mer att vi vill be dem hålla käften.
"Jag är hungrig..."
Åter till artikeln:
"Efter att ha löst biljett och åkpass för 375 kronor styrde hon kosan mot berg- och dalbanan Balder.
Där tog det stopp.
Stina fick beskedet att hennes midjemått inte var förenligt med attraktionens säkerhetsrutiner.
– Vi hade köat en halvtimme. När jag skulle sätta på bältet så gick det inte. Jag kände mig kränkt och uttittad, säger hon.
Inte heller karusellen Slänggungan hade rum för Stina – som fick stå bredvid och titta på medan de andra åkte.
– Det kändes inte så bra. Jag blev väldigt ledsen.
När Stina gick till biljettkassan för att kräva pengarna tillbaka fick hon nobben.
– Man betalar ju ändå rätt mycket för att vara här en hel dag. Jag betalade för att gå in och åka, och det gick ju inte, säger hon."
VA?! Pengar tillbaks?! Eftersom Stina är tjock så ska hon inte ha en spänn tillbaks. De karuseller hon trots allt lyckades åka med slits ju mycket mer!
"Efter Aftonbladets samtal fick Stina uppmaningen att uppsöka nöjesparkens gästservice, som ska hantera den här typen av ärenden.
Där fick hon en tygkanin och ett så kallad "quick pass", som ger köföreträde.
Stina ska också ha fått en ursäkt av personalen."
VA?!?!?! Hon får grejjor och en ursäkt? Någon har alltså sagt förlåt till tjockisen för att hon är så fet att hon inte får plats i karusellerna? "Förlåt oss för att du ätit för mycket! Förlåt oss att du har blivit så tjock att du inte får plats i vår karusell!" ARGH! Vad tycker tjockisen de borde ha gjort? Låtit henne åka ändå? Eller bjudit henne på glass medan de byggt om Balder?
Jag har vid flera tillfällen inte kunnat åka karuseller för att jag är för lång! Detta är inte ens självförvållat (man kan inte ÄTA SIG LÅNG) utan bara så som mina gener är... det är inte kränkande. Det är något jag är rätt tacksam för faktiskt. Hade inte varit så roligt om någon inte stoppat mig och så hade mina fötter slitits av i karusellen. Oball.
Däremot är jag helt ok med att man tar alla dessa tjockisar på en s.k. tjockistur på Balder. Bara ladda karusellen med fetknoppar som inte kan spänna fast sig och tryck på knappen. Det hade blivit en enorm publikfavorit. Jag hade köpt popcorn och definitivt en T-shirt.
Acta är dött. Det hela gick från att det nogkanskeliksom skulle gå igenom... till ett rungande nej i omröstningen. Finalsiffrorna blev alltså:
"478 parlamentariker röstade för att förkasta det, medan 39 ville godkänna. 165 ledamöter avstod från att säga ja eller nej."
Alla ni som gjorde er röst hörd, som mailade, som bloggade... alla ska ha tack i denna enorma upplysningskampanj som gjordes helt och hållet av nätaktivister och några få journalister. Media hade inte en aning från början till slut men förnuftet vann ändå. Tack vare Internet.
Jag vill speciellt ge lite props till Paul Murphy som igår läste lusen av EU-parlamentet. Det kan ni se här:
Nu ska vi inte slappna av helt och hållet. Inte alls faktiskt. Det finns massor av idioter i kostymer i Bryssel som nu funderar ut andra sätt att förgripa sig på våra rättigheter.
