Jag kommer nog aldrig sluta älska Carola på ett oerhört ironiskt sätt. Det finns nått spännande med högerkristna religösa människor som på samma gång är en dirket länk till satan.

Carolas nya julskiva heter "Carolas jul i Betlehem" och på om slaget kan vi se Carola kanalisera jungfru Maria. Ta nu i beaktan att den inte heter "Carola - jul i Betlehem" utan "CarolaS jul i Betlehem"... jag tror att hon å det bestämdaste hävdrar att hon själv var med på ett hörn den där gången för 2000 år sedan. Innerst inne vet nog bara hon själv sanningen att hon födde både Belsebubb och Jesus Kristus där i spiltan.

Vilka jävla förlossningsvärkar hon måste ha haft.

Ta ingen skit Carola, see you in hell.

Jag förstår inte hur jag lyckas men jag suger åt mig psyksjuka männsikor... alltså inte killar som är taskiga utan seriöst psyksjuka människor. Har en ny tjej efter mig nu som kom in på jobbet åtta gånger och frågade efter mig. Hon är (om man ska tro henne själv) Fröken Medelpad-98, hon ska vika ut sig i Slitz, fly med en svart zignerare till Finland och starta en modellargentur som ska heta Aida... hon är FAB...

Sen har vi Leila K som kommer in på Åhelns City då och då och säger att jag har fixat gig åt henne för att jag känner någon snubbe i GBG... underbart.

Ikväll avnjöt jag en underbar middag i godavännerlag på Bröderna Olssons... på vägen hem på tunnelbanan träffade jag och Carro killen som spelade Nils Karlsson Pyssling i Astrid Lindgrens filmatisering.

Helt sjukt pinsamt när man bara "Men tja... är inte du från Borlänge, jag känner igen dig sååå väl..."

Gårdagen var i särklass den värsta dagen i hela mitt liv, det kändes som att när som helst skulle någon komma fram och säga "Smile your in the candy camera".

Det började med att jag skulle till Uppsalaoch jobba, blev sittnde mellan centralen och Karlberg i en timme innan tåget evakuerades pga elfel (könsjukdomar och sj är guds sätt att straffa mänskligheten från allt gott).

Väl tillbaka på central stationen i sthlm och över 1 timme försenad till mitt jobb i Uppsala upptäckte jag att x2000 gick så jag frågade om jag fick åka med tilluppsala på min inter citytåg bijlett eftersom alla dom tågen var inställda. Självklart så fick jag itne göra det så jag gömde mig på toaletten och plankade till Uppsala.

Väl i uppsala sprang jag till jobbet för att hamna mitt i ett bankrån, tydligen så ahde rånarna också placerat ut en bomb påstora torget, så där stod jag i hällregn i uppsala utan ett jobb att gå till och inga tåg som gick till sthlm pga elfelet.

PANIK!

Ringde Mia som var och jobbade i Gränby, den kvinnan har någon förmåga att dyka upp som en räddande ängel. Åkte ut till henne där vi skulle bygga ny Diordisk på Åhelns....inga varor hade kommit alls utan där stod vi med två nagelack som var det enda som hade levererats....katastrof, efter många om och män bestämmer vi oss för at återvända till sthlm....med bil.

En långtradare har vält på vägen så det hela tar extremt lång tid när vi plötsligt i Upplands väsby upptäcker att vi glömt en skit viktigt kartong i Uppsala, inget att göra än att återvända till uppsala igen, hämta kartongen och tillbaks till Stockholm. Undertiden kukar ACn i bilen ur hela tiden så ena stunden är det 16grader och andra är det 38....

I bilen får jag veta att jag förmodligen har blivit smittad med svinkoppor....Hallelujha, jag funderade tyst för mig själv om gud verkligen tycker så oerhört illa om mig...suck.

Det finns ju vett och sans, ordningoch hyfs vad det gäller allt... utom nymodigheter.

En av dom värsta känslorna ja vet, among with turist diarré, när man är orolig att någon håller på att spräcka ens lögn eller när man hittar bromsmedecin i one night standets badrumskåp, är att vänta på ett sms.

Jag tycker att det är kytym att svara på alla vackra sms även om det inte är någon uppenbar fråga eller något informativt i smset...

Sms har bäst före-datum också, det går inte att svara på ett sms 24 timmar efter att man fått det...

Nej jag har inte slutat blogga, jag har bara haft semester och JA det är idiotiskt men det är viktigt att ta hand om sig själv och då bara fokusera på sig själv för då kan man lättare fokusera på er....ja ni fattar.

Spenderade en mycket intressant helg i Göteborg...vet verkligen itne vart jag ska börja och ens hur, det var ett enda michmach av knubbsälar, maskingevär, fikor, fantastiska emma, underbar film, känslor, pingviner, blåst, vagnar, stulna cigaretter, hormonstinna hetrokillar och Rasmus. Rasmus. Rasmus.

kl 05 imorse smög jag mig upp som en tomtenisse, så tyst s tyst....det kändes s sagolikt att vara vaken ensam i en lägenhet som itne var min i ett liv som inte var mitt och med människor som itne ritkigt är mina....där låg dom och sov medans jag förberedde mig att möta den kunligahuvfudstaden.

När jag vakande för andra gången den dagen så var kl 08:45 mitt i T-centralens rusning och jag tänkte tyst för mig själv "har dom vaknat, har dom saknat"?