April 2010

Vad i helvete! Här sitter man med en kopp kaffe, försöker vakna och så läser jag i AB om ett stackars pensionärspar som inte får bo ihop under sina sista år:

"Arne, 94, håller Gunnel, 86, försiktigt i handen och berättar att de fortfarande är nykära.
Efter 63 år har paret Kojefors bara en önskan: att få tillbringa de sista åren tillsammans.
Men byråkratin säger nej."

Alltså... ett äldre par som har jobbat hela sitt liv. När de sedan blir pensionärer ska de givetvis kunna njuta av resten av sina liv tillsammans. Detta är ju för fan självklarheter vi pratar om! Vad är det för några jävla praktpucko som ens VÅGAR att sära på dem?

Lös detta omedelbart... annars åker jag fan upp och bitchslappar er hela bunten. *fmack* *fmack* *fmack* *fmack*

För att ge ansvariga politiker en liten "hint" om vad svenska folket anser om detta så ska jag hjälpa er på traven med en bild från AB´s omröstning.

Ser ni vad svenska folket vill? Seså... gå nu och utför vår vilja, kära politiker, det är det ni är till för... ibland känns det som ni glömmer det där.

Politiker... man kan fan inte slappna av en sekund ens innan de börjar spela Tetris eller något istället för att göra sitt jävla jobb.

UPPDATERAT:

Nu går SKL ut och försvarar det hela... eller försöker... AB - AB - AB

Lägg av! Detta är gamla personer som har gjort sitt för Sverige, de har arbetat i hela sitt liv och betalat skatt och SKA FÅ HA en värdig ålderdom. Sluta babbla om var ansvaret ska ligga och hur "ojojoj"-svårt det är och lös problemet!

Vi var på Netto idag och handlade lite stuff till kontoret. Utanför såg vi en tant som försökte kombinera två välfyllda kassar med en rullator. Det såg inte ut att fungera.

Det syns på henne att hon har ont. Hon är liten och gammal. Vi står i kön och ser hur folk går förbi henne. Några ungdomar vänder sig och skrattar. Faktum är att de flesta ser hur hon kämpar... men ingen gör någonting. Vuxna, äldre, unga... de ser henne... de ser hur hon kämpar... men ni vet... ingen gör något.

Till slut blir jag förbannad och går ut till henne. Frågar om hon behöver hjälp. Hon berättar att hon har handlat lite extra för hennes barn kommer med barnbarnen och hon ville se till att hon verkligen har allting hemma. De kommer inte så ofta, berättar hon och ler mot mig.

Jag, som nu fått förstärkning av min kollega, insisterar på att hjälpa henne. Så vi går där bredvid henne och bär hennes två kassar. Vi småpratar om allt möjligt. Det går inte fort med rullatorn men det gör ju inget.. vissa saker får ta sin tid. Hon berättar lite om sina barn och någonstans går en bit sönder i mig för de bor i samma stad men tar sig bara tid att träffa henne "någongång om året", något hon säger sig förstå, men hon är så glad över att de kommer. Hon har köpt glass och godis och "finkaffe". Det är världens sötaste lilla tant som kämpar sig framåt med sin rullator med förväntan inför kvällen i sina ögon.

Efter kanske 300 meter kommer vi fram till hennes port. Vi sätter kassarna i hissen och önskar henne en trevlig kväll med sina barn och barnbarn. Hon kommer fram till oss, lägger handen först på min kind sedan min kollegas och säger tack med glittrande glada ögon. Det är vi som ska tacka för pratstunden, säger vi och börjar gå tillbaks till kontoret.

Jag hoppas att den lilla tanten får en härlig kväll med sina barnbarn. Fy fan, vad jag hoppas att det blir en höjdarkväll för henne. För den där lilla promenaden var jobbig för henne. Hoppas hennes släktingar uppskattar det hon gör och framför allt besöker henne lite oftare i framtiden.

För min egen del har jag fått en liten klapp på min kind av en liten tant med snälla ögon som behövde hjälp. Det är "good shit" det. Ni vet... sånt som livet egentligen handlar om.

Man blir snabbt bortskämd med teknik. I dag så är det massor med saker som är förknippat med "allmänbildning" på nätet. Speciellt om man kommunicerar med någon annan via just... nätet. Vi jobbar lite då och då... även så här i Upplysningsdagarna (för er mer primitiva... Påsken).

Vi hade skickat en "rider" till Egypten. En "rider" är ett dokument som berättar vad som ska finnas på plats när artisten anländer för sin show. Vi skickar alltid våra "riders" som pdf-filer. Deras eventansvarig mailar oss efter en stund...

"Hello xxxxxx,
Sorry. We cannot open this strange format xxxx_rider.PDF and our Information Expert advises us not to try. Can you please arrange to send it in another format that are easier to use? Like Mocrosoft Word, Tiff or BMP? Or maybe you can fax the rider to us?

Do this fast or we will have to reconsider this arrangement. This is not serious businees to send strange files.

Best,
Abubakar Mubarak"

Nu har vi skrattat åt det där mailet i nästan en timme och kan fortfarande inte sluta. "Strange format"??? En pdf?! Min gammelfarfars spöke vet hur man öppnar en pdf!!! Efter skratten lagt sig och alla hade ont i magmusklerna så var vi tvungna att svara honom.

"Dear Abu...
'Adobe PDF' is the most common universal document there is. Just google it or open it with a Gmail.com mail account. We really don't have the slightest idea on how to make this any easier to use.

And about the fax... we stopped using faxes about two years ago. So... you know... no?
You are kidding us? Right? To be honest I'm starting to question "that massive Internet campaign" you told us about earlier... I mean... you can't open a pdf... come on!

Btw (that means 'by the way') fyi (wich means 'for your information')... you really should get rid of that Information Expert... asap (wich means 'as soon as possible').

Best,
xxxxxx"

Hahahaha... Vad håller folk på med i Egypten egentligen?! Jisses...

Ni vet det där fallet i Bjästa? Den där unga killen som våldtog två tjejer och som mer eller mindre hade hela samhället i ryggen efteråt? Den där killen som lyckades att få ett helt samhälle göra ett enda gigantiskt självmål?

Nu anmäler han SVTs uppdrag granskning för att broderns liv blivit förstört!

Öh... du... lille våldtäktskillen... vem fuckade egentligen upp din brors liv? Var det media? Eller kanske det faktum att du våldtog två tjejer? Och dömdes för det? I en domstol. Jobbigt för dig och din familj? Tja... trist. Du kanske skulle tänkt på det innan?

"Buhuu... jag våldtog två tjejer och åkte dit. Nu är det jobbigt för nu vet alla om det och tycker jag är dum... och min brors karriär är över tack vare allt det här..."

Låter som om din bror egentligen borde stämma dig då, ditt riksmongo! För det hela hade inte hänt om du hade uppfört dig som folk. Du kan gott lida lite... eftersom två flickor har blivit våldtagna av dig... vilket är lite värre än vad du och din familj nu går igenom.

Förresten... var det inte så att du och din lilla knassläkt använde Internet rätt friskt för att ge er på flickans trovärdighet? Och nu får ni smaka på er egna medicin? Så, vad är problemet? Ja, utöver det att det blev jobbigt att hela Sverige fick reda på vilka stolpskott till människor ni är?

SvD -

De senaste dagarna har jag skruvat Ikeamöbler. Jag hatar Ikea. Man tittar på manualen och så ser man bilderna. Oj, så enkelt! Sätt bara in skruven här… och här… och skruva fast dem med den medföljande lilla metall-skruv-helvetets-mojängen och gå till punkt nummer 2 på ritningen.

NEJ! Era jävlar, jag kan inte gå till punkt nummer 2 på bruksanvisningen... eftersom skruvarna fan inte passar! Jag är fast på punkt ett eftersom någon ond jävel i produktionen med vilje verkar ha borrat några millimeter fel i skiten och SKRUVHELVETET GÅR INTE IN I DET DÄR FÖRBANNADE JÄVLA HÅLET!

Sedan sitter man där och dubbelkollar… kanske om jag gör så här… eller så här… sedan inser man till slut att man nog är tvungen att åka dit och byta ut skiten. Ringer kundtjänst…och får:

"Har du följt den inkluderade monteringsanvisningen?" undrar en glad röst i luren.
"Öh… nej… jag har försökt skruva ihop möbelhelvetet på måfå bara och chansar liksom på att det ska bli rätt. Dessutom är jag hög som en giraff på knark och lider av Parkinssons… Klart som fan jag läser anvisningarna! Vad tror du jag är?! Snickare?!?!"

Det löste sig med ett glas sprit och en gammal, väl beprövad metod som kallas för VÅLD!!!

Ikeamöbel - Pezster 0-1