Tillbaks i byn, tillbaks i norr, tillbaks i Borlänge för att ta det där förbenade körkortet once and for all.
Jag och min babe skulle utnyttja mitt nya V.I.P kort på Bolanche....hahaha det blev en parodi.
Väl där så fanns v ju naturligtvis inte med på listan som lovat och flexibilitet har ju aldrig varit dörrvakters starka sida ochd etsamma går för dörrvakterna i denna gudsförgätna håla. Vi fick sälla oss i ledet med arbetare och snällt gå in med alla andra.
Att ta sig in på Bolanche påminner väldigt mycket om tullpolisen i tjeckien, det står en alles lagom glad kvinna som njutit av julmaten och slinkit i sin lilla flexfest och motar mig igenom en sån där metalldetektor. När jag tagit av mig kontokort, mobiltelefon, skärp så är jag godkänd och jag får en känsla av att jag är i high chaparall.
Väl där inne måste jag dränka chocken i en maragaritha men chi fick jag för bartendern kan nämligen inte blanda en margaritha, däremot erbjuder han mig en gin och tonic.....EN GIN OCH TONIC! Jesus kristus....att ens kontokorten har kommit upp hit är ett under, att folk inte handlar mer glaspärlor och silverskedar.
Fast samtidigt känns det skönt, jag är nertryckt i mina skor och här uppe funkar uttryckligen "Inga jävla stockholms fasoner"...
Madonna må älska New York men jag älskar Borlänge, med Bolanche "Dalaarnas enda riktiga uteställe", då kan ni tänka er hur dom andra alternativen är.
Gud gav mig Lotta, Jessica, Ronja, Fred och Eva och det gjorde han bra!