Januari 2010

Enormt svårt för vissa...

Vägverket har upptäckt en ny typ av fusk med teoriproven. Tydligen har folk med hjälp av bluetooth-hörlurar suttit och trådlöst fått de rätta svaren.

Fniss. Folk som alltså tycker att teoriprovet är för svårt att plugga till?! Så svårt dessutom... att de pungar upp med runt 12.000 spänn för att få fuska! Sedan åker de dit för det! Hahahaha... det mest pinsamma jag kan föreställa mig.

Öh... vad ska jag kryssa i här. Villaområde... barnleksaker på vägen... öh... jag gasar!!! Skiiit vad svårt det här är...

Har de drastiskt ändrat proven sedan jag tog körkort? Måste man veta hur man bygger biljäveln nuförtiden? Allvar? Hur svårt kan det vara? Och om man är så korkad att man inte klarar av teoriprovet... var fan har de fått 12.000 spänn ifrån?

De där idioterna ska aldrig få lov att ta ett körkort. Jag vet inte ens om man ska låta dem ha skarpa objekt i händerna. Frågan är faktiskt, om man inte bara ska ge dem en hakklapp för dreglet, en låda med extra stora legoklossar att leka med, en instruktionsbok för hur man inte glömmer att andas när man gör något annat och låsa in dem i ett gummihus. För deras egen skull.

SvD - DN - AB -

Jag hatar mainstream när det kommer till musik. Jag kan lyssna på radio i flera år utan att gilla en enda låt. Så ikväll, när jag kände för att lyssna på lite schysst musik så var det bara att dyka ned bland ettorna och nollorna på gamla diskar. Gissa om jag hittade guld...

ROUGE BAGEL - bara namnet får mig att må bra :D Att låten sedan är ett mästerverk i psydub är en annan sak. Vilka minnen man ligger inne med till den här låten... När tjejen börjar sjunga... tja... nice.

SIGNALS FROM BOB - Än en gång... man måste bara gilla låtens namn. Den här gången ett sanslöst mjuk dub sound som är ren honung för mina öron... suck... 5 minuter och 45 sekunder in i låten så sticker mitt medvetande iväg på en trippig resa. Otroligt bra. Kan somna till den här på hög volym utan några som helst problem.

Artisten kallas OTT och är en klar favorit. Hittade mappen på min gamla dator och har spenderat en timme eller så att bara njuta.

Jag blev "kommenterad" i ett inlägg av Bloggkommenterarna på Stureplan.se… jag kollade därför in deras blogg och sedan resten av Stureplanssiten.

Deras blogg gör precis det som namnet antyder. De kommenterar bloggar. De hade kunnat skriva om muterade hamstrar från rymden... jag hade ändå gillat dem för de gillar tydligen min blogg. Det enda minuset jag kan hitta är att bloggen ligger på just... stureplan.se.

Stureplanssiten i övrigt då? Det är listor på vem som är snyggast, vem som ser bäst ut, vem som varit på vilken premiär och tja… jag vet inte… en slags onaniklubb för folk som verkar vilja vara unika men på vägen dit lyckas med konststycket att se exakt likadana ut allihopa.

Det är faktiskt rätt kul att kolla in alla "attention whores" som envist smetar sig fast vid kameralinserna.

Jag tittar igenom några gallerier där från diverse kvällar…

Det är världsrekordsförsök i "kolla så het jag är"-poser, putande munnar och folk som försöker se lite modellaktiga ut. Försöker så hårt att det är roligt. Av någon anledning så verkar ljuset vara så starkt på Stureplan att folk måste ha solglasögon på sig inomhus.

Jag fattar noll av hela den där "kulturen" och stänger webbläsaren. Men tack för en bra recension. Det gillar jag.

Som en följd av deras inlägg om min blogg kom det typ ett femtiotal "länkhoror" till min blogg (jomen, tack så jävla mycket) som kommenterade i stil med:

"hihihi... kul blogg... läs min här på http://gudvadjagekorkad.blogspot.com"

"asså... din blogg är riktigt bra. Gillar du humor så titta in på: jagsugermenvillhabesok.devote.se"

Roligt. Jag vill trycka på den där knappen i kommentarsfältet som gör att deras bloggar sprängs i luften och deras husdjur attackerar dem. Det borde finnas en sådan knapp... hör du det, Fredrik?! (det är vår tekniker här på Whatsup)

ARGH! Jag känner mig smutsig av alla dessa "kolla-in-min-blogg"-idioter som besudlar min kommentarsfunktion. Om ni undrar vad jag håller på med så tilbringar jag dagen med att våldtäktsduscha i badkaret.

Igår fick vi ett mail från ett företag i Hong Kong. De skrev att ett företag ville registrera en av våra artisters domännamn i Kina, Taiwan etc. Totalt sju domäner. Nu hade vi sådan ENORM tur att de kontaktade oss och erbjöd oss att köpa dem istället för det där onda företaget… för totalt 200 euro. Samt köpa artistens namn som "sökord"(?!?!) för enbart 100 euro. Rätt känt förfarande av mindre seriösa bolag att få folk att köpa skit.

De mailade oss fram och tillbaks under rätt lång tid och till slut var det någon klok människa som cc:ade mig så jag fick ta hand om det.

Gulligt. Suck… ständigt dessa lurendrejare… så här blev svaret från mig:

"Dear Liz.

I understand and appreciate your concern. However… the following domains you mention:

(lista på sju domäner)

We don't want any of them. In fact, we encourage you to sell them to your other client. With any luck they will redirect the domains to some hardcore german porn sites. That would be great.

As to the "search word" for our artist… well… no. We are still laughing over here. Thanks for the laugh. Hilarious! Really… do you get ppl to give you money for this?! Let me know how!!!

Seriously though, Liz… we all have brains here. Stop bothering us.

Very much cuddling yours,

// Pezster"

Svaret kom senare på kvällen.

"Dear Pezster,
Well… I warned you. Now we will let the company register the domains. The deal will go through on friday. I will check back with you before that in case you've changed your mind.

/Liz Li
Senior Account Manager"

Vilket ledde till följande svar från mig:

"Dear Liz,
No… don't wait until friday! Let them have the domains right away!
Oh, and Liz? Can you please tell them about my idea about the german porn sites? Thanks!

Chirpy Doodles!

// Pezster"

Det tog det slut. Tråkigt. Precis när det började bli intressant.

:D

Jag är allergisk mot folk som påpekar det uppenbara eller som ställer en fråga som de redan vet svaret på. Jag menar alltså inte så där lite "snorig-i-näsan"-allergisk utan riktigt "dödsallvarligt-man-kan-dö"-allergisk.

Idag så skulle vår kära praktikant ut några ärenden. Jag skickade några meddelande på Skype till henne så hon skulle ha klart för sig vad som skulle göras när hon kom tillbaks.

När hon kommer tillbaks från affären efter en timme så sticker hon in huvudet och frågar:

"Skypade du mig?"

Nu har hon alltså, via mobilen, redan svarat mig på Skype. Så jag fattar inte frågan.

"Va?" får jag fram.

"Ja, skypade du mig innan?" säger hon.

"Erhm..." säger jag. Så låter jag när jag undrar över vad fan en person tänker i uppenbara lägen. Det är lite jobbigt.

"Gjorde du det?" upprepar hon.

"Alltså... är du inte klok? Du svarade ju mig!"

"Ja, men jag var i affären. Då skypade du ju mig!" säger hon.

"Men vad i.... VA?! Verkligen... VA?!?! Varför frågar du? JA! Jag skypade dig... och du svarade på det... VIA SKYPE!"

"Vad ville du då?"

"Erhm..." här undrar jag om jag missat någon väsentlig info de senaste sekunderna.

"Det... skrev... jag... på... Skype..." morrar jag långsamt fram mellan sammanbitna tänder.

"Jaha!" säger hon piffigt och försvinner ut i köket.

Jag sitter kvar helt tyst. Är människan en idiot? Jag misstänker det.

Jag hör hur hon nynnandes tar sig en kopp kaffe därute vid espressomaskinen. Uppenbarligen är en sådan här diskussion vardag i hennes liv.

Inget konstigt här inte, liksom.

Byta praktikant, någon?