2010

 

Äh, fy fanken vad jag älskar mig själv och mina investeringar ibland!

Har legat hemma hela kvällen efter jobbet och sett på film via min projektor, som att vara på bio men ligga hemma i sin egen säng :)

 

 

Det var fanken det bästa jag kunde göra idag - FANTASTISKT!

 

PS. Tack till min käre kusin för trevligt sällskap :)


Jag hade på programmet Förkväll lite sådär i bakgrunden nyss när jag satt och åt middag. Frank Andersson var på besök och pratade om sitt liv och en del idiotiska saker han gjort i sina dagar. Han berättade att han gjort en hel del misstag och sa något om att hans vän hade sagt typ att "Frank var en kille som man älskade att förlåta". Det fick mig att tänka på något jag funderat på sen jag var 15 eller nåt:

 

Hur mycket kan man fucka upp egentligen innan man är rökt? Hur stort asshole kan man vara utan att det får konsekvenser? Hur mycket ska man förlåta?

 

 Se bara på vår kära konung. Ingen kan ju ha missat när det tog hus i helvete förra veckan när det uppdagades vad han har sysslat med, och nu en vecka senare så är allt redan som bortglömt. Om ett halvår så är det väl ingen som minns att han vart ett svin. Herreguud vi har ju vår nya laserman i Malmö att prata om nu! Jag fattade förvisso inte hur folk ens kunde bli förvånade? Vad trodde ni liksom? Klart som fan att kungen har härjat med olika brudar i sina dagar. Men det jag menar är att förmodligen inte ens när kungen fuckar upp så får det en konsekvens. Han är ju redan förlåten av svenska folket, eller bortglömd åtminstone. Har jag fel?

 

Samma sak gäller andra vanliga dödliga människor i ens omgivning. Det känns som att vissa kan vara lite hur som helst och göra lite vad som helst och det är okej "för att man är så som person", eller vaddå? Trots att någon annan blivit sårad och behandlad på ett taskigt sätt. Dessutom så får jag en känsla av att de personer som gör såhär tar förgivet att man bara ska borsta av sig det och förlåta. Men varför gäller det här bara vissa människor? Jag är uppriktigt sagt jävligt trött på att det ska vara skillnad på folk och folk. Jag må vara långsint men jag tycker inte att det är okej. Jag fattar det helt enkelt inte. Jag är helt säker på att jag skulle få hur mycket skit som helst om jag inte behandlade folk i min närhet med respekt. Men är det då "för att jag inte är sån" eller vad?

 

Jag menar, om ett dåligt beteende ändå glöms bort och ska förlåtas efter en kvart så kan väl alla börja bete sig som assholes likaväl då. Utan respekt och utan att ta konsekvenser för sina handlingar. Fuck att vara snäll, för det är ju kossorna i hagen också..

Vad tycker ni? Vad vinner man på att vara den "snälla" om dom som fuckar upp ändå blir behandlade likadant i slutändan? Får man en finare text på sin gravsten?

 

Är du ett asshole eller inte?

 

 

Det här med att jag ska åka iväg på en resa igen. Jag känner abstinensen växa och jag vet att jag bara kommer att vilja ha mer och mer. Det är ovissheten som triggar mig. Det är en lust och ett begär jag trängt undan som börjar växa till liv nu när det närmar sig. Vetskapen av att mina ögon kommer att få skåda något de aldrig sett förut är underbar.

 

Det är lycka för mig.

 

 


ÅH - äntligen snö :)

Seppo kom förbi jobbet och hämtade mig idag, så sakrans skönt att åka bil hem i ovädret!

 

Som Zara skrev så var vi förbi Kinkan efter jobbet. Det är evigheter sedan jag varit på KingLily senast...vilket nog varit bra för min ekonomi. Utan större problem så hittade jag ju självfallet ett och annat plagg som jag gärna skulle ha handlat hem, men rösten i mitt huvud ekade: "behöver du VERKLIGEN den här, behöver du VERKLIGEN den här" Hur fan får man röst-helvetet att knipa käft?

 

Vi bestämde annars att det skulle bli torsdagsmiddag idag - ärtsoppa och plättar, smaskens!

Jag diskade, Seppo stekte plättar och Slöig spelade Sneezies.

 

 

 

Jag bjuder också på en tisdagslåt...

 


 

Jag var helt genomblöt efter min korta promenad hem från jobbet idag, man kan ju inte riktigt kalla det snö som kommer ner från himlen idag. Snarare regn. Skorna var helt genomblöta och håret lika blött som om jag precis kom från duschen, och jag var till och med blöt om kläderna under jackan! Vadfan ska man ha på sig? Regnrock? Paraply? Stövlar? Herreguuud vad jag saknar riktig snö nu. Riktig vinter. När jag kom in genom dörren var jag tvungen att ta alla mina kläder och hänga på tork. Om någon säger att vi haft "snökaos" i Stockholm idag vet de uppenbarligen inte vad snö är..

 

Jag har hunnit laga middag redan. Tur att jag bor med endast en kanin för jag stressade så mycket så mitt i allt kom jag på mig att stå och kocka med väldigt få plagg på min kropp. Men jag tyckte nog han kollade på mig lite konstigt den där Bruno. Nåväl, nu ska jag dra iväg på stan och möta upp Tilda och Sepide : ) Vi ska kolla in nya kläder på King Lily och sen ska vi mysa. Jag får väl ta på mig ett par gumistövlar eller nåt. TUR att jag har rediga skor för när den riktiga snön kommer i alla fall, dom står snällt i min hall och väntar på bättre tider : )