Det tog mig tre dygn ungefär att komma över jetlagen efter 26 timmars resande över halva jordklotet. (Jag kände mig så som jag tänker att man mår när man varit riktigt, riktigt kalasfull) Sedan tog det med tre dagar att inse att modeveckan i Stockholm är precis samma kaosartade elitistiska party för inbördes beundran som alltid. (Jag lyckas förtränga det varje gång) Och det lär ta mig ungefär en dag att komma över sex dagar av min post-Indonesia-depression som härjat i min kropp och huvud. (Jag botar med jordgubbar och riktigt dålig TV som inte är dubbad till indonesiska)

Summa sumarum. Jag är hemma och jävlar i mig vad jag ska blogga. Så mycket har hänt, så mycket har setts, så många böcker har lästs, två sjukhusbesök för mycket har behövts, så mycket god mat har ätits och så många saker bör visas.

Tills dess kan vi beskåda hur jag sett ut två av de tre dagarna under modeveckan ur min bästa Beatas kamera.