Jag har skrivit om mina två favoritämnen, en 10-i-topp-lista med de bästa "mode"-filmerna genom tiderna. "Annie Hall", "The Great Gatsby", "Fucking Åmål" och "Almost Famous" finns med på listan men det är inte någon av de som hamnar på topplaceringarna.
Idag har jag varit på pressvisningen av Grace Kelly-filmen "Grace of Monaco" som öppnade Cannes-festivalen i förra veckan och har biopremiär på fredag. min klassiker-recension av Kelly/Hitchcock-filmen "Slå nollan till polisen".
I Cannes har en extrainsatt visning av "Searching for Sugar Man" satts in av Svenska Filminstitutet och SVT1 visar denna extradionära pärla till dokumentär på söndag 12.55.
På min gamla blogg Djungeltrumman skrev jag följande rader efter att jag hade sett filmen 2013-01-07:
"Searching for Sugar Man" är äntligen sedd och jag kan inte fatta att jag väntade så länge med att se den. Men vissa filmer tror jag inte att jag ska gilla fast jag hör vänner och kritiker runtomkring prata om den som en av de största filmupplevelserna 2012. Att inte ha faktan kring den otroliga historien om musikern Rodriguez i förväg är en fördel eftersom dokumentären då blir en fantastisk berg-och-dal-bana. Dokumentärformen är inte revolutionerade utan typiskt standard med många, pratande män som filmas men intervjuobjekten är alla intressanta och väl valda. Historien är så fascinerande och musiken.... STARK fyra!".
Jag tycker att Maliks död är så fruktansvärt sorglig, tänk då hur det måste vara för de som kände honom. :(
Malik Bendjellouls död är ofattbar och oerhört sorglig. Jag har skrivit en minneskrönika över en ödmjuk och passionerad människa och filmskapare.
"När oljudet blir för mycket - Vila i frid Malik!"
