Vi var på ute på en heldag hos flickvännens föräldrar. Då kan man slappa i deras trädgård (flickvännen) eller så kan man fiska (sonen och sonens kompis) eller så kan man åka in i stan och göra ärenden efter att ha lämnat av alla (jag).

Sonen drog upp en gädda, flickvännen blev brun och jag fick köpt ett nytt cykellås. 

På kvällen blev det middag. Jag, flickvännen, hennes föräldrar, en vän till familjen. sonen och hans vapendragare Simon. Vi åt grillat kött, sallad, smörstekt sparris med hollandaisesås och parmesan. Simon var lite tveksam till sparrisen men efter lite vuxentjat så bestämde han sig för att prova.

Flickvännens pappa berättade plötsligt att sparris var en av de där grönsakerna som får kisset att lukta lite speciellt. Detta ledde in till en diskussion bland de vuxna runt bordet om vilka andra grönsaker som gör samma sak. Några hävdade att deras kiss minsann inte luktade annorlunda efter sparrisförtäring.

Ungefär här ser jag att kidsens ögon förändras. Jag inser att de har ett "WTF-moment". 11-åringarna tittar på varandra, skrattar... hörde de verkligen rätt? De tittar med stora ögon på oss vuxna och Simon kan till slut inte hålla sig längre och ställer frågan:

"Va?! Luktar ni på ert kiss?"

Det blir tyst runt bordet ett tag medan de vuxna grupperar om sig, förklaringar förbereds mentalt och levereras...  man känner lukten automatiskt... det är inte så att man sticker ned näsan i toaletten... alltså... erhm... host... 

Jag ger lille Simon en high-five. Well played, sir.