<h1> <</h1>

Januari 2012

Jag har länge sett hur det går åt helvete med vår integritet i det här landet. Våra kära politiker har hittills dragit igenom både Ipred och FRA och mer är på gång. USA håller på att dra igång lagen SOPA som mer eller mindre gör det olagligt att länka till siter som de bedömer bryta mot en lag. Domäner ska kunna stängas ned om innehållet inte passar. Megacensur. Nu visar det sig att även EU arbetar enligt samma linje.

Det trista med att vara medveten om vad som pågår på politisk nivå för att ta kontrollen över Internet är att är det tar flera år att förklara för oinsatta människor varför de ska orka bry sig. För så är det... människor bryr sig inte. Fan nej, så är det inte alls kom jag precis på. Jag ändrar mig. Så här... folk fattar inte för att de är korkade dreglande drönare.

De orkar inte ens tänka på varför man ska vara försiktig med att låta ens rättigheter nedmonteras av aningslösa politiker. Folk har ju det ju rätt bra, de tänker istället på sin karriär, uppger att de har "rent mjöl i påsen", "regeringen vill oss ju inget ont" och är helt ok med att ha lite mindre frihet i utbyte mot att regeringen skyddar dem och musik-/filmbranschen mot terrorister och illegala fildelare.

Nu flaggar den hårt arbetande Henrik Alexandersson (HAX - klicka och läs hans blogg omedelbart. Glöm inte att läsa kommentarerna med!) för att EU håller på att skapa ett ramverk för att "bygga förtroende på den digitala marknaden". Vilket kommer leda till bland annat:


  • Kommissionen kan säga åt internetleverantörer att plocka bort sidor / siter.
  • Kommissionen kan besluta om att blockera sidor / siter.
  • Kommissionen kan be betalningsförmedlare som kreditkortsföretag och PayPal att stänga kranen till nätbaserad verksamhet.

Det är jävligt illa. Som vanligt följer vi lydigt efter USA's nuvarande linje vilket innebär att nedmontera rättigheter. Skrämmer man inte medborgarna med ordet terrorist när man ska införa nya lagar så lyssnar man lydigt på nöjesindustrins krav på lagar så att de kan fortsätta med sina uråldriga affärsidéer (rövknulla artister och konsumenter). Här har jag dock själv lite insikt. Våra artister har aldrig tjänat mer pengar än vad de gör nu. Vårt företag har bra vinst och de enda som inte tjänar så mycket på artisternas arbete är just skivbolagen. Eftersom vi (management) tillsammans med artisten helt enkelt inte behöver dem på samma sätt längre så finns det ingen anledning att de ska ha några stålar. Så de skyddar inte några artister med sitt gapande... de skyddar sin egen fortsatta existens. Och enligt mig så har de lika mycket rätt att existera som en skrivmaskinsfabrik. Det är nya tider... antingen anpassar man sig eller så lägger man ned.

När jag envist försöker få folk att förstå frågor som rör SOPA, FRA, Ipred, integritet (faktiskt... folk har inte en aning), frihet (till och med det begreppet är det lite sisådär med) etc blir jag ibland bemött som en slags galning som inte har vettigare saker att bry mig om. Typ nästa säsong Robinson eller något... då måste jag genast påminna mig själv om att det är olagligt att döda människor, bita mig i läppen och genast kommentera deras vikt eller något.

Vi varnade er om Ipred. Vi sa från början att den visst det skulle komma att användas till att jaga alla fildelare (ni vet, "vi ska inte jaga en hel generation" från Reinfeldt). Det gör man nu... sedan att det inte går så bra för att de är inkompententa är en helt annan sak.

Vi varnade er om FRA. Att den skulle utvidgas. Samma sak där. Det är idag precis det som har hänt. Redan här blev det uppenbart att Internet skulle särbehandlas. Dina mail på Internet går genom FRA... men får staten öppna din snigelpost och läsa den? Nope. Det får de inte. Det heter posthemligheten och innebär att ingen får läsa meddelandet innan det når mottagaren. Så vad är skillnaden mellan ett elektroniskt brev och ett med kuvert? Rent lagmässigt?

Det finns fler exempel men det viktiga är att vi som är aktiva VARJE gång har varnat och varje gång fått rätt! Någonstans borde en journalist som inte tagit jobbet för att det är lite glassigt reagera och fördjupa sig. För om inte folk får bred information från den granskande makten (media) och kan ta beslut därefter... så finns det risk att det skapas lite för mycket lagar som sedan blir svårt att ändra när man upptäcker hur åt helvete det är (ta bara "The Patriot Act" i USA (som godkändes utan att alla i senaten ens läste igenom den!) som skulle vara temporär. Den har varit "temporär" i över tio år och innebär att de kan avlyssna folk, kolla vem som lånar vad på bibliotek, begära ut register etc... helt utan att tillstånd måste sökas eller att den som det berör ska underättas om att det har skett.

Det finns inget som är viktigare än frihet och integritet. Jag skiter fullständigt i om Ganna ska få stanna eller inte, jag skiter helt i sexistiska pampletter i en idrottsförening... allt det där är helt irrelevant om man bara orkar höja blicken mer än fem minuter in i framtiden.

Vi har som medborgare i en demokrati inte bara ett ansvar UTAN EN SKYLDIGHET att vara vaksamma på våra rättigheter. Ge inte frivilligt bort ett enda gram av din frihet i utbyte mot säkerhet mot terrorism eller annan valfri idiotorsak från politiker. Framförallt inte för något som har med privata företag och fildelning att göra!

PP - Mer elände

;

"Hej! Mitt namn är Patrik och jag ringer från Phonera. Jag tänkte bara ringa och fråga så att ni är nöjda med er fasta telefoni."

"Enormt nöjda." svarar jag.

"Så bra!"

"Men, Patrik, vi är ju uppenbart inte kunder till er eftersom du sa Phonera. Vi har inte Phonera." påpekar jag.

"Öh, nej, det har ni inte. Ni ringer i dag med…?" undrar Patrik och hoppas väl han ska mjölka lite info som han kan köra vidare sitt säljsnack på.

"Nu kan jag bara tala för mig själv här… men själv använder jag oftast en telefon för att göra mina samtal." förklarar jag.

"Jag menar företaget som tillhandahåller er telefoni."

"Jag vet vad du menar, Patrik. Jag är bara så in i helvete trött på alla säljare som ringer hit och försöker maskera vad de egentligen är ute efter genom att fråga saker och snacka en massa skit innan de - i slutändan - ändå försöker sälja något till oss."

"Öh…"

"Så säg mig, Patrik. När du har jiddrat klart så kommer du självklart att komma med en 'deal' eller ett 'erbjudande' som jag sedan ska ta ställning till?"

"Så enkelt är det inte för att vi har just nu…"

"Nej, Patrik. Sluuuuuta!!! Jag har precis berättat för dig att jag inte vill höra en massa bullshit och det första du gör är att fortsätta. Vi försöker en gång till, tydligare den här gången... är det ditt mål i slutändan åstadkomma något som innebär att vårt företag ska ge ert företag pengar?"

"Ja." suckar Patrik.

"Bra. Säg det då från början och förolämpa inte mitt intellekt genom att slösa bort min tid med massa skitsnack. Det innebär bara att du tar en omväg till mitt nej. Men svaret är alltid nej."

"Jaha."

"Nejha, faktiskt."

*klick*


;

Nu är det dags att arbeta igen. Öh... egentligen började jag igår men det sket sig liksom eftersom jag inte riktigt hade koll på vilken veckodag det var, var jag var och var i helvete kontoret låg. Men med hjälp av kollegorna så är jag till slut på plats igen.

Så nu är det bara att köra igen. ;)

Den här låg förresten i mailen idag.


;
;