Nu har jag äntligen kommit till insikt - jag har valt att avsluta relationen med mitt sömnbehov.
Under en längre tid har jag kännt att vi inte riktigt dragit jämt, och att vi ständigt nöter på varandra och den fina relation vi haft. Vi har helt enkelt kommit till ett ohållbart läge. Under våra 27 år har vi haft många fina stunder, men nu har vi valt att gå olika vägar. Det känns skönt, men samtidigt lite vemodigt.
Jag tillägnar oss en sista låt:
Det är ju inte konstigt att jag mår som en daggmask idag med tanke på hur helgen var. Det känns som att jag glömde bort att sova och bara körde på. Men det är ju som Matti Nykänen säger: "Kun ihminen nukkuu, sille ei tapahdu mitään. Mutta kun se ei nuku, se voi saada vaikka kalan." För er som inte förstår finska så betyder det ungefär att om man sover så händer ingenting, men om man inte sover så kan man till exempel få en fisk. Jag är väl helt enkelt för nyfiken för att ligga hemma och vila på soffan. Åtminstone som mitt liv ser ut nu i alla fall. Hade jag inte haft roligt så hade jag ju aldrig orkat. Jag har träningsvärk i magen efter sjukt mycket skratt, det säger väl allt.
Seppo, Tomppa, Lauri, Raimo, Jurki, Ritva, Jussi-Pekka
och Tapio...typ..eller nåt, minns inte alla namn : )
Seppo, Jemppa och Ritva fotar sig i ett dass. Typiskt brudar.
Avslutade helgen med en tacokväll med min gamla släpvagn.
Eskados-poängen flödade.
Johnny har fattat grejen. Den här låten är vad kärlek handlar om. När man har alla möjligheter till att fucka upp, men bara inte gör det. Det är vackert att ha ansvar för någon annans känslor.
Tilda säger att hon vallat min bräda och att hon vill ha 500 eskadus för det. Jag tycker att jag borde få 1000 eskadus för att hon stal den. Så alltså ligger hon minus 500 just nu.. Eller hur?
Det är ju inte det att jag är bitter. Det är jättebra åkning här i stan på skånegatan. För att inte tala om bondegatan, herreguuud.
