Idag är precis en sån dag. Och det känns s w e e t alltså!!

Jag vet inte vad som händer eller vad det är frågan om. Saker och ting faller på plats. Det är en lite underlig känsla, men allderles underbar!

Vi får inte glömma bort att det är så! (Att livet är den bästa tid vi har) Vad vi vet i alla fall. Det ska jag tänka på under hela dagen idag. Det är fredag, och det ska jag njuta av. Jag har för första gången på ungefär trehundra år inga planer för resten av helgen. Lite konstigt känns det, men fan vad nice att vakna på lördag och göra preciiiiiis det jag känner för! Inte ett enda måste eller en tid att passa, och jag ska hålla mig från att inte ta på mig något under dagen idag heller. Inte ens mina vänner kommer att lyckas även om dom försöker boka in mig på något roligt! Jag ska slå upp mina två gröna imorgon och helt enkelt tänka: Jahaa, vad vill jag göra just nu? Jag hoppas det kommer vara något roligt. Shit vad besviken jag blir om jag kommer att vilja tvätta..

Jag a la carrot typ

Förresten så gick det väldigt bra igår med mäklaren. Helt grymt bra kan man egentligen säga. Han var precis lika snygg som sist. Jag tror jag blev så nervös så jag körde en mix på både nummer 1 och 3, men jag vet inte säkert för jag minns inte riktigt..?

Nåväl, happy friday!

Det har varit en sjukt bra vecka hittils, har fått massor gjort på jobbet och dessutom hunnit träna. Haha - på tal om det, fy fan vilken träningsvärk jag har! Det känns seriöst som om mina bakre lårmuskler blivit 1/2 meter kortare, jag går som om jag skulle vara en krympling. DESSUTOM har jag självklart varje gång hamnat på ett löpband bredvid nån hurtbulle som kört dubbelt hårdare än jag och ser ut som om de skulle kunna lacka naglarna som sysselsättning under löpningen...det känns ju som om man skulle vilja stanna sitt löpband, kliva av och slå ner brudjäveln.

Av någon anledning är jag oerhört taggad över denna helg, har en känsla av att det kan bära av riktigt ordentligt - på med hjälmen, in i kaklet!

Man skulle kunna tro att jag fått en roll i en stor Hollywoodfilm, men icke. Det är så att jag ska få en relativt okänd man på besök imorgon efter jobbet. Jag vet att det är svårt att tro men jag brukar annars inte ta hem män som jag inte känner och nu är jag faktiskt nervös. Framförallt för att han är snygg. Man kan säga att han har nåt jag vill ha. Jag har en kanin. Han är jävligt snygg.

Jag vill ju självklart visa mig från min bästa sida när han kommer. Det för att jag gjort bort mig tidigare när jag träffat honom, jag blir jämt så nervös när jag tycker någon är snygg, för det händer faktiskt inte ofta. Och vid dessa tillfällen så är jag dessutom totalt jävla oberäknelig. Antingen så börjar jag prata helt oavbrutet eller så tappar jag minnet helt. Som i helgen, då såg jag något snyggt, och jag kan lova er att båda symptomen givetvis visade sig.

Jag har funderat lite på olika taktiker på hur jag då ska verka/vara så normal som möjligt. Han kommer ju hem till mig och då tänker jag på hur jag ska presentera Bruno utan att verka vara mer pucko än vad jag är. Så alternativen jag kommit fram till är då följande:

1. Jag kör ett slags säljsnack (eventuellt med Stockholmsdialekt): "Heeej och välkommen hem till mig. Jo, det du då kan se här som hoppar omkring i mitt hem är en stackars liten kanin som jag räddat. Han höll på att dö när han hade fastnat i en fälla och jag hittade honom en dag när jag var ute på en lååång skogspromenad. Gillar du skogspromenader?? Jag är en sån himla fin människa så jag räddade livet på honom och tog hem honom, och nu väntar jag på den nya familjen som ska komma och hämta honom. Jag trodde verkligen dom skulle hinna före dig, men dom är nog här näär som helst!"

2. Jag skriker hysteriskt: "VAAAAAA???!!?? Vad är det här för sjukt skämt, vem har lagt in en kanin i mitt hem!!!???!" Och så lyfter jag snabbt ut honom i trappuppgången och smäller argt igen dörren och ber om ursäkt. (Och hoppas att Bruno inte rymmer.)

3. Jag låtsas som ingenting: Om han påpekar kaninen så säger jag bara: "Va, vilken kanin? Hur mår du egentligen?! Men stackare, hur mycket har du jobbat den här veckan??"

4. Jag kör rakt på sak: "Tja, det här är min kanin Bruno. Jag tycker du är snygg. För min del så kan vi skippa värderingen du kom hit för att göra. Istället kan du få sälja min lägenhet så du och jag kan flytta ihop till ett stort mansion som vi köper till jättebra pris på något fult mäklarsätt av någon av dina kollegor. Men älskling, då måste du förståss skilja dig jääääävligt fort och bli heterosexuell nu på en gång."

Vad tror ni blir bäst?

Hela dagen idag har jag känt mig utvilad som en prinsessa. Stekt som jag var på kvällen igår så orkade vi inte ordna med bilderna så länge. Vi tog oss inte ens igenom ett land, herreguuud!! Som ni förstår så kommer det att ta ett tag att få ordning på allt.. Vi räknade i alla fall ihop att jag och Jonta besökt 11 länder tillsammans på ungefär ett år, det är fan helsjukt!! Nu har jag ju inte ens vart hemma i en månad men jag kan lugnt säga att jag blir så jäkla sugen på att åka snart igen, tyvärr får jag väl vänta tills det är sommar innan jag kan åka iväg nästa gång. Men fem månader borde man väl palla utan att spricka av abstinens..

Tiden går ju så fort nu, idag är det redan onsdag igen och nu är helgen snart här. Är det så att tiden går fortare ju äldre man blir eller vad handlar det om? Det känns så i alla fall. Väldigt skrämmande, hur ska det då vara när man är 50? Nåväl, det är ju ett senare problem i så fall. Idag har solen lyst så fint därute hela dagen och min feeling är på topp. Det känns faktiskt helt okej att bo här i Sverige en dag som denna, och tur är väl det för här är jag ju nu!!

Jag, Jonta & Mange på förra vintern/vårens resa.

Vi står i ett inte allt för glamouröst garage (eller nåt)

och funderar på vars vi ska ta vägen härnäst. 

Tobbe är fotograf.