Igår gick en människa som varit en del av hela mitt liv bort. Människan som kallade mig för 'apskaft', som alltid sjöng, som alltid hade en fantastisk berättelse från förr om äventyr i länder långt borta. Han som visste hur livet skulle njutas utav till fullo. Som byggde en pool i trädgården så att familjen kunde ligga i det turkosa vattnet omgiven av tusentals blommor och titta upp mot en lika blå himmel och säga "det är så här livet är när det är som bäst".
För mig är sommaren så förknippad med honom. Han var på ett sätt sommaren.
Och jag har ingen aning om hur det någonsin ska kunna bli sommar igen utan honom.
Ingen kan ta min morbrors plats. Ingen kan fylla det tomrum efter honom, det tomrum som just nu känns så oändligt att hela mitt medvetande har försvunnit däri.
Men som min bror just sa. "Det finns få människor som levt så mycket som G. Som levt så till fullo. Han hade ingenting att ångra." Det är min största tröst just nu. Att i denna höst där jag lärde mig gråta så vet vi att om det var någon som tog till vara på varje dag så var det min morbror, mina kusiners pappa, min mosters man och han som var sommaren.
Det var väldigt fint skrivet om G.
Kram på dig, Kajsa!
Fint skrivet! ?
Jättefint skrivet Kajsa, förstår din sorg och känner med dig och din familj. <3
Fint skrivet. Skickar en kram till dig.
Jag saknar havet, där jag bor finns allt, men inte havet. det är det ända som får mig att längta hem ibland.
Det är vid sådana här sorgliga hemska tillfällen som minnena är den största trösten i sorgsen, det är det som får en att skratta och jag lovar att nästa sommar när man har bearbetat sorgen då kommer han vara med han kommer vara med!
sv: Åh då rekommenderar jag den verkligen! Se till att få sett den, den är superfin!
Min moster som gick bort för bara något år sedan. Förknippar också henne med sommaren... och Skåne. Att vi såg Amelie Från Montmartre för första gången tillsammans, tänker ganska mkt på henne i perioder. Hoppas verkligen att era fina minnen kommer värma dig i vinter och att du har hela familjen till hands! Kramar
<3
Han låter som en väldigt härlig människa. <3
Å, nu saknar jag min egen morbror lite mer. Om tio dagar är det tre år sedan han krockade med en älg, på väg hem från sjukhuset så gott som frisk. Isn't it ironic?
Skickar en styrkekram i vinterkylan :-)
väldigt fin text. hoppas att du har det så bra det går just nu. tänker på dig! kram!
Åh nej vad ledsen jag blir nu! Jättevackert skrivet och det rör mig verkligen i hjärtat. En av mina morbröder gick bort i cancer när jag var ganska liten, men det minns jag än. Det är verkligen aldrig lätt när någon man känner går bort, och du ska veta att jag finns här om du behöver mig. <3 Snart kommer jag och hälsar på.
OK
<3
KRAM! Inte för att det kanske piggar upp, men jag vet verkligen hur det känns att förlora någon så nära. Jag har förlorat kusin, kompis och farmor på en alldeles för kort tid och det suger verkligen. Jag tänker på dig och skickar massa cyber-syster-kramar!
Jag har aldrig haft någon morbror, nu börjar jag sakna honom även fast han inte finns.
Sommaren återvänder ska du se.
Massa varma cyberrymdskramar till dig.
tycker du? Ja saknar det men det var jobbigt. ska jag bli det igen vill jag ha orange/eld, typ som Ida! Ja är ju en blekis och mörkrött är svårt då!<3
Åh, Kajsa! Kram! <3
å. jag vet hur du känner. kram