Jag har just nu så mycket jobb inom olika områden och och på det privata planet känns det som om jag genomgår någon sorts emotionell härdsmälta. Jag tecknar hela tiden men det finns aldrig tid för någonting stort eget. Det är bara små små doodlingar på block, papperssnuttar och kuvert. Och det är jämt någon sorts variation på densamma motiv. Ansikten, personer som jag kanske sett eller bara hittat på. Jag vet inte. Men dom känns trygga.