Jag fick en idé häromdagen som innefattade gamla glasflaskor, snöre och blomster och eftersom mitt tålamod är ungefär lika långt som min nedbitna fingernagel, dvs knappt existerande, så satte jag tänderna i projektet på en gång.

Plockade fram några flaskor och burkar och valde ut ett par som jag gillade extra mycket. Syltburk, kombucha- och Snappleflarra blev det. På väg hem från gymmet hade jag vältrat runt i ett dike och plockat på mig de sista himlasträvande små blomster som dagisbarnen runt knuten inte fått tag på, så dessa åkte ned tillsammans med några påskliljor. 

Påskliljor är ingen direkt favorit men med tanke på att färgskalan utanför dörren är lika med forna Sovjet en grådassig dag så känns det som pyttesmå solar. 

Och sen knöt jag snören runt alla halsar och hängde upp dem kanske lite otippat i..

..ljuskronan ovanför vår säng. 

Men det fanns ett skriande behov om ett vårlöfte och detta kändes så nära jag kunde komma. Och då ville jag ha dom på lagom avstånd att både dofta och se på.

Så nu hänger dom där. Mina flygande blomster.

Tänker att det skulle vara fantastiskt med en hel mängd flaskor på samma sätt i en festlokal med högt i tak. Som en trädgård ovan huvudet.

Nu har jag både en himlavägg och en handfull av våren i sovrummet.