Still in Borlänge, fortfarande som i en disney film.

Idag hittade jag min systers Sex and the City samling, lite som att hitta the holy bible, även om jag har sett alla avsnitt minst tre gånger.

Det var ett avsnitt om gifta män och jag kom att tänka på alla mina erövrningar som sedan krypit hem till sina flickvänner.

Är vi män slavar under vår sexualdrift och är det så att så fort testosterånet sätter in så spelar det ingen roll om du går hem med en kille eller tjej.

Jag minns ett tillfälle nyligen när jag satt på Slussen och väntade på en kompis, plötsligt såg jag en gammal "klient" som jag itne träffat på länge, jag tog av mig ipoden och reste mig upp för att hälsa, innan jag hann fram till honom kom det en blond tjej och kramade om honom och dom kysstes passionerat, jag förstod attd et inte var läge.

Man hejar inte på en trysexual guy i fullt dagsljus.

för det är just  va dom flesta killar är trysexual...alla mina tjej kompisar frågar alltid förfärat "Men då måste han ha varit bisexuell?". Säkerlige mest för att försäkra sig om att deras Henrik, Fredrik, Anders eller vad dom nu kan heta, aldrig skulle gå hem med en kille på fyllan.

Bonnie Tyler uttrycker det bäst: "The world is full of married men with wifes you never understand, they looking for someone to cheer the exitment of a loveaffair."