Primal Scream är ett ganska märkligt fenomen. Efter 1991 års "Screamadelica" känns det som om att en hel del människor kallade dem världens bästa rockband, då de blandade rock med en väldans massa acid house. Vilket fungerade utmärkt där och då. Skivan och singlarna sålde multum, då de var riktigt bra och släpptes vid rätt tidpunkt. Sedan släppte de, efter tre år, den mer rockinfluerade floppen "Give Out But Don't Give Up" och bandet tog till och med pause ett kort tag.
Grejen är att när de väl kom tillbaka hade de basisten Mani från The Stone Roses (vilket garanterar bra basgångar) och skivan "Vanishing Point" med sig. Efter det kom två typ lika bra album och låtlistan för "Riot City Blues" släpptes. Det kändes då som om att en hel del tänkte att de skulle göra om "Give Out..." fast bättre, men det blev till och med sämre. Problematiken här var att den kanske floppade i kritikers ögon, men folk köpte den också. Så nu när "Beautiful Future" kommit ut är väl det sista hoppet att läsa setlists och inse att det mer dansanta fortfarande har en stor del live.
Så i princip är det väl som vanligt när de spelar live. Rockmusik man har kul till när den är som bäst. Och jag har i alla fall hopp nog om att vi ska vara riktigt glada över att de spelar på Berns den 11:e oktober. Biljetterna kostar 450 + service, köps här och man måste vara minst 20.
Uppdatering:
Såg Primal Scream i Polen. Var en grym spelning om man var ute efter bra rock. Motörhead nästa!