Text uppdaterad 2008-11-11
Herre min skapare, så jag har väntat! Förra gången var de andra akterna utöver Slayer tillräckligt dåliga för att inte motivera iväg mig, men den här gången ser jag nog ingen större ursäkt. Jag menar, Slayer öppnade en skiva med en låt namngiven efter Auschwitzläkaren Mengeles smeknamn, "Angel of Death". Att öppningstextraderna på den skivan också går "Auschwitz, the meaning of pain, the way that I want you to die" gör det inte mindre roligt.
För övrigt är sångaren/basisten troende katolik, med en viss självdistans, så jag antar att killen med Slayertröja jag såg på Auschwitz visste det men ändå var lite respektlös...
Poängen är, även om den nu är så dåligt framförd, att när Metallica blir gamla och sjunger om självmord och att livsstilen bestämmer dödsstilen, har Slayer inte tröttnat på att behålla deras gamla stil. Okej för att 90-talet var ganska mörkt och så, men när "Christ Illusion" kom ut 2006 var det med besked. Det går att hålla en gammal stil vid liv i decennium, så länge man är helt unik med den. Andra verkar mest kämpa på i motvind med att övertala andra om att de är på väg dit.
Foto: LiveNation
Förutom Slayer spelar även Mastodon, Trivium och vikingametalbandet Amon Amarth. Klicka på "läs mer" för mer info om andra akterna den där dagen på Annexet den 23:e november (hypen på att se Slayer med vettiga band har varit stor ett tag). Biljetter släpps den 21:a augusti på Ticnet för 375 kronor plus service.
Evenemanget flyttat till Annexet. Lite mindre, alltså mindre biljetter sålda än väntat. Slayer kommer också köra hela "Reign in Blood", så var beredda att sjunga med redan från början!
Trivium spelar inte i Göteborg, men det lilla jag hört av dem säger mig att det vore bättre om man besparade Stockholm dem istället. Jag vet liksom inte poängen med att sätta ett band som öppnat för Iron Maiden och lite annat tillsammans med band som Slayer och Mastodon. Jag kan tyvärr inte beskriva riktigt hur det låter, då jag lyssnade på några låtar och stängde av typ direkt...
Mastodon spelar en rätt progressiv typ av metal, som ändå är långt ifrån hur Opeth låter. De slog igenom med en skiva som handlade om Moby Dick (no joke, och den är riktigt brutal och bra) 2004 eller så, samt släppte senaste alstret 2006. Enligt pressmailet har de spelat in nytt material, så vi får kanske höra det där. Jo, istället för att ingående gå in på stilen de spelar mer utmärkt vill jag påpeka att mitt livs största misstag var att på en festival välja bort Mastodon för Jocke Berg i röda cirkusbyxor tillsammans med resten av Kent. Stor skam på mig!
Amon Amarth spelar vikingametal (stilmässigt) av death metal-slaget (musikmässigt). Jag tänker inte gå in på vilken av stilarna inom death metal det handlar om, då metal i sig lider av grym genreinflation. Någon måste ha sagt det tidigare, men journalisterna (eller vilka inom scenen som nu bestämmer detta) verkar vilja och tro att varje band har en så unik stil att de förtjänar en egen genre. Men Amon Amarths texter handlar om vikingar och andra saker vi män gillar att dricka mjöd och prata om, samt att de också ser ut som sådana. Det är detta band som är mest intressant förutom Slayer, på grund av manligheten.
BONUS!
Här kommer de genrer som jag mötte i pressmailet:
Metal, Punk, Thrash, Doom, Progg, Psykedeliskt, Death metal, Vikingametal
Det är ändå rätt lite för att vara metal, men då lär det inte vara någon veritabel skribent som suttit och skrivit ned pressmailet.