Upp

I Pixars nya film "Upp" blandas det barnsligt gulliga och roliga med ett vemod och allvar som emellanåt skapar en klump i halsen på biobesökaren. Det är en alldeles förträffligt söt historia om ensamhet, vänskap och om att våga ge sig ut på nya äventyr.

Pixar har alltid hållit en hög nivå på sina animerade filmer, men vissa kanske sticker ut mer än andra. Undervattensvärlden i "Hitta Nemo" var fantastisk att se på stor duk, "Wall-E" var unik i hur den nästan utan dialog kunde förmedla så många känslor. Och även "Upp" är speciell på sitt alldeles egna sätt. Blandat med den vanliga humorn finns här ett större mått sorg och vemod än i de flesta andra animerade filmer.

Det börjar med svartvita bilder ur en film om den stora äventyraren Charles Muntz som precis kommit tillbaka från Sydamerika. I biosalongen sitter 8-åriga Carl Fredricksen och tittar storögt. Han ska också bli upptäcksresande, en dröm som det visar sig att han delar med jämnåriga Ellie som han lär känna lite senare. De två lovar varandra att de tillsammans ska åka till Lost Falls, precis som Muntz, men åren de får ihop blir fler och fler utan att de kommer iväg. När Ellie går bort 70 år senare har de ännu inte uppfyllt sin dröm, men när Carl helt plötsligt tvingas från sitt hus av en byggherre med stora planer för området bestämmer han sig för att inte ge upp. Med hjälp av tusentals heliumballonger fästa i skorstenen lyfter hans hus mot skyn och för honom äntligen mot äventyret. Det han dock inte har räknat med är den lilla scoutkillen, Russel, som av misstag följt med på färden.

Läs hela recensionen här.

Lotta Zachrisson, MovieZine.se

Filmen har premiär på SF's Biografer fredagen den 16/10.