Först och främst Itamae Izakaya som helhet. Ett litet hål i väggen, inte mer än några kvadrat. Högt i tak, någon form av gråa stenväggar har jag för mig, och snygga mörka trädetaljer. Lokalen tillsammans med de tre coola (och trevliga) asiaterna som jobbade, den ganska - men absolut inte jobbigt - höga hiphop-musiken (som jag normalt avskyr) och de vackra rätterna som serverades var verkligen pricken över i:et.
Själva i:et var sushin. Jag åt en blandad 14-bitars och jag tappade nästan hakan efter några nigiris. Den bästa sushin jag ätit (ja, jag har ätit på Råkultur, Hattori, Tokyo Diner, Akkis, Roppongi, Ljunggren, Sho, Raw och de andra som kan tänkas tävla om titeln)!
Först och främst Itamae Izakaya som helhet. Ett litet hål i väggen, inte mer än några kvadrat. Högt i tak, någon form av gråa stenväggar har jag för mig, och snygga mörka trädetaljer. Lokalen tillsammans med de tre coola (och trevl...
