Ibland tänker jag att jag borde klippa av mitt hår. Skaffa en riktig frisyr, börja fixa håret på morgonen och ha lite ordentlig pli på barret på skallen.

Så hittar jag bilder som denna och tänker att varför i hela friden ska jag se redig ut i huvudet när man kan se ut som om man precis hånglat i gräset en sommareftermiddag?

Och hur praktiskt är det inte att kunna använda sina längder som en halsduk egentligen?

När jag kan stoppa ner topparna i byxlinningen så får det väl räcka längdmässigt.

Just nu är jag väldigt inne på allt som känns en smula mer eller mindre navajo.

Skulle gärna matcha dessa sneakers från Zaras barnavdelning med en stor mönstrad sjal till en bylsig kappa och stickade strumpbyxor.

Sen ska jag definitivt ge mig på att försöka något som de på Free People nyss knåpade ihop. Navajonaglar kan väl göra vem som helst glad i dessa tiders väder.

Kan inte lägga in deras how-to-video från Vimeo så länken har ni här!

Vinden viner som om någon där uppe i skyn vore riktigt, riktigt förbannad och jag andas som en lite för gammal man med respirator pga. en väldigt täppt näsa.

En sån där kväll där inte ens glass med för mycket hackad choklad gör en pigg.

Ett par av följande skulle kunna ses som ett legitimt substitut istället för endorfiner.

Atlantis Homes egenskapade Nessie. Sjöodjur über alles.

Tjatar ihjäl mig om att åka till IKEA för att handla mer växter till lägenheten. Hittade denna magiska.. grej hos Tuva och blev lika kär som henne. En miniatyrvärld för en växt. Ett akvarium för en planta. Ett litet hus för något grönt. Älskart.

Jag gillar hamstrar. Jag skulle gilla att ha dom med mig jämt. Här har vi lösningen.

(OBS: skämt.)

Svag för vackra ryggar. Svag för grinande dödskallar.

Tuva introducerade mig inte bara för små barnhem för växter utan även body painted dogs. Får mig att tänka på vovven i 'a corpse bride'. Aah!

Extraordinärt halsband jag i n t e köpte på Bali. Ångrar mig monstruöst.