Jag pysslar extremt mycket för tillfället. Hela vårt hem är ett enda stort kreativt projekt inramat av limstift och limpistol, saxar och trådrullar, papper och tyg, pennor och färgtuber. Jag doodlar och skissar, klipper och tejpar, syr fast pärlor och knyter band. Näst på tur hoppas jag att mitt spetsfynd från Barcelona ska bli. Har länge velat göra en dip dye med spets och i en obskyr liten butik med seriös crush på jersey i anskrämliga färger fann jag det perfekta objektet.

Återkommer med hur det blev! 

I somras uppe på det där berget igen.

Vi ägnade timtal åt att vandra runt på minimala vägar, vinka till kossor, ooh-a och aah-a över havet/himlen/utsikten/naturen/osv och klättra upp på grejer så man kunde ooh-a och aah-a ännu lite mer från en annan vinkel. 

Och så klädde jag mig i neon så alla spanjorer i små racerbilar inte skulle köra på mig.

Klänning, vintage/Myrorna. Tröja, Vero Moda. Skärp, mammas gamla. Halsband och armband, salig röra från Indonesien/loppis/Sri Lanka/Brasilien/present. 

Imorgon ska jag göra ett så himla roligt jobb. Är lite nervös eftersom det är stort och nytt och jag är ansvarig för hela balunsen, men samtidigt - peppen för fan!

Sitter och knåpar i detta nu med det sista samtidigt som jag tittar på Historieätarna. Fantastisk kombination. Syr och glor på fascinerande äcklig mat!

Hej, här står jag och borstar tänderna. Ser ut såsom ovan, fast minus tandborsten och plus sju lager halsduk, ungefär de flesta dagar för tillfället när jag ränner på ärenden och försöker undkomma den apokalypsliknande sändningen av snöblandat slask från skyarna. 

Det är när man inser att regnet öser ned inte bara vertikalt utan också diagonalt och liksom kommer studsande upp nedifrån som man ifrågasätter novembers hela existens. I alla fall november på dessa longi- och latituder. 

Men såhär ser min jobbuniform ut i dessa dagar iallafall. Lite för kalla strumpbyxor från H&M i brist på solsken, klänning köpt i San Sebastian i Spanien och stickad tröja från H&M. Och så uppenbarligen ett fasligt långt hår som inte klippts sen man utbrast i Karin Boyes "ja visst gör det ont när knoppar brister". (alltså i april typ)

För tillfället mosar jag mitt lilla huvud fullt med information för ett spännande jobb, springer på SVTs kostymförråd och skriver massa mail/listor på dagarna och på kvällarna tecknar jag så fingrarna blöder och gör någon sorts decoupagemakeover på en stackars julljusstake som fått sätta livet till för mina vildsinta pysselidéer. 

För tillfället böjer jag även min ödmjuka nacke mot det faktum att jag måste lära mig Photoshop från grunden (vilket jag ignorerat ett tag) och sitter därmed i min vän Nathalies skolbänk. Mitt första projekt var att färglägga en frukostbild. Såhär ser processen ut när jag jobbar med en idé:

Jag doodlar väldigt mycket och ungefär, och precis, överallt och vissa av de små teckningar jag klottrar ned i mitt block använder jag sen och gör något utav. Som frukostbilden!

Sen tecknade jag en större variant på ett A4. Ganska lik originaldoodeln men med lite ändringar här och där för bättre symetri i bilden.

Och till sist scannar jag in illustrationen och börjar färglägga. Vanligtvis jobbar jag ju enbart för hand men jag uppskattar den annorlunda känslan det blir att färgsätta i PS! När jag tog den här sista bilden och la upp på Instagram (är aktiv som en gnu på IG. Mitt favoritmedium av alla små snabba sådana på telefonen) var jag ungefär halvvägs men nu är den faktiskt nästan helt klar. Ska lägga upp det färdiga resultatet en annan dag!