Aenigma

Pic. Sea of Shoes. Dock fick jag en bild på den här skon skickad till mig av en killkompis för ett tag sedan som bara skrev: "är det här inte precis någonting som du skulle vilja ha?" Oh ja, är svaret på det. Alice i Underlandet är lika mycket inspirationskälla för mig som Nightmare before Christmas.

Jag ska strax lägga in mängder med bilder från min kamera så att de sista dagarna jag är hemma ska kunna bli en sjuk jäkla bildkompott med DIY, pyssel, kläder, second hand och vintagefynd, sötsaker och annat fint, bra och roligt. Igårkväll hade jag besök av min kära Nathalie och nu ska jag strax pilla undan all nytvättad tvätt på golvet (den torkar där..) så att bästa Isabella från märket Bella o Bastian får plats att mysa runt här.

I vanliga fall är jag mycket av en ensamvarg men nu när Grisen är borta och jag jobbar som en besatt på dagarna kan jag inte tänka mig något bättre än att vara omgärdad av vänner på kvällarna.

I juni för exakt ett år sedan var jag i skåne. Var i vårt hus på västkusten, umgicks med vänner, längtade efter Mikael, åke till havet med honom när han väl kom och klädde mig ganska fint. Finare än vad jag gör just nu. Nu är det mest skitigt hår och kläder som ska tvättas innan resan. Men vi kan kolla på hur jag såg ut lite grann i ett juni för ett år sedan.

Jag hade flätor, ros i håret från Glitter, röda läppar, flanellskjorta som jag fått av Mikael (och som jag bara tog av mig om det var sol mitt på dagen) och mammas kofta.

Mjukiskläder är inte min grej men världens skönaste I love NY-hoodie tillsammans med flanellskjortan är ungefär samma sak.

Sandaler köpta på Aldo i New York, klänning från Vero Moda, skjortan är från Lindexs pojkbarnavdelning och halsbandet är Indiska. I ett träd.

Skjortan igen tillsammans med shorts från Zara och Dieselt-shirt.

DIY:ade tygskor, second handklänning och tygros från Glitter. Klänningen är såld med den tillhörande aftonkappan har jag kvar.

Förresten, många av er har undrat över Bloglovin och varför det inte funkar längre så att ni ser när jag bloggat. Jag har meckat med det nu och tillslut skaffat ett nytt bloglovin-konto så klicka er in via ikonen i högerspalten och lägg till mig igen på nya adressen. Den gamla är kopplad till gamla bloggen och därför syns inte mina uppdateringar. Så följ mig igen nu!

När man inte har tiden att vara kreativ själv så kan man ju tipsa om andra kreativa själar.

På Basar Under sist träffade jag fantastiska Catalina som med sina smycken, illustrationer, bilder, virkade accessoarer och små grejer fick mitt hjärta att slå fort fort. Visst finns det mängder av begåvade illustratörer och kreatörer i vårt avlånga land och på denna sfäriska planet, men denna tjej är någonting utöver det vanliga. Lite drömskt, lite lekfullt, lite magiskt, lite mystiskt, lite sött, lite roligt, lite mysigt, lite förtrollande. Det är Alice i Underlandet, barnböcker som man minns som igår, stiliserade skogar, fjärran länder, drömmar som etsar sig fast och minnen av en favoritfilm med långa tysta pauser i materiell form. Om jag fick önska mig en konstnär vars verk jag skulle hänga på väggarna och vars smycken jag skulle pryda mig med just nu så skulle det utan tvekan vara Catalinas.

Hennes etsyartshop finner ni här. Och hennes etsyaccessoarshop finner ni där .

Följ min blogg med bloglovin

Det har varit tyst här i helgen av den enkla anledningen att Mikael varit här. Om exakt en vecka åker vi neråt landet på vår roadtrip och tills dess ska en miljon saker göras, mängder av jobb avslutas, saker planeras, grejer packas och vänner kramas adjö.

Därför ägnas denna söndagskväll åt att göra två DIY till min serie i tidningen. Jag syr, gör trompe l'oeil med textilfärg och knåpar på vardagsrumsgolvet.

När jag är borta under en månad kommer jag inte kunna blogga men eftersom sommaren är en seg tid på bloggfronten över lag så ser vi det som en semester. Dock kommer några förinställda inlägg upp. Bland annat med mina DIY:s och lite annat kul!

Men som kompensation för en månads frånvaro tänker jag försöka blogga som en tok nu sista veckan hemma. Så har ni att läsa lite ett tag i alla fall!

I torsdags förra veckan fick jag egentligen den bästa födelsedagspresenten någonsin.

Jag och Mikael fick nämligen förfrågan om ett förstahandskontrakt till en tvåa på Lidingö.

Ett förstahandskontrakt till ett eget, alldeles eget, hem där vi kan måla, göra om, möblera, fixa och greja precis såsom vi vill. Jag grät floder. För att det var så vuxet. För att jag plötsligt skulle stå där och knacka i väggar och betrakta golvlister. För att jag jag älskar lägenheten på söder som var mitt första egna. Jag grät av glädje och sorg, skräck och pirr i magen.

För att jag inte kan tänka mig hur det är att inte bo med min Gris. För att tanken på att vakna upp bredvid Mikael varje dag är så fin att jag imploderar. Så himla mycket känslor.

Nu har vi tackat ja. Kanske byter vi den till något inne i city eller så testar vi ett tag där ute, en kvart utanför asfalt, tjutande polisbilar och takåsar. Men det viktiga är liksom att jag för första gången kan känna att jag har något som är mitt. Mitt alldeles egna.