Eftersom det inte finns någonting som får mitt hjärta att rusa klädmässigt lika mycket som något broderat eller allmänt 70-talsartat så kan man ju tänka sig hur jag reagerade på den här blusen. När känslan av "var är bussen till Woodstock?" uppenbarar sig vet man helt enkelt att man är rätt. Och när jag skriver man så menar jag, jag. 

105 kr på Myrorna i Halmstad i julas.

För tillfället går jag lös på allt med mina pyttesmå och extremt gulliga miniatyrflaggor som inköptes på TGR för en väldigt billig peng. Närmare bestämt tio kronor. 

Tänker mig att de kommer att vara ultimata för färgglada stillebenplåtningar i vår (oh den inspirationen som pyr men som får ligga latent pga evigheternas fimlbulvinter) men innan dess pyntar jag här hemma och gör indirekt att Mikael spenderar än mer tid på Hemnet eftersom han tycker att hela vår lägenhet fylls mer för varje sekund och att det snart kommer att börja välla ut växter och pryttlar genom ventilationen. 

Planerar att sätta en näve flaggor på vår stora skolkarta över ställen vi varit på. Very Pinterest-ish. 

En megaliten cykel har parkerat i en växt och skapat kalaskänsla. 

Tecknade bara runda illustrationer ett tag i höstas efter att jag köpt tårtpapper och använde det som bakgrund och "ram". Vill minnas att vi tittade på Stand by me när jag gjorde den här. Ingen koppling what so ever egentligen. Minns dock att vi såg filmen i skolan för massor av år sedan. Den var lika fin då. 

Just nu kollar jag på olika serier för att somna om kvällarna. Jag ser det som ett sätt att fylla den kulturella kvoten utan att behöva gå på teater, opera eller balett men också ett sätt att lära mig både det ena och det andra om vårt komplicerade samhälle. Nu kanske zombieserier inte klassas som finkultur värdig lillfingerspretande kaliber. Må så vara. Jag tänker inte titta på Downton Abbey ändå. Däremot ser jag följande:


Twin Peaks. 

The walking dead.

GIRLS!



Joråsåatte. Jag har sällan längtat så mycket efter en ledig dag. Och eftersom Murphys lag hörde mina tankar så bestämde sig Murphy för att bara: kabam! Vi ger henne hosta som får organen att dansa lindy hop!

Och eftersom jag åker till Malmö på torsdag, ska styra upp massa planering runt en modevisning imorgon och på onsdag + göra klart några sidor till tidningen så tar jag som legitimerad hobbydoktor ut min veto mot allt det onda och beordrar sängläge idag men mycket Cola Zero med mynta och Twin Peaksmaraton på Netflix som medicin. 


Såhär ser det ut just nu från min position genom Photo Booth. 

Gårdagens smink, lördagens hår, frottéponcho/morgonrock/grej och turkos vägg i symbios.

Mellan avsnitten målar jag naglarna i Lumenes knallgula "get color" no 13 och Mavalas "Blue Curacao" no 171 och läser Nanna Johansson.

Vägrar att ha andra sängläder än våra nygamla 70-talsblomster från Mikaels föräldrars stuga så vi tvättar dom, väntar på att dom ska torka och bäddar med dom igen. Känns som att jag ligger i en psykadelisk, gul äng hela tiden. 

Vilar även mitt arma huvud mot denna raritet på kontinuerlig basis. 


Slut på meddelandet.