"Det blev en ursäkt. Men beslutet står fast. Försäkringskassan anser inte att Jimmy Fredriksson mår dåligt av att sörja sin döda dotter längre."
Ni har säkert läst om Jimmy som förlorade sin dotter i cancer. Det är givetvis hemskt att förlora någon. Än värre ett barn.
Men hur länge ska man sörja? Några månader? År? Givetvis finns det ingen mall eller en övre tidsgräns. Det är inte så att man vaknar en morgon och plötsligt är ok. Det handlar om att lära sig leva med sorgen. Man blir aldrig färdig… man förlikar sig med situationen.
När Jimmy sitter i morgonsoffan och propagerar för en sorgpenning där man själv ska få bestämma hur länge man sörjer så tycker jag att någon får säga ifrån. Han har sörjt sedan hösten 2011 och är tydligen inte färdig. Han sörjer till den grad att han måste jobba halvtid lite till. Helst vill han bestämma själv när han är färdig.
Det där är en människa som har låtit sorgen ta för stor plats som talar. Och det är direkt osmart. Kan Jimmy inte förstå det själv är det upp till samhället att sparka honom i häcken.
Med andra ord är det helt rätt av Försäkringskassan att säga stopp. Samhället kan inte betala ut massor med pengar till alla som blir av med en familjemedlem. Det säger sig självt. Sorg är ingen sjukdom.
Han lider enligt artikeln av akut krisreaktion och där är det några saker som ska uppmärksammas och gås igenom. Bland annat:
"Fobiska undvikandereaktioner gentemot arbetsplatsen är inte ovanliga och kan behöva hanteras, t ex med psykoterapeutiska metoder."
För övrigt tycker jag att hans inlägg på Facebook med en bild på dotterns kista är direkt osmakligt. I mina ögon är det ett slags "våga inte säga att jag har fel för jag har förlorat min dotter"-argument. Och det lyckades... alla propagerar för att han minsann ska få fortsätta sörja i all evighet och att Försäkringskassan är svin.
Tänk efter lite innan ni börjar gapa. Ok?
EDIT:
Nu kommer det dessutom fram att Jimmy har renoverat både hemma och sin sommarstuga, byggt ett hemmagym, renoverat en Porsche och varit på grottsafari. Allt sedan dottern gick bort. Det fanns ett tag bilder på bl.a. renoveringen på hans Facebook med en kommentar "Jag önskar att jag hade er energi och arbetslust." Men nu har han blockerat alla bilderna. Det såg helt enkelt inte bra ut.
Där satte du ord på exakt den känsla jag fått av hela den här grejen. Handläggaren på försäkringskassan kanske hanterade det klantigt, men beslutet var nog korrekt. Tyvärr kan man inte riktigt påpeka det utan att själv framstå som ett svin efter den snyfthistorian med tillhörande sängkistebild.......
Bra att du bloggat! Jag håller helt med dig. Det finns enormt många människor med mycket allvarliga sjukdomar, tex plågsam cancer som tvingas jobba för att skattepengarna inte räcker till att ha dem sjukskrivna. Så det måste väl ändå räcka med en sjukskrivning för sorg i 6 månader.
En annan sak är att man kan ifrågasätta hur försäkringskassans handläggare faktiskt uppför sig i kontakten med sjukskrivna. Alltså en annan diskussion är hur många handläggare faktiskt uppträder gentemot de som har svårt och beter sig som psykopater samtidigt som de har svårt att hantera den makt som de har fått över andra.
Bra att du bloggat! Jag håller helt med dig. Det finns enormt många människor med mycket allvarliga sjukdomar, tex plågsam cancer som tvingas jobba för att skattepengarna inte räcker till att ha dem sjukskrivna. Så det måste väl ändå räcka med en sjukskrivning för sorg i 6 månader.
En annan sak är att man kan ifrågasätta hur försäkringskassans handläggare faktiskt uppför sig i ko... Visa hela »
Såg ett avsnitt av Arga snickaren häromveckan där pappan i familjen varit sjukskriven i runt 8 år efter ett personrån där han blev skenavrättad. Måste varit fruktansvärt men 8 (ÅTTA?!?!) år? Då får man ju se till att skaffa psykologisk hjälp. Något måste man ju göra. Själv hade jag blivit uttråkad och förmodligen psyksjuk av att gå hemma så länge.
Klockrent! Med all respekt för att Jimmy har gått igenom något som ingen vill vara med om, men någonstans måste det ju finnas en gräns. Den gränsen kan inte sättas av honom själv. Inte när det involverar andra - dvs andras skattepengar.
Framförallt tyckte jag det kändes ganska dumt att skriva "Handläggaren heter ..." på inlägget också. Vad ska det tjäna till, liksom?
Jag reagerade också på det. Men Jimmy har gett sig fan på att få rätt... kosta vad det kosta vill.
Han måste ha mycket kvar att renovera helt enkelt.
Hmmm...hur fasiken kan han ha energi till det??? Det är ju "hemmasfären" där borde ju dotterns minne leva kvar ännu starkare... Neeej, detta luktar bidragsfusk å det grövsta...
Jag blir naturligt Djävulens advokat så fort en internetmobb byggts upp kring något problem som ofta handlar om 1 individ. Än värre när man även blandar in Facebook i skiten då sjunker trovärdigheten ännu mer.
Folk engagerar sig på en gång och mobben pekar omgående ut vem som är god och vem som är ond utan att veta någon som helst detalj kring omständigheterna.
Media passar på att sälja fler lösnummer genom att ansamla mobben och samla Karmapoäng.
I don´t want to live on this planet anymore
Jag blir naturligt Djävulens advokat så fort en internetmobb byggts upp kring något problem som ofta handlar om 1 individ. Än värre när man även blandar in Facebook i skiten då sjunker trovärdigheten ännu mer.
Folk engagerar sig på en gång och mobben pekar omgående ut vem som är god och vem som är ond utan att veta någon som helst detalj kring omständigheterna.
Media passar på at... Visa hela »
Tycker också att det är lite lustigt att han orkat renovera och stå i. Däremot bör FK putsa lite på sitt sätt att bemöta folk. Och du Jonte, det handlar inte om skattepengar. Jag begriper inte att folk ska ha så svårt att förstå det. Det är en försäkring som vi själva betalt om man ska förenkla det lite.
Bra skrivet!
Eduronflux, självklart vet jag vad sjukFÖRSÄKRING är för något. Och pengarna till sjukförsäkringen kommer från skatter, bl a. Tyvärr är det dock så att vi inte kan betala ut mer än vad vi får in, då blir det underskott och ökad statsskuld. Alltså måste man prioritera hur man fördelar de pengar som kommer in till statskassan. Därför handlar det om skattepengar. Jag skulle vilja påstå att vi har ett rätt generöst system i Sverige. Eftersom vi är vana vid det blir det också ramaskri när någon försöker markera en gräns. Barn fungerar likadant - vill ha glass, får inte glass = ledsen. Om barnet hela tiden får glass blir det en tjockis - inte bra.
Eduronflux, självklart vet jag vad sjukFÖRSÄKRING är för något. Och pengarna till sjukförsäkringen kommer från skatter, bl a. Tyvärr är det dock så att vi inte kan betala ut mer än vad vi får in, då blir det underskott och ökad statsskuld. Alltså måste man prioritera hur man fördelar de pengar som kommer in till statskassan. Därför handlar det om skattepengar. Jag skulle vilja på... Visa hela »
Ojojoj Pezster...vad mycket du inte har en aning om att du vet nåt om.
Läser ju din blogg ganska ofta för ofta(st) har du faktiskt en poäng.
Men, när det kommer till det du kommenterar nu vet du faktiskt inte ett jota.
Jag skulle inte ens kunna tänka mig att säga till dig att jag skulle önska att du var ute "för samma sak".
Man jag skulle bra JÄVLA vilja göra det!
Du har antagligen/tydligen inte en aning om vad detta som KAN inträffa för även dig, innebär för alla människor/fäder/mödrar.
Att du sen klarar av att skita eller äta eller göra det som du älskar/älskat att göra i hela ditt liv, som kanske gör att du ens överlever, vet du uppenbarligen inget om o jag hoppas av hela mitt hjärta att du heller aldrig kommer att upptäcka det för det innebär hemska saker som du inte ens kan drömma om...tyvärr.
Jag vet att du gillar din son.
Vad i helvete är det som säger att OM du skulle få en sorg som du inte klarar av att hantera på nåt sätt menar att du inte klarar av att krama din kille.
Jag lovar att JUST det faktum att du klarar av att krama din son hjälper dig att inte ta livet av dig!
Sen kommer det nån idiot på nätet som skriver att det faktum att du kan krama din son visar att du inte är apatisk!
Just det raljerar du om just nu i detta inlägg.Människor som på nåt försöker hantera en sorg.
På 1800-talet var det kanske ett fåtal som trodde att när man hade "sorg" så satt man på en stol o tittade i väggen....
Lyckligtvis har världen gått vidare.Sorg kan komma fram på många sätt.På ett sätt kan det vara att en som kan hålla i en hammare hammrar på i evighet utan att veta att man ska sluta nån gång.
Andra kan göra andra ologiska saker.En massa kan göra saker som faktiskt inte ÄR ologiska!
Dock är ett gemesamt faktum att alla/dom flesta har svårt att gå tillbaka till den vardagliga vardagen.
Snälla Pezster.Ämnet du pratar om nu vet du uppenbarligen inte ett jota om o jag hoppas verkligen att du aldrig kommer att få vara med om nåt som skulle göra dig medveten om det MEN, när du inte vet nåt om nåt, prata inte om det är du snäll.
Mvh
Jan....
(O jag har tyvärr erfarenhet om detta o det inkluderar döda barn o olyckor o det var inte så länge sen).
O jag jobbar ändå idag på mitt vanliga jobb,(är alltså en HJÄLTE! i dina ögon)....men trots att det gått snart 2 år sen det inträffade så vet jag faktiskt inte ännu hur jag ska tackla resten av livet...ÄN så länge klarar jag av att gå till jobbet.Men i morron?
Jag har inte varit sjukskriven en enda dag, (måste vara en KUNG), enligt dig, men det kanske i slutändan gör att allt går åt helvete, vad vet jag.Jag har i alla fall nåt som jag mår dåligt av att vakna till o tänka på varenda dag.....som enligt dig bara är fjanterier.
Du har inte en aing om hur provocerande o idiotiskt du framställer dig Pezster när du säger/skriver såna saker!
Så, som du vet Pezster, jag tittar in hit då o då.O för det mesta , eller i alla fall i bland så kan du faktiskt skriva nåt tänkvärt men detta var ett lågmärke utan like.
Som jag nyss sagt så hoppas jag verkligen inte att du kommer att få reda på hur det är i praktiken så samtidigt så innebär det alltså att du ska helt enkelt hålla käften om nåt du inte har en aning om hur det skulle kunna drabba dig själv!
Ha det
Jan
Ojojoj Pezster...vad mycket du inte har en aning om att du vet nåt om.
Läser ju din blogg ganska ofta för ofta(st) har du faktiskt en poäng.
Men, när det kommer till det du kommenterar nu vet du faktiskt inte ett jota.
Jag skulle inte ens kunna tänka mig att säga till dig att jag skulle önska att du var ute "för samma sak".
Man jag skulle bra JÄVLA vilja göra det!
Du har antagligen/tydligen... Visa hela »
Vad ger dig uppfattningen om att jag inte vet vad sorg är? Att jag inte "har en aning". Inget kunde vara mer fel.
MIna egna erfarenheter talar när jag säger att någon som grottar ned sig i sorg behöver hjälp ut från det... och inte ett slags "sorgfrikort" att sörja i all evighet.
Så... jag hör vad du säger. SÅ hör nu vad jag säger. Det jag reagerade på var att man inte kan sörja i evigheter på samhällets bekostnad.
Vad ger dig uppfattningen om att jag inte vet vad sorg är? Att jag inte "har en aning". Inget kunde vara mer fel.
MIna egna erfarenheter talar när jag säger att någon som grottar ned sig i sorg behöver hjälp ut från det... och inte ett slags "sorgfrikort" att sörja i all evighet.
Så... jag hör vad du säger. SÅ hör nu vad jag säger. Det jag reagerade på var att man inte kan sö... Visa hela »
"Uppfattningen om att du inte vet vad sorg är"....Är helt enkelt ditt inlägg? Förstod du inte det?
Ditt jävla "sorgfrikort" är ju himuliskt idiotiskt.Det var var liksom min poäng!
När i helvete har man sorgat färdigt sitt döda barn menar du Pezster?
2 månader, 6 månader, 12 månader, 24 månader...eller kanske...(ta stryptag på dig nu....HELA resten av livet????).
O vaddå "samhällets kostnader"?
Vem i helvete som förlorat ett barn eller nåt annat i sin närhet bryr sig om "samhällets kostnader"???
Inte ens du skulle fundera på att göra det, samhällets engagemang är ju inte din starka sida så VARFÖR skulle nån annan i stor sorg bry sig om det samma som du gärna skiter i?
Dina egna erfarenheter när det gäller sorg kanske inte skulle kallas "sorgfrikort" utan helt enkelt medmänsklighet!.
Att nu, ( i MITT fall alltså), som jag redan berättat, skulle infalla mig till att göra antingen INGET eller nåt annat som jag aldrig gjort i hela mitt liv. kanske springa ett maraton skulle enligt dig vara ok...iom att jag ALDRIG gjort det för att döva min sorg.Varför skulle jag ens göra det o...på vilket sätt skulle det vara...bra?
MEN att renovera en gammal Volvo Krabat som är nåt helt vanligt för många o som jag gjort i många år skulle bevisa att jag INTE sörjer???
Nää Pezster.Du pratar faktiskt skit i detta.O visar uppenbarligen att du inte har ett uns aning om sorg i detta sammahang!
Som jag sa i mitt förra inlägg:
Jag har aldrig vart sjukskriven o jobbat på jobbet varenda dag.
Jag har inte mått bättre av det.
MEN!
Jag mår faan så bättre av att göra det jag gillar.Som att tex renovera diverse gamla motorer.
Du påstår att JUST det faktum gör att man är en fuskare som antagligen gillar att man kan "sörja i evigheter på samhällets bekostnad!.
Jag hoppas du förstår hur idiotiskt du resonerar.
Jag hoppas återigen av hela mitt hjärta att du aldrig kommer att få vara med om det som KAN hända dig som dock i så fall skulle visa dig hur idiotiskt du skriver.
Ha det
Jan
"Uppfattningen om att du inte vet vad sorg är"....Är helt enkelt ditt inlägg? Förstod du inte det?
Ditt jävla "sorgfrikort" är ju himuliskt idiotiskt.Det var var liksom min poäng!
När i helvete har man sorgat färdigt sitt döda barn menar du Pezster?
2 månader, 6 månader, 12 månader, 24 månader...eller kanske...(ta stryptag på dig nu....HELA resten av livet????). Visa hela »
"Vem i helvete som förlorat ett barn eller nåt annat i sin närhet bryr sig om "samhällets kostnader"???
Inte ens du skulle fundera på att göra det, samhällets engagemang är ju inte din starka sida så VARFÖR skulle nån annan i stor sorg bry sig om det samma som du gärna skiter i?"
Jag är inte beredd att betala skattepengar i all evighet för att någon ska gråta resten av sitt liv.
Döden är hemsk men helt naturlig. Det får man deala med.
Har man pengar att gråta resten av livet är det inget jag lägger mig i... men ska jag (och samhället) betala så får det finnas någon gräns.
Tänk efter nu... om alla i samhället som blir av med en familjemedlem ska kunna sörja i all evighet så kommer ekvationen inte att gå ihop. Enkelt.
Jag är realist. Inte humanist.
"Vem i helvete som förlorat ett barn eller nåt annat i sin närhet bryr sig om "samhällets kostnader"???
Inte ens du skulle fundera på att göra det, samhällets engagemang är ju inte din starka sida så VARFÖR skulle nån annan i stor sorg bry sig om det samma som du gärna skiter i?"
Jag är inte beredd att betala skattepengar i all evighet för att någon ska gråta resten av sitt... Visa hela »
tänker på kvinnan på morsans jobb som förlorade sin ende son i en drunkningsolycka (17 år, varit på fest, ringde sin mamma och sa att han var på väg hem, dök aldrig upp). Hon var tillbaka på jobbet bara dagar efter att de hittat hans kropp(!), ville vara med folk och klarade inte att vara ensam. Ingen förväntade sig värsta arbetsinsatsen direkt, men det var väl en form av sorgehantering.
Jobbigt, ja. tid att hantera... ja. men enda sättet att återgå til stabilitet och normalitet är att befinna sig i stabiliteten och normaliteten. hjälper återhämtning more often than not.
tänker på kvinnan på morsans jobb som förlorade sin ende son i en drunkningsolycka (17 år, varit på fest, ringde sin mamma och sa att han var på väg hem, dök aldrig upp). Hon var tillbaka på jobbet bara dagar efter att de hittat hans kropp(!), ville vara med folk och klarade inte att vara ensam. Ingen förväntade sig värsta arbetsinsatsen direkt, men det var väl en form av sorgehantering.
Jobbigt, ja. tid att han... Visa hela »
@Jan.
Så klart tar det olika lång tid för folk att sörja men när man inte klarar av att arbeta på flera år - då är det nog dags att söka professionell hjälp. Vi har alla eller kommer alla att förlora en närstående förr eller senare. Skulle alla sluta jobba går samhället under. Var ska vi ta pengarna ifrån?
Du har ju klarat av att jobba, jag tror inte att du hade mått bättre av att gå hemma med din sorg och dina tankar i flera månader. Då börjar man grubbla på allvar. Och ju längre man går hemma desto svårare är det att komma tillbaka och inse att livet faktiskt går vidare. Inse att du inte är den enda som har förlorat någon.
@Jan.
Så klart tar det olika lång tid för folk att sörja men när man inte klarar av att arbeta på flera år - då är det nog dags att söka professionell hjälp. Vi har alla eller kommer alla att förlora en närstående förr eller senare. Skulle alla sluta jobba går samhället under. Var ska vi ta pengarna ifrån?
Du har ju klarat av att jobba, jag tror inte att du hade mått bättre... Visa hela »
Jag vet hur det är!
10 år sedan min förra sambo dog och i bland slår sorgen till fortfarande.
MEN, om jag inte hade kommit tillbaka in i vardagen så skulle jag nog fortfarande kunna ha suttit och ömkat.
Det funkar inte, man måste börja leva igen inte sitta och deppa i evigheter som Pezster påpekar. För vad är det för liv då? Och vad är det för sätt att föra minnet vidare?
Min sambo hade inte velat att jag slösade bort mitt liv på att sitta inne och bli små knäpp och leva på bidrag. Han ville att jag skulle leva, vara glad, hitta ny mening med livet, vilket jag sedemera gjort.
Världens finaste sambo och härliga planer för framtiden, precis som det ska vara. Men man måste själv jobba på det, eget ansvar trotts allt.
Sorg får alla erfara förr eller senare. Bra hjälp är en sak som kan diskuteras (fick inte det av samhället, hitta på egen hand på eget sätt).
Vi lever, vi dör det är livet så det gäller att acceptera vi kan inte skydda oss mot smärta men vi kan lära oss att hantera den.
Jag vet hur det är!
10 år sedan min förra sambo dog och i bland slår sorgen till fortfarande.
MEN, om jag inte hade kommit tillbaka in i vardagen så skulle jag nog fortfarande kunna ha suttit och ömkat.
Det funkar inte, man måste börja leva igen inte sitta och deppa i evigheter som Pezster påpekar. För vad är det för liv då? Och vad är det för sätt att föra minnet vidare?
Min sambo ha... Visa hela »