Eventets datum har passerat.
En av Martin Parrs bilder visar en volymknapp. Den kan illustrera Martin Parrs konstnärskap. Han skruvar upp volymen för att skildra en värld där det inte finns några gränser för hur mycket vi konsumerar, oavsett om det är materiella ting eller artificiella upplevelser. Utställningen på Fotografiska omfattar över 400 verk. En överstyrd färgexplosion som ifrågasätter vår överkonsumtion.
Fotografiska 20 mars - 7 juni
Utställningen Souvenir visar en bred retrospektiv bild av Martin Parrs konstnärskap och karriär med fokus på färgfotografi. Från 1985 och badbilderna i projektet Last Resort till ett av hans senaste projekt Dance som han avslutade 2011.
När vi har sett Martin Parrs bilder ser vi dem om och om igen i vårt dagliga liv och ser oss själva i dem. Det humoristiska anslaget får oss att skratta igenkännande på ett befriande sätt. Han visar oss det bekanta, men på ett helt nytt sätt. Om skrattet emellanåt fastnar i halsen har han lyckats.
Inspirationskällor
Redan som liten intresserade sig Martin Parr för fotografi, uppmuntrad av sin farfar som var en hängiven amatörfotograf. Han studerade fotografi på Manchester Polytechnic de tre första åren på sjuttiotalet. I början karriären arbetade han i svartvitt, men övergick snart till att fotografera i färg inspirerad av amerikanska fotografer som Joel Meyerowitz, William Eggleston och Stephen Shore. Även den engelske fotografen John Hindes vykort från sjuttiotalet med sina nostalgiskt mättade färger gjorde stort intryck på en ung Martin Parr.
1994 blev Martin Parr medlem i den berömda bildbyrån Magnum trots att de mer konservativa fotograferna ställde sig högst tveksamma till hans inträde. - Det är ingen hemlighet, men jag röstades in med 66,6 procent och inom politiken är det en jordskredsseger, säger han själv skämtsamt.
Martin Parr blev snabbt uppmärksammad och samtidigt kritiserad för hur han skildrade det engelska samhället. Och för att exploatera människor. Han håller delvis med.
- All fotografi där det finns människor med på bild är en slags exploatering och mina bilder är inget undantag, men världen skulle vara tråkigare om man införde fotoförbud på offentliga platser.
Mer information: Fotografiska