Recension av Canta Lola – av Adam L.
Gillar verkligen stället. Annorlunda, snyggt och trevligt. Inte så stort som man kan tro utifrån, ganska litet faktiskt. Lagom stimmigt. Servicen var bra. Pisco Sourn vi drack var näst intill odrickbar (måste missat sockerlaget eller nåt), men de drinkar vi tog från deras cocktailmeny var riktigt bra.
Så var det maten. Där var det både högt och lågt. Kvällens vinnare var utan tvekan cevicherna med tonfisk och den vegariska. Tonfisken var pang-god och vegon god också. I övrigt var det sådär faktiskt. Började med ostron, såg fina ut men smakade inget speciellt. De dumplingsliknande knyttena som kallas Empanadas var sådär. Den vegetariska var ganska god, den med kyckling dock inte så god. Cevicherna på hälleflundra och röding var helt ok, men de andra två var som sagt riktigt goda. Bläckfiskrätten var rent utsagt äcklig, och nästan likaså den vegetariska tacon. Tacon med fläsksida var bättre, men gillade inte alls brödet. Huvudrätten med pilgrimsmussla, gös mm var väldigt fin men inte så jättegod. Flanksteken var fint stekt och god. Åt några rätter till, men la dem inte på minnet, så de var väl godkända men inte mer.
När vi satt där hade jag väldigt trevligt och att vissa av rätterna var sådär var kanske inget man reflekterade över eftersom resten var så bra, men visst förväntade jag mig mer matmässigt. Dessutom var det klart dyrt, även om vi åt rätt mycket. Ca 1750 kr/person landade det på med ca 10% dricks.
Skulle de höja nivån ett snäpp i köket skulle jag gärna komma tillbaka, och det är ju mycket möjligt att de gör eftersom det fortfarande är så pass nytt.
