Recension av Två små svin – av Charlotte A.
9 månader senare och jag har nu äntligen besökt Två Små Svin som ligger ca 100 meter från min lägenhet. Denna lilla pärla kör all in på danskt smörrebröd, öl och akvavit och som tillsammans med Palmyra kebab och Årsta konditori på samma gata gör stadsdelen till en av mina favoriter.
Inledningsvis har Två Små Svin den i särklass mysigaste uteserveringen i Stockholm. Jag älskar den men är väll egentligen inget jättespeciellt då de enbart byggt upp en stor veranda på höjden/bergen och ställt ut ett gäng möbler och lampor. Men de har lyckats skapa en skön mötesplats som passar för såväl en dejt, familjemiddagen eller enklare ”förfest” med den 0.5 liter stora tjeckiska ölen som de serverar. Personalen är supertrevlig, servicen mycket god och de är pålästa om de olika rätterna/komponenterna på tallriken vilket underlättade för mig med beslutsångest deluxe när jag såg menyn. Också en stor faktor som gör hela stället mysigt... det märks verkligen vilket engagemang och passion som ligger bakom konceptet. Ett stort och brett utbud av öl och sprit för den som gillar det men då jag inte är målgruppen för detta så är jag inte heller rätt man för att ge en godtycklig bedömning. Mitt sällskap fick i alla fall klockrena tips!
Det rekommenderades med två smörrebröd per person och jag och mitt sällskap körde på detta. Menyn är som kanske också avslöjas på namnet är inspirerad av dammark men det fanns allt lite svenska klassiker såsom toast-skagen, löjrom från Vänern (vilket gör mig stolt då jag kommer från Lidköping) och en pannbiff med gräddkokt lök, pressgurka och lingon. Vem vill inte ha en smörgås med pannbiff och gräddig sås på liksom?
Vi fick in ett smörrebröd i taget och startade med de kalla. Jag beställde deras rostbiff nummer 1 då den dels beskrevs helt gudomligt med fransk potatissallad, äggula, pepparrot och rostad lök men också då jag sett bilder på berget. Och jag har nog aldrig vart med om något liknande. Det var verkligen ett berg med rostbiff och nu i efterhand hade det absolut räckt med bara den. De ska absolut ha ett plus i kanten då de var väldigt snyggt upplagt och fick det att se aptitligt ut. Vad gäller smakerna så smakade det som stod på menyn. Kan tycka att köttet var lite dåligt kryddat och osaltat men när man åt det tillsammans med det krämiga ägget, fick in sötman från den knapriga löken och den pikanta skarpa smaken från pepparroten blev det gott. Potatisen gjorde varken till eller från men bidrog absolut till den fruktansvärda mättnadskänslan jag hade. Texturerna var på sin plats men tyvärr var hela anrättningen ojämn och i slutet fanns bara rostbiff och en liten bit med rågbröd kvar på tallriken. Efter detta kom snart mitt andra smörrebröd och denna gången men ljummen pannbiff. Denna saknande också sälta men bad om lite salt och då blev det kanongott. Den gräddiga löken, lingonen och gurkan var enkla i sina smaker men jag saknade lite mer tryck.
Annars var denna också snyggt komponerad och jag tyckte att de lyckades med att kombinera Danmark och Sverige.
Samtidigt som jag kan förstå hypen håller jag inte helt med hyllningskören här. Till att börja med så är inte denna typen av mat min favorit vilket jag också försökt förbise i min bedömning men om det brister i smakerna, oavsett vad som serveras, så sänker jag naturligtvis betyget. Misstolka mig inte nu för det var gott, men den där ”wow-upplevelsen” jag trodde att jag skulle få vara med om… den lyste med sin blotta frånvaro. Kanske tog jag fel alternativ eller skulle druckit en öl till för att fullborda beställningen som servitören sa... men jag är inte helt såld. Kan absolut tänka mig gå tillbaka och prova med sorter eller bara ta med ett gött gäng och sitta på uteserveringen en ljummen sommarkväll och sippa på en drink. Kanske borde lära mig dricka öl...
