Ni vet bilderna jag ritade och satte i egenmålade ramar? Jag har spikat upp dem på väggen i passagen bakom soffan in i stora rummet här i lägenheten. Så nu hänger en liten farbrors alla attribut till beskådning. Plommonstop, mustasch och fluga. Och en monokel, såklart.
Tror att alla hem kan behöva en farbror på väggen.
Eftersom jag enbart ägnar dagen åt att hosta i min ensamhet i lägenheten och dricka mängder med vatten bläddrar jag omkring bland kläderna på min klädstång och rotar lite i lådorna efter sånt jag inte använder. Allt som rensas ut tänker jag packa med mig till Basar Under när jag och Jessica är där lördagen den 29 maj. Massa fina saker blir det. Min filosofi lyder nämligen att saker ska användas. Gör de inte det så får de hitta ett nytt hem.
Hängt om alla mina klänningar färgkoordinerat. Nerdy, ja. Fint, ja.
Nu är det en smula tommare i min garderob men i en gigantisk kasse ligger himlans massa fint som ska få en ny chans hos någon annan!
Blev lite dåligt bloggat såhär i början på nya bloggen. Inte för att jag inte ville blogga utan för att jag varit hos Mikaels föräldrar i Småland, mött ungefär varenda djurras som existerar (och klappat dem allihopa) och fått en förkylning som gör att revbenen skallrar när jag hostar.
Men tillbaka i Stockholm är jag, om än hostande, back on bloggtrack igen!
Vissa detaljer är ännu inte helt ordnade än här. Mitt arkiv från blogg.se ska flyttas hit och jag ska fixa lite med sidospaltens information men annars tror jag att det är redo att fortsättas här för fullt. Jag är tokglad över flytten av många anledningar. Både för att det passar mig så bra att blogga från plattformen med de grymma grabbarna som skapat sajten, för att jag är mer självständig här och inte behöver känna mig lika överkörd när det kommer till reklamintekter längre. Nu är bloggen på riktigt en del av mitt jobb och det känns super!
Jag förstår att många av er tycker att det är nytt och annorlunda här designmässigt. Flera har undrat om man kan få ha den blå bakgrunden som det var i förra och webmaster Fredrik har redan lotsat många av er vidare till det i föregående inlägg. Men kom ihåg att det ju inte är för den blå bakgrunden ni läser bloggen, utan för inläggen. Det är nytt för mig med men gosh vad lättad jag är att jag tagit steget hit! Hoppas ni kan vänja er som jag gjort och inser alla fördelar med att läsa aenigmabloggen härifrån.
Alla funktioner är så gott som densamma här, jag skriver och bloggar på precis densamma sätt och jag är exakt densamma Kajsa. Bäst är egentligen om ni själva kikar runt och lär er hur det fungerar men få saker är nya. Personligen tycker jag att killarna gjort ett toppenjobb! Kolla bara hur smidig kommentarsfunktionen är. Inga nya fönster som öppnas utan bara en förlängning av inlägget. Men som sagt, kika runt och hojta till om det är något ni inte gillar, som känns knas eller ni inte förstår så fixar vi det!
Hamsterhorder med kramar, eder Kajsa
Och det kommer naturligtvis att vara precis lika mycket, eller mer om jag får bestämma över min tid, illustrationer, pyssel, knåp, DIY och sånt här som på aenigma.blogg.se!
Just nu tänker jag bara säga; välkomna!
Välkomna till densamma kreativa, pyssliga, Kajs-iga, stundtals märkliga, illustrerande, resande, avokadoälskande blogg men i ny, bättre tappning.
Ni får kika runt och känna er för så ska jag imorgon lägga upp ett guideinlägg om alla bra finesser med bloggen här och hur det funkar.
Ni fick sneakpeak på mitt kanske hittills bästa DIY förra veckan och nu får ni se hela kalaset!
Jag ville göra en snygg, personlig liten väska att ha med under fester och roliga tillställningar. En som andas bohemisk extravagans och samtidigt är helt unik. Och då gör man det ju allra bäst själv!
Grävde fram en vit, rektangulär clutch i vit lack från garderoben. Går lika bra med en i skinn men jag gillade kontrasten av vit botten med färg på. Jag valde att återanvända en hög med emaljsmyckesdelar som jag fått för ett par år sedan. En del av bitarna var örhängen, knappar och manschetter men med en avbitartång fixade jag dem lätt så baksidan blev platt och slät.
Man måste vara noga med att torka av väskan ordentligt så den är fri från damm och smuts när man fäster dekorationerna. Jag tog ett starkt tvåkomponentslim för att vara säker på att det skulle hålla. Eftersom emaljbitarna är gjort av min morfar, daterade på baksidan och ett kärt minne vill jag naturligtvis inte att de ska lossna och försvinna.
Efter ungefär en halvtimmas limmande och pillande med alla bitar hade jag den här väskan. Lekfull och färglad och helt unik i sitt utförande. På slutet la jag även till ett par, tre stycken berlocker från ett armband med miniatyrtavlor av kända byggnader och resemål runt om i världen. Jag gillar den skarpt!
