Aenigma

Förutom att ni kan fortsätta peppra frågor och dylikt (och kommentera!) så kan ni ju också få kika på lite annat smått och gott en lördag som denna. Jag sitter nämligen hemma och jobbar jobbar jobbar framför datorn under tiden solen skiner. MEN. Jag peppar med vitt nagellack (H&Ms 'Why not?' i tre lager) som Altewai.Saome inspirerade till på sin visning.

Har jag nämnt att jag helt spontant i söndags skaffade mig ett svall toppat med ur havsdjupen-blått hår? Bättre bilder kommer.

Och jag kan avslöja att min DIY-serie kommer få ett bättre, finare och framförallt större format i en tidning snart. Första plagget ut ser vi ett 'öra' på här!

Glöm inte att ni kan fråga, undra och tycka till om allt ifrån det mesta ni är nyfikna på med Stylisterna såväl som vad som önskas mer utav här!

Illustration, flera år gammal som jag ritat.

Fredagen har ägnats åt att försöka tampas med ett hysteriskt, kaotiskt, diaboliskt Stockholm som under natten drabbades av två dm fruktansvärd fimbulvinter. Ack och ve.

Småroligt ända tills jag insåg att all busstrafik var inställd och jag inte kom av ön. Taxi gick inte att få tag i och jag hade två intervjuer, + plåtningar, inbokade. Fick tillslut lifta en bit och sedan gå sista biten till Ropsten innan jag pulsade fram i ren 'Barnen på Frostmofjället'-anda till första stoppet. Resultatet av dagens jobb får ni se inom en snar framtid.

Jag älskar vintage av flera olika skäl. För att det är bättre för miljön än att handla nytt, för att det är ett konsthantverk såsom man ibland gjorde kläder för som håller på att gå förlorat, för att det är så mycket roligare med unika och personliga plagg.

Och sen för att man helt enkelt inte gör sånt här längre.

Silver/metallarmband med inläggningar och en ranka av liljekonvaljer.

En handsydd krage med sötvattenspärlor i mängder.

Den mest fantastiska päls och pärlkragen. Har aldrig sett någonting liknande förut. Sitter tight om halsen, är mjuk som en kanin och den dinglande pärlan ligger precis i halsgropen.

Alla smyckena lånade jag av min vän Fanny ur hennes vintagebutik här i Stockholm. Skulle ha dem till en grej för några veckor sedan.

På senaste tiden har ni blivit en himla massa fler som kommer hit till min blogg. Sjukt kul och himla peppande. Dock så kommenterar ni mindre. Jag hatar att säga det men tyvärr är det mycket kommentarerna som ger det extra lilla drivet att blogga. Just nu är jag så jäkla stressad av jobb men jag förinställer noggrannt inlägg till er så att bloggen inte behöver lida.

Jag kan inte be er att kommentera mera eftersom jag i dessa dagar knappt har tid att besvara dem (en blogg är ingen envägskommunikation och jag kollar alltid de bloggar som skriver här) men åh, just nu skulle jag önska mer tankar, funderingar och ord från er.

Ska vi göra så att vi tar en gemensam frågestund/vad-vill-vi-ha-stund?

Får ganska mycket frågor om Stylisterna bland annat så peppra på med frågor om det, och annat om ni funderar på något, men skriv också ned om ni önskar att se något speciellt här.

Jag kommer alltid att blogga för mig själv men det är lika givande varje gång en välskriven kommentar trillar in. Så är det bara. Kommentarer gör mig pepp att blogga ännu mer, ännu bättre och framförallt; ännu mer kreativt!

Det är inte ofta jag önskar att jag har något annat än mitt blonda hår. Men så slötittar jag på Bondfilmen "Live and let die" och inser a) att ett långt, friskt, tjockt svall i nötigt brun är galet vackert och b) att jag vill ha Jane Seymours hela garderob från densamma film.

1973 och kläder kan inte vara så mycket härligare.

Pic. Google.

Tung sammet, mjuk siden, broderier i överflöd, dekorativa smycken, vida ärmar, markerade midjor, orientaliska influenser och metaller.

Min favorit är dock kanske den något mer sparsmakade, och tyvärr dåliga fotot, på näst nedersta bilden. En korallfärgad skjortliknande tunika till ett par ganska raka, vita och florstunna byxor och en tunn guldkedja. Sommarens bäst kombination!