Några gånger om året vid Waimea Bay, Hawaii, så knallar folk ned till stranden med sina brädor. Gräver en liten kanal från sjön som samlat regnvatten ned till havet. En liten kanal som då helt naturligt förstärker sig själv tills det blir en liten fors. Då åker brädorna fram och de kör lite soft river surf.

Det är något med musiken, vattnet och alla människorna i filmen. Man önskar liksom att man var där. Med eller utan bräda. Doppandes fötterna i det strömmande vattnet. Bara låta tiden stå still för några timmar. Njuta av livet, helt enkelt.

Men så bor man i kalla Sverige. Fan. Vilket fail.