Min grabb hade några polare över och de spelar lite Xbox360. Jag hör vilda rop och skratt inifrån rummet. Det kivas och retas till ljudet av automatvapen och granater.

"Hahahahahaha, jag tea baggade dig!" säger en.

"Men ååååååh, sluuuta! Håll inte på!" svarar en annan.

När de senare kommer ut för att dricka lite vatten och ta en kaka i stora rummet så passar jag på att fråga dem.

"Jag kunde inte undgå att höra... Vad menas med 'tea bagging'?" undrar jag.

Det blir tyst. Alla grabbarna blir röda i huvudet. Det harklas och har sig. Alla tittar panikslaget på min grabb som ser lite obekväm ut.

"Har det med te att göra?" frågar jag. Grabbarna ser ut som om de helst av skulle vilja vara i ett annat universum och nervöst fniss undslipper dem.

"Det är när man... öh... alltså... det är... öh... erhm... när man crouchar över en snubbe man skjutit." säger sonen och har nu väääldiga problem att hålla sig för skratt.

"Jasså? Varför gör man det? Betyder det något?" frågar jag vidare.

Ungefär här börjar deras försök att hålla sig för skratt misslyckas.

"Kan det vara så... att man doppar pungen i motståndarens mun?" säger jag.

Alla fryser till, det blir helt tyst, alla tittar med stoooora ögon på mig och sedan fullständigt bryter de ihop av skratt. Samtliga ligger på golvet och skrattar så de har svårt att andas.

That's right, skitungar. Jag har koll.

Än så länge.