Imorse när jag vaknade tänkte jag såhär: Voi voi flicka lilla du behöver spetsa till din hjärna lite. Bli lite mer allmänbildad och till exempel lära dig namnen på dom amerikanska presidenterna som funnits genom tiden.

Men jag orkar inte! ÅÅÅ lika glad är jag ändå!!

Finlandssvensk som jag är så är ölen den enda räddningen för detta fruktansvärda väder : ) Glad fredag till er alla!

Det tar på krafterna att vattna blommor. Nu har jag en paus från diverse slavarbete och njuter av det fina vädret på min innergård. Jag skulle koka lite kaffe att ta med mig hit ut, men det var slut så det fick bli en Lapin Kulta istället. Synd. Jag lyssnar på musik och funderar på livet. Med andra ord skulle man kunna säga att jag har det förjävla bra och tycker det är skönt att hänga med mig själv en liten stund. Och med er förståss : )

Om en timme ska jag möta upp min vän och barndomskompis Henrik. Vi tog en fika tidigare idag och han tyckte att jag verkade lite övergiven här i stan så han bjöd med mig på killfest. Guuuud så synd tyckte jag men tackade snällt ja ändå. Jag vill ju liksom inte verka otacksam.

Som den ansvarsfulle människa jag är så har jag nycklar till inte bara ett, utan flera hem, nu under sommaren. Det ska vattnas blommor och fixas saker och vem utför inte uppgiften bättre än ME? Just nu befinner jag mig i en våning på Östermalm. Jag känner mig lite busig och trippar runt här och pillar på alla små saker och snokar i alla hörn.

Jag har inte bestämt mig än om det blir stor ravefest här idag eller imorgon (ägarna får självklart inte veta något alls om detta), men jag återkommer med inbjudan här på bloggen. Det är ju så supervarmt här i stan idag så jag tänkte att jag skulle vattna lite blommor idag och åkte hit. Jag hann inte mer än gå in genom dörren så blev jag plötsligt hungrig. Som vanligt. Typiskt. Mmmmm... tänkte jag och öppnade kylen. Till min fasa så hittade jag endast en trött senapstub som låg där!! Helvette.

Nåväl. Jag ska vattna dom stackars växterna och hoppas på bättre lycka i någon annans hem..

sa mordbrännaren.

Saker och ting börjar falla på plats. Och då pratar jag om förberedelser inför mina vänners bröllop. Och igårkväll kom vi äntligen fram till vilken frisyr bruden ska ha. Check! Det är fanemej inte lätt det där alltså, det finns ju så mycket fint man kan göra med sitt barr! Det närmar sig nu och min mentala packning inför veckan i Vasa är nu klar. Den fysiska kommer att ske 30 minuter innan jag reser mot flygplatsen.

Det är lite lustigt det där, hur skönt det är att bocka av saker på sin mentala "todo" lista. Stora som små saker. Att sortera och rätta till gör även mig, som inte alls är en planeringsmänniska, faktiskt lite mer rofylld. En kollega till mig frågade mig om jag aldrig är nervös inför saker och ting. Hon tycker att jag är så cool inför uppgifter som tex att vara toastmadam på ett bröllop. Jag har fått den fågan förr, vare sig det gäller arbetsintervjuer eller vad som helst. Om jag aldrig blir nervös? Jag fick faktiskt tänka lite på den och när jag hade tänkt klart och berättat för henne hur jag tänker, blev jag förvånad över att vi tänker helt olika!

Jag ska försöka förklara. Om vi säger att det är söndag kväll och jag ligger i sängen och funderar på nästkommande vecka, som är just en vecka fylld av en massa uppgifter som gör att jag måste prestera väldigt hårt, då ser jag veckan som en slags kalender. Jag ser alla dagar och uppgifter jag har och jag har en övergripande mental koll på läget. Men för mig känns fredagen som ljusår borta och bara tisdagen kan jag inte ens tänka på för det känns som en evighet dit också. Jag fokuserar bara på det som är nu och fokuserar på att på måndagen fokusera på måndagen. Det är svårt att förklara, för jag är aldrig den som är oförberedd inför något- det vore total katastrof för mig, men man kan säga att jag ser veckan som en avlång byrå med stora lådor. Att då öppna måndagens låda på söndag kväll blir bara kaos och helt meningslöst. Istället öppnar jag lådan två timmar innan den förväntas öppnas på den aktuella dagen, och fokuserar då istället.

Min kollegas hjärna tänkte helt tvärtom- på kommande prestationer flera veckor framöver som hon redan nu börjat planera och oroa sig och bli nervös över. Jag har aldrig tänkt på detta förut, men vill man sluta vara nervös så verkar ju den avlånga byrån med lådorna fungera! Tack för det lilla hjärnan min!