Recension av Harry B James – av Allan T.

Jösses Amalia vad det rycker i mig när jag drömmer mig tillbaka till den här pärlan.

Hade det inte varit för en olycksalig skallning av en vakt hade jag nog varit här mer, det va alltså jag som råkade skalla vakten.

Året va 2010 och jag ville bara vara med, ha fingret på pulsen och känna acceptansen från mina jämlikar. Vi satt en grupp om 6 personer och jag skulle ta nästa runda. Ni som varit där kanske minns att det finns en liten, liten trappa upp till bardisken. Bärandes en bricka fylld med öl styrde jag stegen mot trappan, en öl ramlar av, jag får panik, halkar framåt i trappan och skallar till en vakt som också får all öl över sig. Jag uppskattade honom att vara drygt två meter lång så skallningen träffade honom någonstans i bröstet.

''Nä nuuu, nä nuu jääävlar!'' skrek han i min generella riktning (förblindad av öl). Jag satte händerna framför mitt ansikte i ett slags försvar och försökte klämma fram en tår för att få hans barmhärtighet, det fick jag inte. Ut åkte jag i ett graciöst svandyk ner på gatan, ''här igen'' tänkte jag trött och ledsamt. Blickade tillbaka in över axeln och såg mina vänner sitta där med nya öl och nya storys, helt obemärkt hade jag exkluderats från gruppen. ''Jösses va det ser trevligt ut där inne'' kommer jag ihåg att jag tänkte när min jacka kom flygandes efter mig.

Gillar du svinig stämning och rock 'n' roll rekommenderar jag starkt den här syltan. Spelningar och temakvällar för den som känner sig extra äventyrlig samt oväntat god G&T.

''Om du inte har tid att koka ditt eget äppelmos vet jag inte vad du gör med din tid'' - Ernst Kirchsteiger

Trevlig helg, Allan