Recension av Barobao – av Agnes L.
Bao, detta fluffiga vita bröd med alldeles för mycket socker för att kallas nyttigt har stulit mitt hjärta och vägrar lämna tillbaka det. Från ett sunkigt köpcentrum i Kuala Lumpur till Matbarens version har jag nu landat på Hornsgatan och här tänker jag stanna kvar. Just brödet är något som de tar på största allvar här och de utvecklar hela tiden receptet för att få ett bröd som inte spricker eller blir för kladdigt. Jag var inte här från början men nu är det otroligt gott. En av ägarna berättar att de ändå har minskat ner sockermängden från originalreceptet, mer vill han inte säga eftersom det är deras egna hemliga recept. Jag är glad ändå, jag får ju njuta.
Hela vår lördag var planerad utifrån att landa på Hornsgatan strax efter 17.00 och när vi väl kom in var vi utsvultna, törstiga och lite smutsiga efter en dag i parken. Lokalen var nästan tom men bara en kvart senare var det nästan fullt. Lokalen är enkelt inredd med svindyra möbler och stolarna var i exakt min höjd. Maken tycker att jag ska nämna att "är du 162cm så är stolarna gjorda efter dig". Toaletten är ball, ingen risk att sitta utan papper om en säger så.
Vi valde att ta in alla tre gua baos, en lax och så kimchi. Till den lilla tog vi en bao med bara fläsk och den mumsade hon i sig och ville ha en till. Till det ölen Hornstull från Pang Pang och lyckan var igång. Vi beställde in mer allt eftersom och jag åt till slut tre baos, lite kimchi och en halv lax, maken detsamma. Här kommer då frågan om prisvärdhet in som diskuterats i tidigare recensioner. Jag kan inte alls hålla med. Att hela min familj blev proppmätta på fantastiskt god mat, glada och väl bemötta för under 700kr inklusive öl anser jag inte vara dyrt. Jag ser det inte som ett snabbmatställe även om det är mat som går snabbt utan som en smakexplosion med riktigt bra råvaror.
Smakmässigt tyckte jag bäst om den med fläsk även om både kyckling och aubergine var fina i smaken. Har du inte testat laxen så gör det, wow alltså. Sen fick vi även smaka på skyn till torsken på syrad morot och jag längtar redan tillbaka när jag kan testa hela rätten, nu var jag för mätt för att både orka den eller desserten. Tänk dig glass i bao med lakrits, men hej munorgasm.
De kommer den sista helgen varje månad erbjuda ca nio platser till en avsmakningsmiddag efter stängning, pris okänt men dessa lyckliga själar kommer få tre kockar och en smakresa jag verkligen vill vara med om.
Det här var knappast sista gången jag var här, hit vill jag gå varje vecka och eftersom maken tycker detsamma kommer det inte dröja länge förrän vi sitter där igen och frossar. Dottern var lika lycklig hon, det var till och med roligt att fylla på vattenglaset.