När jag var hemma i norr tog jag en snabb vända uppe på den iskalla (hej 34 minusgrader och oisolerad våning) vinden för att se om jag kunde hitta mig en varmare vinterkappa. Frågar man mina föräldrar hur många vinterkappor och jackor jag har är det nog för att värma ett mindre europeisk land. Frågar man mig räcker det inte ändå. (till vare sig det där lilla landet eller mig) Så när jag drog fram denna fårskinnskappa som min pappa hade för en herrans massa år sedan blev jag hyffsat glad. Ganska för stor men så jäkla mjuk, varm, vindtät och hippie-fin.

Bara att snurra en paisleysjal runt halsen och sätta John Lennon-glasögonen på näsan!

Snäppet bättre hade det varit med mammas sköna och väl ingångna jodhpurspjucks till men de ville hon behålla. Kappan är dock claimed mine för all framtid!

Ni vet när jag köpte den här tröjan innan jul och..

..pratade om att bära den såhär, då..

..måste jag ju undermedvetet ha inspirerats av Pradas FW/2010 RTW-look!

Inspelningen av Stylisterna är ju som sagt ett äventyr utav sällan skådade mått och väldigt påfrestande psykiskt. Men likväl som det är en kavalkad av sömnlösa nätter är det ju också episkt roligt. Som Niklas skrev till mig "det bär med sig prestationsångest av börd!"

Men mest bär det med sig pepp och nujävlar-inställning utav bestialiska mått.

   Till saken hör dock att jag är himla rädd att jag ska råka avslöja något jag inte får. Så tills inspelningen är över kommer jag inte direkt nämna mer om Stylisterna. Frustrerande för er kanske och väldigt frustrerande för mig men i slutändan så himla mycket roligare då ni får se allt när det börjar visas! Den som väntar på något gott..

Hittade lite smygbilder från Teresas blogg. En av de snyggaste makes jag vet, sotning, fast i en blå toning istället för svart.

Jag läser väldigt sällan bloggar med manliga skribenter bakom tangenterna. Inte för att jag inte vill, tvärtom skulle jag älska att läsa en mer varierad blandning då manligt mode inspirerar mig massor. Dock är urvalet något urvattnat och helt ärligt talat; inte särskilt spännande.

Så till min lycka när min rumskompis i Stylisterna och tillika "bästa vän" i huset Niklas bestämde sig för att göra blogg av sin stil, smak och syn på mode.

Nu låter det ju definitivt som om jag gillar Niklas blogg enbart för att han är min vän men nehej då. Jag hade gillat den skarpt om han så var min dagisnemesis.

Anledningar att gilla Niklas, och hans blogg:

Han blir sur när han inte hittar sin Bevvan-tshirt. Man får locka hans hår och göra roliga frisyrer med det. Han gillar mitt more is more-motto. När jag inte kan sova googlar han 'dronter' och berättar massa bra fakta om dem. Och varför de dog ut. Han använder smycken. Han jobbar på Beyond Retro OCH är trevlig. Han lyckas fynda Oscar de la Renta-kavajer och ser smashing ut i dem. Han har färgglada strumpor till lite upprullade byxor utan att se ut som en brat. Och så har han ett sånt där fingertoppssinne för mode som man bara vill mörda lite för.

Läs hans blogg nu vettja!

Pic 1. QXs minireportage om mannen i fråga. Pic 2. Min bild. Pic 3. En stilig dagens!

Förra veckan var jag och min allra käraste event-wingman Fanny hos Dagmar i NK-huset där de hade en fin liten tillställning tillsammans med ELLE.

Jag är ganska selektiv när det kommer till event. Dels pga tidsbrist men också för att det helt enkelt krävs att jag är intresserad av märket eller företaget som ligger bakom det hela. Som ELLE-prenumerant sedan jag var 14 - 15 och väldigt förtjust i Dagmar var det givet ett litet besök.

Otroligt trevlig press-presentant för Dagmar (tjejen i röd tröja). Det är när man snackar med tjejer som henne och får veta mer om företaget, designprocessen och allting runt omkring som man verkligen vill handla från märket. Önskar att man som frilansande 22 årig journalist hade större resurser så man kunde Dagmar-isera sin garderob.

Hej hej insatt ELLEläsande tjej.