<h1> <</h1>

September 2009

Hahaha... straffspark idag i Aftonbladet.

Tarras Wahlberg ryter ifrån på sättet medierna skriver om kungahuset. Nu bryr jag mig iofs inte om kungahuset eller vad som skrivs om dem... men jag har ju - som ni vet - ett litet horn i sidan till Johan T Lindwall och hans sätt att slibba ur sig sliskigheter. Nu visar det sig att jag har rätt. :D

Expressen skickar gång på gång ut den kletiga Johan, som i sin tur mest försöker framhäva sig själv. I varje bild står han och exponerar sig själv mer än sina stackars offer. Ball bild på honom här förresten :D

Nu säger Tarras-Wahlberg att det är "fult" för svenska medier att intervjua kungahuset. Vilket jag förstår... för vilken utbildad och seriös journalist skulle vilja rapportera om samma sak som Lindwall. Det hade ju varit en degradering som heter duga. Mannen har ju gjort kungahuset och allt som händer runt dem till en sliskig dokusåpa där han tvingat in sig själv som programledare...

Där ni hittar Lindwall, hittar ni inga riktiga journalister. De är, liksom jag, allergiska mot honom.

*aaaatjooooo!*

AB -

;

"Du, Mats..." Säger jag till Mats som sitter på min plats och babblar i sin mobil.

"Inte nu."

"Men..." Försöker jag.

"Nej, jag är i telefon!"

"Alltså..." Envisas jag.

"NEJ!"

"Det är rätt vikti..."

"Schhh! Sen!"

Suck. Jag står framför honom och väntar. Bakom honom kan jag se ut på gatan där han har ställt sin bil. Han har pekfingret mot mig så att jag absolut inte ska säga något mer.

Jag rycker på axlarna och håller klaffen.

Han lägger på efter några minuter.

"Ledsen, men det var ett viktigt samtal. Du måste respektera det. Säger jag att jag inte har tid så har jag verkligen inte tid."

"Det är lugnt, Mats."

"Så, vad ville du?"

"Säga att lapplisan därute närmade sig din bil. Nu HAR du fått böter."

"Vad fan?"

"Precis. Flytta dig nu. Du sitter på min plats."

:D


;

Börje säger: Är det sant att du nästan var med i "The Mask" med Jim Carrey?
Anna Anka säger: Jau det vaur jaug juuuu. Helt jäuvla gaulet!

 

 

Hahaha... hemskt eller hur! I kvällens avsnitt hörde jag hur hon bräkte på vidrig dialekt att hon kunde åka hem till "Svarje" när som helst.

Skönt. Ett tag trodde jag den jäveln kom från Sverige.

Nu känns det mycket bättre!

AB - AB -

;

Hahaha... nästa steg i ungdomars förfall är sociala siter.

Jag är inte överraskad - what else is new, typ.

I jobb är jag tvingad att ha en profil på Facebook (man har hand om fansites etc på det sättet) och något som slår mig är folks konstanta rapportering om vad de håller på med. Hur mycket skiter inte jag i om någon borrar i en vägg? Eller ska på lunch på ett visst ställe? Eller riktiga "attention whores" som postar något i stil med "Har precis köpt något roligt!" - snacka om att fiska efter en motfråga. SE MIG! TITTA PÅ MIG! MÄRK MIG!

Folk som har hundratals vänner får mig att skratta. De kan ju försöka inbilla mig att de känner allihop. Mest vänner vinner verkar vara det som gäller... eller idioter som addar kändisar eller en klubb på sina profiler. P-a-t-e-t-i-s-k-t!

Tjejer öser ut den ena förbannade puta-med-munnen-bilden efter den andra. Deras toaletter har blivit 2000-talets nya amatörfotostudio. Tjejer står och försöker vara porriga i samma rum de gör tvåan i. Mysigt.


 

Facebook i mobilen, Twitter i mobilen, konstanta inloggningar för att jaga minsta lilla bekräftelse. Som en knarkare längtar efter nästa fix skummas inkorgen igenom, bildalbumen bläddras igenom för någon som säger något positivt om den där nypostade bilden... så där fortsätter det.


Problemet är inte de sociala siterna dock. Problemet är varför i helvete folk i allmänhet är så kåta på uppmärksamhet? Ungdomar, som på frågan om vad de vill bli, svarar att de vill bli kända. Bara just det... kända.

Kända för vaddå undrar ni kanske... men det kan de inte svara på, varför skulle de kunna det när personer som Färjan-Håkan, Linda Rosing etc kan bli kändisar. Varför i helvete ÄR de kändisar?! Jag vet inte.

Jag skyller en del av detta på medierna. När folk ser upp till folk som är med/har varit med i dokusåpor och liknande trams är det fan illa! Idag går det att bli känd utan några som helst meriter. Det är bara att visa brösten, knulla i en dokusåpa, kräkas i tv eller något annat värdelöst... så - vips! - så är du känd! Idioterna framför tv-apparaterna gillar att bli matade med skit... de gillar tanken på att slippa arbeta för att bli något "riktigt".

Hade min son kommit hem och förklarat att han vill vara som någon förlorare i en dokusåpa hade jag talat allvar med honom. Förklarat för honom att bara idioter eftersträvar kändisskapet i sig.

Att bli jävligt bra på något som sedan uppmärksammas... DET är en helt annan grej. Då blir kändisskapet en sak som man har förtjänat och just eftersom man jobbat hårt för att lyckas med något så blir man en förebild för andra.

Som det är idag tror många (och har rätt i) att det räcker med att flamsa, visa brösten, knulla med någon i en dokusåpa, vara på "rätt" klubbar och fnittra korkat i närheten av "rätt" personer leder någon vart.

Det är ni som väljer att titta på dessa retarderade människor i tv som gör det möjligt för dem att vara just "kändisar". Ni hyllar sub-mediokerhet. Det är som att hylla guden av bajs istället för universums-supercoola-allvetande-gud-nummer-ett.

Morr.

AB - AB -

;

Samtal i telefonen, det är söndag kväll. En kompis och jag diskuterade en tveksam reklamfilm som vi sett på youtube. Han säger:

"Hahaha, sedan kunde man höra hur de skrek aladdin akbar i bakgrunden."
"Aladdin?" frågar jag.
"Ja, deras gud kallas väl så?"
"Du menar Allah?"
"Erm... alltså..."
"Aladdin är en chokladask. Eller en disneyfilm... hahaha..."
"Jaha... ja, men Allah då."
"Hahaha... Aladdin... vilken koll du har ikväll!"
"Jag är ingen beduin så hur fan ska jag veta?"
"Beduin? Vad mena.... aha... Du menar muslim?" påpekar jag.
"Just det. Fan... sorry, är rätt trött, jobbig helg du vet. Beduin är ju den där tjocka gubben."
"Tjocka gubben? Hahahaha, du menar Buddha! Hahaha... Du vet att jag kommer lägga ut detta på bloggen, va?"
"Va? Vilken blogg?"

;
;