Har vi för många valmöjligheter?
Man kan ju faktiskt verkligen i princip göra precis vad man vill av sitt liv. Jag tror att allt går att genomföra med vilja och lite jävlaranamma och den som påstår nåt annat får redogöra för mig exakt hur hårt de har försökt så ska vi se om man inte kunde ha gjort liiite till för att det skulle gå vägen. Det STORA problemet är ju att veta vad man vill med sitt lilla liv. Jag var helt säker på att jag vid den här åldern skulle ha minst tre små kottar, vara gift, ha husdjur och bo i villa. Men icke.
Istället så har jag en inre kris som har kommit som ett brev på posten. Vad ska jag göra av mitt liv? Vars ska jag bo? Vad ska jag jobba med? Jag vet inte ens vad jag vill ha för hårfärg för faaan!! Ena dagen orange, andra dagen mörkt och nästa dag kan jag inte tänka mig att vara något annat än blond. Jag tycker att jag borde skärpa mig. Jag kan inte komma på någonting och det känns som att jag helt tappat förmågan att ta ett enda jävla beslut. Kan det vara så att man har för mycket att välja på? Hoja, det måste ju ha varit bättre förr i tiden.
Ei helvetti, just idag känns det som att det är nära till att jag tackar för mig, flyttar till Rovakka och blir en enstöring. Om någon av er har en annan bra idè så får ni gärna tala om för mig vad jag ska göra. Jag vet inte.
