Recension av La Madrina – av Adam L.

Velat gå till La Madrina ett tag, då jag hört en del gott om det. Välkomnandet av mannen i baren var inte jättevarmt direkt, men 5 sekunder är inget jag lägger någon större vikt i. Det var tomt på entréplan (tisdag), men uppe på övervåningen var det nästan fullt. Restaurangen är väldigt liten, den första våningen är mest bar och den andra är en liten matsal. Det är lågt i tak låg belysning och väggarna är fyllda med små tavlor. Supermysigt. Vår servitör var väldigt trevlig, men hans rekommendation om riskroketterna var inte helt lyckad. De var tyvärr inte alls goda. Riktigt trista faktiskt. Menyn bestod av lite snacks, förrätter, pasta, pizza, huvudrätter och desserter. Till huvudrätt tog jag en kalvpasta. Vattnades rejält i munnen när jag valde den på menyn, men även denna var en besvikelse. Med lite salt på var den god så klart, det går väl inte att misslyckas helt med en gräddig köttpasta, men jag hade gjort den betydligt godare hemma själv. Själva pastan i sig var al dente och god dock.

Sammantaget väldigt mysigt ställe som hade kunnat vara en hitt om de hade höjt nivån i köket.