Jag har ju ett projekt som går ut på att fylla vårt vardagsrumsfönster med glas i olika former och färger. De får bara köpas på billiga loppisar och vara dammiga och bortglömda. Då och enbart då får de komma hem till mig och Mikael. Och vårt vardagsrumsfönster. Eftersom jag är lite emot gardiner så tänker jag att man får pynta lite extra i nederkanten. Dessutom är det så himla vackert när solen skiner igenom alla olika färger och lämnar ådriga mönster på brädet.

Som årsringar på ett träd.

Såhär ser de ut just nu. + lite Marimekko och vita karaffer på sidorna.

Men tänk va, idag åker vi till Småland där världens bästa loppis ligger så nu kanske glasgrejerna får ett syskon till, eller två!

Det är inte varje dag i veckan man får den perfekta svarta skinnjackan i bikermodell. Den dagen råkade dock infalla för mig tidigt i somras under en tur ned till de skånska jaktmarkerna där jag har mina rötter. Lite rotande i gömmorna och man kan fiska fram en hel del och denna gång råkade det bli denna skönhet direkt från det ljuva, motorcykelåkande 70-talet.

Jackan är i mjukaste, knarrigaste getskinn och jag föredrar att ha ärmarna upprullade ett varv eller två så man ser det röda sidenfodret. Tror mig inte vara hälften så ball som min faster som körde omkring i den på sin motorcykel i sepiatonat 70-tal, men åtminstone en gnutta Grease. Ska bara fixa frillan först. Och de åltighta spandexbyxorna.  

En bra grej med Indonesien, förutom att man aldrig behöver ha mer än en tunn klänning på sig, de gör goda honey pancakes, solen skiner varje dag, det är himla billigt osv osv osv, så kan man bo på ett fantastiskt homestay där en hög hundvalpar jämt är sugna på att leka och gosa!

På enbart Bali har man de senaste åren fått skjuta av 200.000 hundar eftersom rabiesepidemin växte sig okontrollerbar. Därför bör man egentligen aldrig vare sig klappa eller närma sig en hund där. Dessa valpar var dock inga gatuhundar utan väl omhändertagna och alldeles friska.

Modeveckan bjuder inte bara på visninga, det bjuder även på nära-råttan-upplevelser.

Hade det varit en solig och vindstilla dag idag så hade jag premiäranvänt min vita sidenklänning från 60-talet. Den har varit i mitt ägo alldeles för länge utan att få komma ut helt enkelt.

Men nu är det bara soligt och inte vindstilla och eftersom jag fryser jämt så får det bli en annan sidenskapelse men betydligt längre och en smula mer värmande.

Nu ska jag puttra iväg till en hel massa presskontor för att plocka till en galet rolig grej som kommer bli ett av de största stylistprojekten jag satt tänderna i!