VARDAG

Herregud vad det är tungt nu hörni. Bara att komma ur sängen på morgonen känns som en bragd. Varje kväll sätter jag klockan tidigt i förhoppning om att morgondagen blir dagen då jag går upp i tid, gör god frukost och promenerar till jobbet eller dit jag ska. Istället snoozar jag en timme varje morgon tills jag till slut drar mig långsamt upp och skiter i allt, frukost, promenad etc. Det värsta är att jag känner besvikelse, jag blir besviken på mig själv och känner mig dålig. Så dumt allt ihop. Ändå var jag först på plats imorse, men egentligen är jag en person som inte bryr sig om sådant, jag finner inget värde i att vara först, bäst, duktigast.

Just nu håller jag på med långtids-EKG. Det innebär att man under 24 timmar gör ett EKG-test, och bär elektroder med en dosa under tröjan. Det påverkar mig inte över huvud taget, förutom att det är lite obekvämt. Detta är ett steg i min utredning, som hittills går väldigt bra. Förra veckan var jag på röntgen, hos gynekolog och nu inväntar jag sista remissen som jag också gruvar mest: gastroskopi. Jag har varit positivt överaskade över att få en sådan bra doktor som tar mig på allvar och gör en grundlig undersökning, hon vill utesluta allt som mina symptomer tyder på. Något som är härligt är att jag mår bättre! Mindre akuta symptomer, tio dagar utan magmedicin och jag sover som nätterna. Jag blir mindre om mindre rädd, vilket jag också tror påverkar min kropp till det positiva. Jag har varit rädd för att träna för att det känns som att kroppen ska gå sönder, men nu när jag kommit igång är det ett av mina bästa botemedel. Jag har till och med kunnat njuta av ett eller två glas vin, men det räcker så, kroppen vill inte ha. Träning, bra mat, långa promenader, lugn, sömn, kärlek och familj är det jag försöker fokusera på just nu (nämner inte jobb då prestationshjärnan aldrig är avslagen, jag behöver inte anstränga mig för att fokusera på det, snarare tvärt om).

Nu lider januari månad mot sitt slut. Stackars januari, det är inte en jättekul månad. 2019 är igång. Våren kommer snart. Tills snön bytts mot grus och moln bytts mot sol är min rekommendation att göra små saker som lyfter vardagen. Unna dig vackra blommor, gå till ett café och lyxa till det men riktigt god frukost eller köp ett nytt, färgglatt påslakan-set som piggar upp hemmet.

Igår var jag på fest. Jag drack ett glas rosa champagne och en öl. Många gamla ansikten, många nya. Många jag inte träffar så ofta. En och en kom ni fram under kvällen, la en hand på min axel, såg mig in i ögonen och sa ”jag läser det du skriver, va fint det är”. Jag försöker dölja mitt förvånade ansiktsuttryck när jag tänker *men varför skulle du vilja läsa det jag skriver*. De flesta av er är killar, killar jag egentligen inte känner särskilt bra. Killar med ett vänligt ansikte, ärligt. Killar med flickvänner, det handlar inte om det. Snälla människor. De vill bara ge mig en komplimang, berätta för mig att jag är bra, there’s no catch, there’s no agenda. I taxin hem är fortfarande helt obegripligt för mig att fatta att de skulle ta sig tiden att läsa det jag skriver. Skriver jag bra? Det gör nästan ont. Kanske läser de det här nu. Tack. Inte bara tack för att ni läser, men tack för att ni orkar berätta det för mig.

Fin lördag idag. Efter sovmorgon gick jag en krispig promenad med Ebba. Gick och köpte The Ordinary på H&M och handlade mat. Sen fick jag besök av Hannah och Juno. Nu har jag borstat håret och ska promenera upp till Tjoget för ett glas med Maria.

Puss.

Jag gjorde en undersökning på Instagram om vad ni ville och inte vill läsa på bloggen. Ni ville generellt ha mer av allt, vilket är väldigt kul för mig, och en av de sakerna många var intresserade av var att se lite mer vardag, så jag tänkte att ni får hänga med mig några dagar under förra veckan.

Vi börjar torsdag kväll. Då stod det här fina budet och väntade på mig utanför dörren med en silvrig heliumballong formad som en stjärna dinglandes ovanför. Tänk va lite som kan göra så mycket en alldeles vanlig torsdag. De var de fina tjejerna på JMW Golin som skickade över lite inspiration i samband med MAX nya lyxshake. Jag har inte hunnit än, men jag ska definitvt snurra ihop något smarrigt av detta!

Det blev fredag, himlen var blå, jag promenade till Östermalm, köpte med mig lunch från Albert & Jack's och mötte upp mamma. Vi spenderade några timmar med Nora som just fyllt ett år vars föräldrar (våra kompisar) ska gifta sig, och vi ska då vara barnvakt.

På kvällen var jag hembjuden till mina älskade vänner Veronica och Ruben som precis köpt ny lägenhet. Jag var helt stum, den var så vacker, en riktigt drömlägenhet. Vi åt pasta och drack vin, hade en lugn kväll och pratade om allt mellan himmel och jord.

Äntligen lördag! Jag och mamma hade brunch-dejt på Wienercaféet - full pott! Vi beställde varsin Americain Breakfast (äggröra, ugnsbakad tomat, toast och bacon - som jag bytte ut mot avokado - samt amerikanska pannkakor med bär och sirap) och drack deras goda kaffe och apelsinjuice. Mitt i allt överaskade hon mig med en present, som var den här fina fina tröjan i ull med broderier. Jag hade sneglat på den på Lexington, men att hon skulle sätta den i knät på mig en lördagmorgon i januari hade jag inte förväntat mig. Kände mig tacksam!

Mumma.

Sen gick vi till Lilla Scenen på Dramaten och såg De Oroliga baserad på Linn Ullmans bok (barn till Ingmar Bergman). Den handlar om Linn Ullmans liv och Bergman ur hennes synvinkel. Pernilla August är en duktig regissör och jag gillar Ingela Olsson som spelar Liv Ullman, Linns mamma. Annars har jag svårt för Bergman, och den här historien likaså. Jag vill antingen komma ut och känna mig som en ny person, lära mig något nytt eller skratta sönder när jag är på teater, och upplevde inget av detta här - jag verkade dock vara ensam om att tycka så bland alla Bergman-fantaster i publiken. Men, jag är alltid glad över att få gå på teater!

Fortsatte vidare på stan och träffade denna lilla sötis på Footlight.

Svängde förbi Nordiska Kompaniet och gick hem med en påse.

Lördag kväll firade jag min vän Lova som fyllt 28 år och söndagen spenderade jag hos mina föräldrar i Saltis, men lyckades inte ta en enda bild på detta. Det var några dagar ur mitt liv!

Pst! Jag ska sätta ihop en bloppis här på bloggen, stay tuned!

Minns ni hur jag bloggade om dessa? Minns ni hur de var med på min julklappslista? Minns ni hur jag skrev om hur länge jag gått och fingrat slash googlat dessa. Nu är de mina. Ni fick även rösta på Instagram om vilken färg jag skulle välja, och gul vann - även om jag själv såklart fick avgöra. Ser så fram emot att använda dessa, känner att de är ett steg på vägen i rätt riktning till min stil, de är definitivt uppiggande och långt ifrån allt avskalat och minimalistiskt i min garderob. Ver ni vad dom är också? Praktiska!

Förutom nya skor är det en ny vecka (jag skriver detta söndag kväll, men ni lär läsa det under måndagen). Ett ganska fullspäckat schema väntar, flera besök hos doktorn, träffa vänner, träna, jobb, vara hundvakt, gå på inflyttningsfest och spa:a. Mest härliga och energigivande planer känner jag, och att gå till doktorn känns bra att få överstökat. Slog mig även att jag innan jul gick i tankarna om att måla om min hall, så funderar på om det ska bli ett helgprojekt - eller om det får vänta lite.

Acne Studios.

HERREGUD! Det här var den sämsta uppdateringen jag haft sedan typ starten av min blogg. Jag skippar alla ursäkter och blickar framåt. Jag har massa härliga inlägg planerade framöver som jag hoppas ni kommer gilla, och om knappt två veckor är det ett nytt år med nya möjligheter.

Igår hade jag och mamma bokat in en heldag på stan. Vi började med lunch på Haymarket Hotel och Gretas, vi åt ”Dagens” i form av Röding (riktigt god) och unnade oss ett glas vitt för att kicka igång torsdagen. Sedan kollade vi in årets julskyltning på Nordiska Kompaniet och shoppade loss på Uniqlo, COS och Antikt Gammalt & Nytt, innan det bar av till Beauty & Spa Centre. Jag fick en 2,5 lång ansiktsbehandling, med bland annat AHA-behandling och massa rengöring, riktigt ljuvligt.

Idag vaknade jag upp till ett vinterlandskap när jag tittade ut genom fönstret hos mina föräldrar. Idag blir en lugn dag, med skogspromenad och julmys, det gäller att ladda för imorgon då det blir julbord både till lunch och middag.

Min familj har i över 30 år ätit traditionsenligt julbord med några av våra närmsta familjevänner. Vi är fyra familjer som i nästan alla år firat midsommar i skärgården och julen med att äta julmat. När jag var liten gick vi alltid till Skärgårdskrogen (som inte finns längre) i Saltsjöbaden innan kvällen fortsatte hos oss. Men sedan ett par år tillbaka har vi förnyat traditionen, och nu får varje familj bestämma ett julbord. Senast det var vår tur valde vi Mother (finns inte heller längre) som är ett av de bästa julborden jag varit på, i år blir det klassiska Wärdshuset Ulla Winbladh som ska ha ett väldigt bra vegetariskt utbud (även om jag äter fisk). Ska bli supermysigt, med snön och allt! Efter detta gäller det att svira om och sätta på sig stassen, då väntar årets julbord med Thatsup! Vi börjar på Brasseriet innan vi ska dansa bort natten! Ni som läste mitt inlägg om när vi var i Köpenhamn vet att vi har väldigt roligt ihop, vi skrattar och skojjar och förväntningarna inför imorogn är inte lägre. Ska bli så kul! Jag förväntar mig att inte lämna sängen på söndag.

God jul kära ni! Eller kanske inte riktigt än, men glad advent? Jag har längtat så efter december, november är oändligt tråkigt. Jag älskar julen och hela december, allt är så mysigt, staden är upptänd, det är julgranar och pynt överallt, folk är på bra humör, man får klä sig i glittrande paljetter, dricka glögg, äta saffransbullar, och spela julmusik konstant - myskänslan är total.

Inatt somnade jag 05:30! Jag låg och vred mig med täppt näsa och huvudvärk, täcke av, täcke på. Det resulterade i en seg start imorse, men det har jag tagit igen genom att totalstäda och julpynta. Prick 18.45 bänkade jag mig framför Julkalendern med en kopp alkoholfri glögg. Jag är så redo att njuta av den här julen!

Om 23 dagar är det julafton, och kalendern är härligt fullspäckad med julfester, glöggkalas, mingel och julbord. Imorgon ska jag göra julkransar och baka lussebullar med mamma, finns det något bättre? Hoppas ni har en fin första advent!

Klockan är strax innan elva på kvällen och det är torsdag, det är fem dagar sedan jag vaknade upp söndag morgon med hög feber. Då i hopp om att det skulle vara bara det, och inte en influensa, är lika optimistisk varje gång jag blir sjuk. Något som är märkligt är också att sen jag blev vuxen så får jag i princip varje gång jag blir sjuk influensa, jag kan inte bara få en förskylning som många andra. Jag får hög feber och blir sängliggandes. Jag vet att vissa har samma med halsfluss, och andra bihåleinflammation. Förra året slog jag något slags rekord i sjukdom, jag tror det beror på väldigt många orsaker som tog på min hälsa och immunförsvar. Jag var sjuk i influensa nio gånger på ett år, ett tag gick de omlott. Det är sjukt hur mycket ens liv och mående kan påverka ens hälsa på det sättet. Som tur är har det här året varit väldigt mycket bättre, framför allt sen i somras. Att ha klarat hela hösten utan att bli sjuk har kännts som en bravur, och det här kändes nästan bara väntat när alla omkring en hostar och nyser om vartannat.

I söndags var jag säker på att jag skulle vara på benen på tisdagen igen, åtminstone onsdagen, ingen tvekan om torsdagen. Onsdag kväll hasade jag mig upp från sängen för att ta en dusch och byta lakan, ni vet känslan när man legat sjuk i sängen flera dagar. Jag började känna mig optimistisk. Torsdag morgon vaknar jag ändå med feber och en bultande huvudvärk som pågått i fem dagar i streck nu. Fem dagar har jag bokstavligt bott i sängen, jag har inte existerat någon annanstans... det är en märklig känsla. De tre första dagarna var min huvudvärk så intensiv att jag hade svårt att äta eller göra något över huvud taget, som att streck-kolla serier, sådant man till och med kan se fram emot.

”Nästa gång jag är sjuk ska jag plöja alla säsonger av Game of Thrones.”

Men, jag har plöjt. Det är otroligt vad mycket skärmtid man hinner med sömnlösa nätter. En natt hade jag så mycket värk i kroppen att jag inte visste var jag skulle ta vägen.

Jag har sett typ alla svenska krim-serier som fanns kvar att se (jag är ett stort fan av Beck, Johan Falk, Wallander, Maria Wern etc. bara älskar dem!). Nu har jag plöjt lite nykomlingar; Sthlm Rekviem, Gråzon och Modus. Alla får väl godkänt.

I och med detta har jag haft en form av ofrivillig mobil-detox. Söndag, måndag, och tisdag rörde jag knappt min mobil - jag hade inte kontakt med någon, kollade knappt sociala medier och stängde av mejlen - delvis för att jag hade huvudet nerborrat i en kudde, men också för att det var väldigt skönt. Det var inte alls jobbigt, utan bara befriande att släppa taget. Jag har vanligtvis ganska mycket skärmtid, och det är en stor del av mig och mitt yrke, men ibland får jag stora infall av att bara vilja koppla bort mig. En känsla som tar över mig helt, jag ville radera alla konton jag har och lämna den digitala världen. Men efter ett par dagar saknar jag det enormt, om det är ett beroende eller ett stort intresse kan jag inte helt avgöra.

Och på tal om digitala saker, herregud vad Instagram håller på med sina algoritmer. Mina likes har rasat den senaste månaden, som tur är vet jag att det inte bara är jag som är drabbad, men det är tråkigt. Jag förstår att många inte ser mina inlägg längre, precis som jag inte ser andras. Det trillar ofta in likes upp till en vecka efter jag lagt upp bilder, och i mitt flöde kommer flera gamla dagar bilde, det känns så trisst. Jag trodde hela poängen med Instagram var att få vara med i nuet, hopps verkligen de följer i Twitters fotspår och ändrar tillbaka till kronologiskt flöde. Det som är roligt är att nya följare ökar stadigt, precis som mina besökare här inne. Det gör mig SÅ GLAD. Var inte rädda för att kommentera mera! Eller mejla om ni vill vara mer privata.

Jag har förstått nu att jag förmodligen kommer att vara sjuk hela veckan ut, men det positiva är att man blir så uttråkad att man blir extra taggad på att få jobba och göra massa saker. Tyvärr fick jag missa årets första julmingel som jag sett fram emot, men nu rullar det på hela december så kanske bra att jag blev sjuk innan.

Ikväll var jag bjuden på ett trevligt lite event av A World Beneath. The Singleton Whiskey och Tjoget höll tillsammmans ett evenemang med Petter Bäcklund under konceptet ANTIANTI. Petter hade tagit fram tre rätter baserat på tre smaker man vanligtvis inte gillar från början; oliver, makrill och blåmögelost som komponerats för att passa två whiskeydrinkar, något man också vanligtvis inte gillar från första början.

En mycket trevlig kväll med mingel, och ändå var jag hemma tidigt. Älskar sådana event!

Skulle ni vilja att jag skrev mer inlägg om event och liknande jag går på?

Jag älskar att läsa, men som jag nämnt tidigare har jag varit riktigt dålig på det i år. Under somrarna brukar jag avverka säkert 10 böcker, men i år lyckades jag bara med en. Under året har jag dock lyckats starta väldigt många: Omgiven av idioter, Kärlek på allvar, Störst av allt, Kärlekens väg för att nämna några, men jag lyckas inte avsluta dem. Jag kan komma på långa ursäkter, men mest handlar det nog om att jag inte kommer ner i ro.

Helst läser jag deckare, romaner eller psykolgiböcker - alla har sin charm. Jag älskar att slukas av spännande mordgåtor, jag lyckades faktiskt läsa ut en bok i våras då den helt enkelt inte gick att släppa taget om. Ni vet när man läser en sida så fort man får en minut över? Det var Stalker av Kepler, det är den obehagligaste men bästa deckaren jag läst. Rekommenderas varmt, men OBS! läs den inte själv i ett hus på landet eller liknande.

Romaner kan också vara helt fantastiska, som One day som är en av mina favoriter.

Jag håller alltid ögon och öron öppna efter intressanta böcker inom psykologi och hälsa. Det är helt fantastiskt att läsa en bok som man verkligen känner ger en något och som man lär sig, som Hemligheten som jag nämnde i ett inlägg här om dagen.

Ovannämnd bok; Kärlekens väg av Alain Botton har innan jag ens läst ut den blivit en av mina favoritböcker, tillsammans med Jag är inte perfekt tyvärr av Michaela Forni. Jag tänker ofta på det jag läst i dem, och kan nästan använda mig av de i livet, ibland går jag tillbaka till vissa kapitel eller sidor och läser om dem när jag behöver.

Här följer några utdrag ur dem:

En bok jag hade hoppats jag skulle börja läsa vid det här laget är Ett litet liv. Jag har velat läsa den otroligt länge då folk pratar om den på ett sjukt sätt. Har sett framför mig hur jag kurar ihop mig i soffan med ett glas rödvin. Folk har blivit helt tagna och gråtit floder, så spännande. Kanske får det bli en bok för julen.

Minns ni den låten? Jag var tvungen att sätta på den nu. Vad hände med Anastacia?

Jag älskar att få önskemål på inlägg från er. En av mina bästa vänner sa bland annat hon ville se mer vardagsinlägg, "en vanlig arbetsdag". Jag har tänkt att det kanske inte är så roligt att se, men samtidigt är de ju mina favoritinlägg hos andra bloggare... Passande nog hade jag redan tänkt ge er min födelsedag i bilder, så här kommer det!

Som ni vet vaknade jag upp hos mina föräldrar och fick traditionsenligt tårta på sängen. Jag blev väckt med sång och paket, och denna fantastiska ballong som jag såklart var tvungen att ta med mig till stan. Det var flera år sedan jag fick börja födelsedagen så här, det har bara inte blivit så, men det var så mysigt.

Sen fick jag göra mig anständig och möta upp den här donnan på Sturehof!

Jag vet ingen som är så glädjespridande och generös som Veronica! Hon skiner som solen och får en alltid på bra humör, och så är hon alltid så peppad! Hon älskar att fira livet, och det snålas på varken känslor eller komplingar när det kommer till henne. Sekunden från att vi satt ner är det en festlig stämning, även om det bara är vi två, och hennes närvaro, vare sig vi bara ska ta en fika, äta lunch eller gå ut och dansa gör mig alltid, alltid glad. Vi ska ha champagne! Vi ska ha ostron! Som jag älskar henne.

Sån mysig stund <3

Sen gick det fort. Jag mötte upp Sofia och fick världens finaste blombukett, vi delade på en kaffe och sen var jag tvungen att skynda hem för att pynta lite. Maria kom över medan jag debatterade vad jag skulle ha på mig och blev klar prick fem minuter innan resten började ramla in. Vi delade på några flaskor bubbel innan vi beställde ett par taxibilar till...

Punk Royale Cafe!

Tänker att jag ska göra ett eget inlägg om det, en recension mer i detalj för både cafét och restaurangen som jag besökt tidigare.

Här var stämningen på topp, jag minns det som en av de roligare konversationerna under kvällen...

Jag tyckte att min bästis Maria hade klätt sig som en riktig influencer (massa olika mönster, färgkombinationer - tänk streetstyle) vilket jag ville föreviga, det ser man ju dock inte här...

Detta är de sista bilderna jag tar, sen följde några suddiga videos. Vårt nästa stopp var Calle P där stämningen var fantastisk. Vi drack bubbel och sittdansade (medan folk stod och hoppade i takt i baren) till allt från ABBA och Beyonce. Om det är något ställe man inte vill gå hem ifrån så är det detta! Sist blev det en tur på Berns som ligger lämpligt (20 meter) gångavstånd därifrån.

Hoppas ni uppskattade att se en något mer ostädad dag ur mitt liv!