RECENSIONER

Boktips: Meningen med hela skiten

"Det första, och största, problemet med att försöka hitta meningen med att göra något, är att komma på vad detta något är. Psykologisk forskning visar att den mänskliga hjärnan klarar av att ha ungefär sju saker att välja mellan, om beslutet är hyfsat enkelt. Oftast tar vi en genväg, vilket är precis det som händer när vi går och handlar och tar samma yoghurt varenda gång, även om det finns tjugotals andra att välja mellan. Genvägen kan också vara att vi tar det första alternativet vi ser. Eller så skjuter vi helt enkelt beslutet på framtiden och väljer ingenting alls. Livet är kort. De finns roligare saker än att stå där och fundera på alla yoghurtar. När vi sitter där med våra listor, eller ber en något förvirrad doktorand hjälpa oss att välja utbildning, försöker vi alltså gå emot vår egen hjärna. Vi försöker outsmarta systemet och tänka ut en lösning, trots att hjärnan inte kan hantera all den information vi utsätter den för. Livet består dessvärre inte av sju tydligt definerade alternativ, hur än gärna vi vill att det ska vara så. Så det enda vi kan göra är att förlita oss på genvägar. Och forskarvärlden verkar rörande överens om att det finns en genväg som är mer populär än de andra: att ta första bästa alternativ som i alla fall inte verkar helt hopplöst, och testa om man gillar det.

För varje år, eller i princip varje minut, blir jag mindre säker på saker och ting. Men en av få saker jag faktiskt blir mer och mer säker på, är att alternativet att fundera och fundera och under tiden göra ingenting är dåligt. Det kan ju vara att du, till exempel genom generösa föräldrar, ett arv eller en trisslott kan överleva utan att plugga eller jobba, i alla fall en period. Men det är inte särskilt bra. Det räcker att prata med någon som varit arbetslös eller sjukskriven en period för att förstå det. Samhället är, oavsett vad vi tycker om det, uppbyggt kring att människor ska vara sysselsatta och försörja sig själva. Den som inte gör något på dagarn kanske inte svälter, men den har ingen tydlig identitet. Man har inget svar på den första frågan man får på fester och middagar. Det är inte skönt och avslappnande, det är jobbigt och ångestframkallande. Så i det flesta fall är det bättre att ägna sig åt ett jobb eller en utbildning du inte trivs med, än att inte göra något alls. Du kommer inte vakna en morgon och veta precis vad som är meningen med livet. Risken är snarare att desto mer du funderar, utan att skaffa dig mer erfarenhet, desto svårare blir det att komma fram till något. För att förändra saker och komma framåt behövs styrfart, och underskatta inte missnöjet som drivkraft. Medan du gör ditt jobb eller utbildning kan du fundera på ditt nästa steg.

Valen finns ju kvar, på gott och ont. Vi måste ta dem om och om igen. Egentligen väljer vi ju att stiga upp ur sängen varje dag, och det är inte så dramatiskt. Faktum är att inga beslut du fattar, är oåterkallerliga. Om du vet att det du gör just nu inte prompt måste vara något du ska göra hela livet, blir det lite lättare att ha en avslappnad inställning till att testa nya saker och bara göra något, och där med på sikt komma fram till vad meningen med alltihop är.

Man kan byta utbildning. Man kan byta yrkesbana. Man kan byta företag. Man kan byta roll. Man kan hoppa av. Man kan flytta. Man kan bli ihop och man kan göra slut. Det är inte bara något man kan göra, utan med största sannolikhet kommer att göra. Det är inget misslyckande, det är liksom livet."

Detta var ett utdrag ur Nina Åkestams bok Meningen med hela skiten. Jag har inte läst ut den än, eller nu ljuger jag. Jag läste den här för ett par år sedan, men jag kunde inte ta till mig den på samma sätt. Jag tror jag var för ung, och hade tankarna på helt andra ställen. Därför läser jag om den nu, och bara några sidor in i boken känner jag att detta är något jag vill tipsa om. Definitivt baserat på typ det ända jag och alla mina vänner pratar om just nu: karriär, identitet och meningen med livet.

Nina Åkestam som skrivit boken är idag reklamforskare, föreläsare och skribent med sin bas på Handelshögskolan, men när hon var 25 år var hon utmattad och förvirrad. Så här lyder baksidetexten:

Meningen med hela skiten handlar om en person och en generation som inte riktigt får ihop sina arbetsliv. En generation som hastar fram utan att ha en chans att hinna tänka på de viktiga frågorna: Är det här vad jag borde göra? Vad har jag valt och valt bort? Vad är framgång egentligen, och vad ska det vara bra för? Och en person som fattat alla dåliga beslut man kan fatta, men som blev helt okej ändå: Flytten till New York, prestigefulla uppdrag och nyfunna vänner som när allting brister kommer över med kexchoklad mitt i natten. Det är en berättelse för dig som känner att livet bara spinner på utan att du hinner med. Som ibland undrar varför du går upp på morgonen. Och som vill komma lite närmare själva poängen att hitta meningen med hela skiten.

Om ni redan läst mitt tidagare inlägg om tre tips från Nina, så vet ni vad bilden ovan anspelar på. Fråga 85-åringen. Det är ett så bra tips och livsverktyg!

Betyg? Mycket läsvärd! Skapar reflektion, ger perspektiv och bidrar med ny kunskap.

;
Restaurangrecension | Bitza i Hornstull

Förra helgen tog jag armkrok på min vän och stegade cirka tusen steg hemifrån bort till Bitza vid Hornstulls strand. Äntligen! Ibland är det som att desto närmare hem, desto svårare är det att ta sig an. Vi stod utanför dörren (och var inte ensamma) tre minuter innan öppning på en lördag. När de slog upp dörrarna var de med glada och välkomnande miner, vilket kom att bli en stor anledning till varför jag gillar Bitza så mycket. Fantastisk personal!

Förutom det så smakade deras napolitanska pizzor med libanesiska och palestinska smaker magi, speciellt deras dagens som bestod av Oatley fraiche, potatis och rödlök. Även kaffet var magiskt. Förutom det är inredningen fantastisk, superfräsch, modern, stilren - helt i min stil. Jag tänker mig att detta kan bli en ny favorit i kvarteret!

Mitt betyg för Bitza

Mat: ++++
Miljö: +++++
Pris: ++++
Service: +++++

 

Jag vill verkligen slå ett slag för Bitza. Gå hit!

 

;
Restaurangrecension | Daphne’s

På Artillerigatan strax innan Karlavägen hittar du denna franska restaurang, som håller vad de lovar. Stig in i en gemytlig lokal med högt i tak, mörkt trä och röd inredning. Här finns flera ytor att umgås i, fåtöljer för avslappnat häng, baren och så middagsborden som går att ordna i olika stora konstellationer. Menyn bjuder på klassiker som Biff minute, Moules Frites, Snitzel och Torsk. Rätter som smakar som de ska, goda råvaror och fint hantverk. Hit går du inte för att uppvela nya smakkombinationer, men däremot för en mysig eller romantisk måltid utan överraskningar - i en positiv bemärkelse. Vi var ett större sällskap denna afton, och fick ett bord längst in precis som önskat. Daphne's är för mig är ett smultronställe man lika gärna kan ta ett glas på som festa till med en ordentlig middag.

Dessa Moules slank ner! Slurp!

Mitt betyg för Daphne’s

Mat: ++++
Miljö: +++++
Pris: ++++
Service: +++

Servicen bedöms tyvärr på den servitris vi hade för aftonen, som är det enda som drar ner upplevelsen. Jag hoppas vi hade otur. Fredrik på Daphne’s som hjälpte till med bokningen osv. är väldigt trevlig.

;
Mina bästa restaurangbesök 2018

Jag tänkte att jag skulle summera årets bästa restaurangbesök för er! När jag försökte minnas året som gått och de restaurangbesök som stått ut i år insåg jag hur fort tiden går. Vissa restauranger som jag har som favorit har jag inte ens hunnit besöka, på ett helt år! Jag kan också se hur man går igenom olika perioder i livet och då hänger på olika ställen. Riche var ettt sådant ställe som jag var på ofta; vare sig frukost, brunch, lunch, middag eller bara ett glas i baren... i år har det inte blivit många besök där inte. Boqueria var också ett sådant ställe jag var på flitigt, typ varje helg, mest för att dricka god cava om kvällarna och stöta in i vännerna - men nu är man inte ju inte ute och ränner längre. Det här året har varit ett sådant där jag fått uppleva väldigt mycket olika, jag har besökt många nya ställen, högt och lågt, vilket är otroligt kul. Ska bli spännande och se vad 2019 har att erbjuda på krogfronten, jag ser personligen fram emot att etablera några nya stammisställen.

L'Avventura
One night in Italy! Svårslaget och en solklar favorit i Stockholm. Stig in i en romersk och romantisk atmosfär, det är som att besöka ett italienskt palats. Högt i tak, stora träd, röda sammetsmöbler. Menyn är á la carte och erbjuder en massa goda anti-pasti, pasta, fisk, kött och skaldjur. Vill du förgylla besöket med något extra ska du beställa ost på vagn eller en flamberad efterrätt.

Surfers
En annan stockholmsfavorit. Jag fullkomligt älskar Surfers och hela deras koncept, såväl maten som drinkarna är av bästa kvalité. Otroligt gott från det asiatiska köket, med mycket fokus på Sichuansmaker! Sådant jag kan sukta efter. Ett plus för mycket vegetariskt på menyn. Det enda jag har upplevt lite mindre bra här är servicen.

Solsiden
Här sitter du så när man kan komma vattnet och har Oslos bästa solläge. På menyn hittar du främst ett fantastiskt utbud av fisk och skaldjur, och i köket tillagas rätter på nordiskt vis med med inspiration från hela världen. Lokalen är modern och snyggt inredd, med plats för många. OBS! Endast öppet på sommaren.

Calle P
En gammal goding är tillbaka! Under hösten 2018 slog restaurangen upp dörrarna igen, efter att länge gått under namnet Berns Bistro & Bar. Nu roddas Calle P i regi av mina vänner från Sixten & Frans, och här serveras mellanrätter med inspiration från hela världen, i oväntade så väl som klassiska smakkombinationer. Ett stimmigt ställe som passar lika bra för middag, som för afterwork och sena kvällar.

Il Paradiso
Wow, vilken underbar plats. På en hög bergsslutning strax utanför Palma hittar du denna magnifika restaurang med sin romantiska atmosfär. Byggnaden är ståtlig så väl utan och innanpå, och kyparna tar väl hand om en. Menyn är italiensk, men jag skulle inte säga att man går hit för maten. Den är god, speciellt i kombination med gott vin och deras vackra utsikt, men det är inte den bästa du kommer att ha ätit.

Ling Long
Älskade Ling Long. Denna restaurang har nästan kommit att bli ett stammisställe, då jag besöker den titt som tätt. Här är personalen fantastisk, speciellt Umur och Philip som alltid tar så väl hand om en. En asiastisk restaurang med bar som huserar inuti Story Hotel. Här kan du äta lunch från deras helt veganska (!) á la carte, och det är inga acai-bowls eller råa sallader som bjuds på här. Det finns sju stående rätter om jag inte misstar mig, som Buns med oumph, Daal eller min (och hela Stockholms favorit) Bang Bang. Jag skulle i princip kunna äta den varje dag. Till middag serveras asiatisk tapas med både fisk, kött och veganskt.

Stadshuskällaren
Det finns ett helt inlägg om mitt besök på Stadshuskällaren. Jag satt i Chef's Table och hade en fantastisk kväll med flera rätter, komponerat med vin. Chef's Table är en perfekt present att ge bort till någons födelsedag, eller kanske unna sig vid en årsdag. I den anrika restaurangen kan du istället njuta av en avslappnad men elegant miljö.

Restaurant Aubergine
Jag har hittat en ny kvarterskrog, och man älskar ju kvarterskrogar. Aubergine har funnits länge, men jag har helt enkelt inte tagit mig dit, förens nu. Jag fick ett fin-fint premiärbesök när jag besökte dem under deras tryffelveckor - missa inte det nästa år! men förutom den gudomliga tryffelpastan dracks gott vin och avnjöts smarriga förrätteer och efterrätter. Vid bordet bredvid satt Dominika Peczynski och Anders Borg och såg nykära ut, en vecka innan sitt bröllop.

Tast Club
Undangömt mitt bland Palmas mestra centrala gator. Det är lite det som är hela grejen också, det känns exklusivt att vara här. Lite Gentlemens-club stämning, med elegant miljö, takkronor, stora speglar och whiskysalar. Här bjuds på tapas i lagom festlig stämning vare sig man vill hänga i baren eller äta middag.

Bonnie's
Resturangen på nya Bank Hotel. Den är ståtlig, fantastisk lokal. Hela hotellet känns som en mötesplats, och maten är av högsta klass. Även cocktailbaren Papillion och Sophie's Bar finns på hotellet.

The Market: Asian
Köpenhams kryllar av bra restauranger, men en ny jag fick besöka i år var The Market, den asiastiska (finns även italiensk). Det känns väldigt New York här, med en mörklagd miljö och skön musik i högtalarna. På talrikarna är det asiatisk mat i alla former. Detta är ett perfekt ställe för en festlig kväll på stan.

Restaurang Artilleriet
En oväntad uppstickare! I en lugn och modern miljö serveras väldigt god mat från ett varierat kök, och på sommaren kan man sitta skönt i säckstolar på deras veranda. Hade jag bott i närheten hade jag hängt här ibland. Billigast cava i stan! Och godaste!

Har jag missat någon?

Utöver alla året restaurangbesök så var definitivt resorna till Biarritz och Mallorca riktiga smakupplevelser. Råvarorna i Frankrike är så otroligt fina. Alla ostar, det rosa vinet, ostronen, persikorna... och utbudet av restauranger på Mallorca är så otroligt bra, inte minst i Palma.

Jag kanske ska göra ett inlägg med restauranger jag ser fram emot att besöka 2019?

;
Chef's Table med avsmakningsmeny på Stadshuskällaren

Nu ska jag ta med er på en av de mest fantastiska måltiderna jag varit med om. Jag har nämligen besökt Restaurang Stadshuskällaren i Stockholm. För er som inte känner till denna magiska plats kan jag berätta att namnet avslöjar en hel del. Restaurangen ligger i källaren på Stadshuset, och serverar så väl gäster som stora evenemang i Blå Hallen och självaste Nobelfesten.

I köket hittar ni köksmästare Magnus Santesson (silver i ”Årets Kock 2018) som tog emot mig och mitt sällskap, men gav över rodret till sous chef Magnus Åkerström (som vunnit både ”Årets Unga Kock 2017” och ”Årets Fjällkock 2018”) som tillsammans med sitt härliga team sog hand om oss hela kvällen.

Vi satt nämligen i Chef's Table, det vill säga mitt i köket, bokstavligt talat, där vi fick ta del av en avsmakningsmeny med viner till, allt med utsikt över hantverket som pågick i köket.

Entrén till Stadshuskällaren, anrik och välkomnande. Det kändes familjärt och mysigt att siga in här.

Vi sattes till bords (vid Chef's Table finns bara plats för två) av våra vänliga servitös och invigde kvällen med Tattinger.

Kvällens första servering: levain och filmjölksbröd, vispat smör, någon svamp-mousse.

Amuse Bouche i form av sotad fröyalax som satte ribban högt.

Ostron med krusbär och bipollen som vi sköljde ner med champagnen. Gud i himlen.

Sedan rysk kaviar och vodka.

Kvällens utsikt: killarna i köket. Lite kuriosa är att ingen kock på Stadshuskällaren är över 33 år, och sous chef Magnus Åkerström som ni ser närmst i bild är endast 26 år, mäkta imponerad av båda delarna!

Här ser ni rökt kammussla med bland annat svamp och alger, i en asiatisk fiskfond. Till detta fick vi ett italienskt Chardonnay vilket var nytt för mig! Gott var det!

En version på Nobelmiddagens förrätt 2017, jordärtskocka på flera vis som enligt mig var en av kvällens bästa rätter. Det smalt i munnen. Till detta dracks ett gott vitt vin från Oregon, också nytt för mig!

Titta bara... komponerad av en av mina favoritkockar Tom Sjöstedt, som driver restaurangen Lilla Ego.

Kvällens första varmrätt! Gös med krabbkrokett, rostad blomkål, bergamott, bondbönor och velouté på libbsticka. Detta sköljdes ner med ett annat chardonnay från Nya Zeeland.

Sen var det dags för en ny upplelvese. Stadshuskällaren fokuserar mycket på nordiska råvaror, lokalt producerade med svenska signalament. Där ibland vilt kött, vilket jag såklart föranmält att jag inte äter, och de kunde de utan problem anpassa sig efter. Mycket på menyn består av vegetariskt, fisk och skaldjur, men jag äter ju även fågel (om än inte så mycket). Därav, blev min andra varmrätt vildand (de frågade mig snällt om jag var okej med detta).

Jag har ätit anka en eller två gånger förut, borsett från Peking-anka som jag åt en del när jag bodde i London. Men i denna form har jag delvis upplevt det på Michelin-restaurangen Costes i Budapest, samt på Pubologi i Gamla Stan. Tyvärr föll det mig inte i smaken någon av dessa tillfällen, det smakade alldeles för mycket rött kött. Här däremot, när jag serverades vildanka smakade det ljuvligt. Jag åt upp.

Till detta drack jag ett smarrigt rödvin.

Ost Wrångebäck med Beerenauslese - herregud vad gott!

Sorbé på gurka och dill.

Det blev några glas...

Dags för sista serveringen, och huvud-efterrätten. Helt i min smak.

Fryst choklad till minus 196 grader med hjorton, mandel och vit choklad. Yum.

Kvällens meny signerad av hela teamet vi fått äran att ha som host denna afton och det ståtliga Stadshuset.

Där vi satt hade alla tidigare gäster signerat väggen, och de fick även vi. Svårt att sätta ord på en sådan kväll med så många intryck, fantastiska smaker, härliga människor. Definitivt en av de bättre kvällarna på året och bästa måltiderna i livet. Jag rekommenderar er varmt att unna er detta om ni vill ha lite trevligt, man kan välja att äta ute i restaurangen också. Jag vill redan tillbaka!

Ta del av mer material på min Instagram story, där kan ni även se rörlig bild. Känns så fantastiskt kul att kunna dela med mig av sådant här genom bloggen, hoppas ni tycker det är lika kul!

Stockholms Stadshus
Hantverkargatan 1
111 52 Stockholm

 

;
Restaurangrecension | Bianchi Café & Cycles

Bianchi Café & Cycles är en medelhavsinspirerad restaurang som osar italienskt. I en stor lokal mitt på Norrlandsgatan (mitt emot MOOD Stockholm) ryms en restaurang och bar med en lyxig cykelbutik. Inredningen är helt i min smak. Snyggt läder, sten och marmor, brunt trä och naturnära färgtoner. Menyn är medelhavsinspirerad med mycket italienska rätter. Här finns flera pizzor, pasta, risotto, gnocchi, sallad, fisk, skaldjur, kyckling och kött. Bland smårätterna kan man till exempel beställa Burrata med tryffel, kycklingkroketter och parmesanpotatis. Här finns ett stort urval av viner från främst Italien, öl, cocktails, grappa och kaffe.

Under mitt besök delade jag och mitt sällskap på flera rätter så att vi skulle få uppleva så mycket som möjligt. Vi åt Burrata med tryffel, Kroketter på konfeterad kyckling, Bianchis parmesanpotatis, Salame al tartufo, Kyckling rostad i vedugn, Pasta med svamp, Stekt skrei, Het soppa på pumpa, Skaldjursrisotto och Strade Bianche (vit pizza).

Burratan med tryffel var helt fantastiskt, hade kunnat sleva i mig flera stycken. Även kycklingkroketterna och parmesanpotatisarna var väldigt goda! Jag åt såklart inte av tryffelsalamin då jag inte äter kött. Av varmrätterna var svamppastan, kycklingen och skreien mina favoriter.

Det faktum att det ligger så centralt är ett stort plus då det är ett ställe man enkelt kan slinka in på. Interiören är modern, mysig och snygg och välkomnar avslappnat häng så väl som mer uppstyrda luncher eller middagar.

Mitt betyg för Bianchi Café & Cycles

Allt som allt känns det här som en cityfavorit! En bred meny med något för varje tillfälle. Snygg interiör, lugn och avslappnad stämning och härlig personal. Atmosfären känns perfekt för att sitta och jobba med en kaffe, ta en after work, äta lunch eller middag.

Mat: ++++
Miljö: ++++
Pris: ++++
Service: ++++

God mat, trevlig miljö, prisvärt och bra service.

Bianchi Café & Cycles
Norrlandsgatan 16
111 43 Stockholm

;
Restaurangrecension | Tryffelveckor på Aubergine

Tryffelsäsongen är här! Eller i alla fall den vita, "Alba", och mest exklusiva. Jag hade äran att besöka kvarterskrogen Aubergine på premiärdagen för deras tryffelveckor som pågår under november månad. WOW.

Vi startade kvällen med ett glas mousserande och fortsatte sedan med rödtjut och flera fantastiska förrätter.

Eftersom vi var där för den kära tryffelns skull var det mest fokus på den, men vi beställde även in deras tonfisk som varm HIMMELSK. Den smälte i munnen. Ni ser även kroketter med tryffel, äggröra med tryffel och tryffelpizza bakom Claras arm. Vi var fyra fotogalna gäster som drog åt oss uppmärksamhet från några äldre herrar, det här med att fota maten på ett sådant ambitiöst sätt förstod de sig inte på, men vi gav dem något att skratta åt.

Sen var det dags för pastan. Oj i himlen. Jag valde den vita tryffelpastan, och den toppar faktiskt alla jag smakat. WOW. Tillsammans med ett gott, rekommenderat Pinot Noir var kvällen fulländad.

Vi kunde såklart inte helt nöja oss, så det blev en runda av efterrätter också. Jag som är galen i choklad föll för brownie med blåbärsglass och så tog mitt sällskap in munkar med äpple och kardemumma, ett perfekt avslut på kvällen.

Mitt betyg för Aubergine

På Aubergine fick jag förutom fantastiskt god mat känna mig som hemma, som man på en kvarterskrog, enligt mig, bör. Killarna här tog väl hand om oss, gav rekommenderationer, besvarade frågor och var väldigt trevliga trots att de var två på en nästan fullsatt restaurang. Här sitter man bekvämt och mysigt till, speciellt på hösten och vintern, vare sig man vill äta en god middag eller ta ett glas i bardelen. En absolut favorit, jag ser fram emot att komma tillbaka.

Mat: +++++
Miljö: +++++
Pris: ++++
Service: +++++

 

;
Restaurangrecension | Nabo

Jag har sedan det meddelades att Nabo skulle öppna haft höga förväntningar. Kvarterskrogar är alltid hjärtligt välkomna, och speciellt i området kring Tegnérlunden då Norrmalm inte svämmar över av just hemtrevlig krogar. Mina förväntningar är fortsatt stora, om inte till och med ännu högre när jag efter mitt besök fick höra om deras vision och ambition.

Här om dagen var jag inbjuden till presslunch på restaurangen. Jag fick då ta del av en rundvisning av den fantastiska lokalen, framtidsplaner samt en trerätters.

Till förrätt: mozarella med brynt smör, tomat och friterad kapris samt dagens soppa på rotselleri. Vi lunch serveras du alltid en liten soppa som förrätt i väntan på din beställning, en liten detalj som gör mycket.

Vi sedan välja från deras klassiker och dagens lunch, för mig stod det mellan strömming eller falafel, som ni ser blev det de förstnämnda.

Vi avrundade med kaffe och dessert i form av fryst chokladmousse, och för en chokladälskare som mig satt den fint.

Nabo huserar med en bar- och restaurangdel och välkomnar gäster att ta en kaffe, afterrwork, lunch eller middag. En trappa ner hittar du deras fantastiskt vackra valv som kommer att fungera som ett chambre separée för ca 35 personer, och fortsätter man kommer man fram till en ännu större lokal i samma manér, men med egen entré. Detta kommer efter årskiftet att bli ett fristående barkoncept med en enklare meny och dj:s, ser fram emot att få en härlig bar i kvarteret också!

Mitt betyg för Nabo

Jag har ännu inte provat kvällsmenyn, så detta grundas på mitt första lunchbesök, stämningen, lokalen och den goda magkänslan. Ett härligt plus är att du kan beställa halvglas vin, och cocktails på fat.

Mat: ++++
Miljö: ++++
Pris: ++++
Service: +++++

 

Läs mer om Nabo här: Kvarterskrogen Nabo är din nya granne i Vasastan

 

;
Restaurangrecension | Calle P

Calle P ligger i Berns Bistros gamla lokaler, alltså mitt i Berzelii Park, utanför Berns. I den renoverade lokalen finns plats för 60 sittande, och i baren kan man både hänga, dansa och äta en bit mat. Här bjuds på mellanrätter med mycket vegetariskt, men också fisk och kött. Menyn är levande, och byts ut lite efter säsong, och ibland, beroende på råvaror, serverar de specialare. Här finns allt från friterad jordärtskocka (min absoluta favorit) till kantarellpasta och torsk, och såklart ett stort utbud på öl, goda cocktails och viner.

Jag har hunnit besöka nyöppnade Calle P hela fyra gånger inom loppet av en vecka, det säger en del! Då har jag både ätit, druckit och dansat (killarna vet vad bra musik är) - det är ett sådant ställe man aldrig vill ska stänga för kvällen.

Ovan ser ni två helt magiska rätter, jag kommer att ha svårt att inte beställa dem igen. Till höger "MHAMARA" och vänster "JERUSALEM ARTICHOKE" - jag lovar att ni inte blir besvikna om ni beställer dessa.

"COD" wow. Ser ni ägget?

Jag ska inte säga att jag inte äter efterrätter för då ljuger jag, men det blir inte att jag beställer dem så ofta. Jag älskar mat så mycket mer, att jag fyller magen med för- och varmrätter. Den här var dock en vinnare! I bilden på menyn ser ni exakt vad som serverats, "BLACK CURRANT SORBET". En vuxen, smakrik och fräsch efterrät, perfekt för att avrunda en måltid.

Här har ni den fullständiga lunchmenyn som jag fick ta del av på mitt första besök på presslunchen, samt grabbarna grus: Anton Surtell, Simon Ramn och Axel Ohlson. För er som inte vet så är detta järngänget bakom Sixten & Frans som jag spenderat många stunder på, det var ett av mina favoritställen. Axels flickvän Hannah och jag är väldigt goda vänner, och med åren har även dessa blivit det! Så inspirerande och kul att följa deras framgångsresa!

På fest! Gott bubbel och snacks på den officiella öppningen av Calle P! Här fick jag även smaka på en annan efterrätt, "CHOCOLATE TRUFFLE" - perfekt med en kaffe och avec.

Lördagens besök på Calle P har ni redan fått ta del av, men mitt fjärde besök blev tillsammans med min mamma som var så nyfiken på killarnas nya ställe! Vi drack rödvin, delade på jordärtskockan och åt kantarellpasta! MUMMA!

Mitt betyg för Calle P

Calle P kommer inte kunna få annat än topp-betyg av mig, av så många anledningar. Konceptet är precis ett sådant som jag älskar; avslappnat, men elegant. En kvarterskrog med höga ambitioner, mitt i city. Hit känns det lyxigt att gå, utan att det blir för pretentiöst. Hit kommer jag spatsera vare sig jag ska ta en mysig afterwork, lunch (de serverar Dagens!) eller middag. Det känns så mysigt att sitta i den inglasade lokalen nu på hösten, och se regnet smattra utanför. Men likaså i vår, när uteserveringen öppnar och man kommer kunna sitta mitt i parken. Precis som Riche som för mig är ett sådant ställe som alltid känns lika hemtrevligt att komma till, är Calle P, vilket gör dem till en solkar konkurrent! Maten är inte vad jag skulle kalla typisk bistro eller kvarterskrog, den är definitivt roligare, mer kreativ och innovativ. Här får man uppleva oväntade smaker vilket jag tycker är otroligt roligt, man gillar att bli lite överaskad! På helgerna har de öppet till två, och jag vet att jag kommer att vara en flitig besökare som gärna dansar i takt till vad än deras DJs spelar (tänk jazz, gamla hits, klassiker). Det är som att vara på en väldigt bra hemmafest man aldrig vill ska ta slut.

Nu vet ni helt enkelt var ni kan hitta mig framöver...

PS. De har filmjölksbröd!

Mat: +++++
Miljö: +++++
Pris: ++++
Service: +++++

 

Vill ni läsa mer?

Stureplansgruppen och trion bakom Sixten & Frans öppnar Calle P

 

;
Recension | Restaurang Artilleriet

Om du har råkat missa Restaurang Artilleriet är det inte helt oförståeligt. Du hittar det nämligen bakom de stora grindarna till Armémuseumet på Östermalm, själv har jag cyklat förbi många gånger men inte tänkt tanken att det gömmer sig en fantastiskt pärla där inne. Restaurangens egna ingång hittar du på Artillerigatan 13 (såklart), med en pampig entré. Restaurangen har en mysig terass med bekväma fåtöljer, en perfekt oas för en afterwork med utsikt över innegården till muséet. Lokalen är elegant, lyxig men inbjudande, och känns som gjord för stim och sena kvällar. Interiören anspeglar på Art Deco med marmorbord, djupa färger och gulddetaljer men det finns också inslag av retro i textilen och möblerna, allt som allt blir det en genomgående modern och trendig stil.

Jag besökte Artilleriet i veckan med ett glatt gäng, vi delade på flera mellanrätter till förrätt, varsin varmrätt, efterrätt, och cava!

À la carte-menyn erbjuder förrätter som man kan välja att göra till sharing, varmrätter och efterrätter. De har en meny med klassiska rätter som finns hela dagen, och en kvällsmenyn med ytterligare utbud. Ett extra härligt plus är att hundar är välkomna hit, så du slipper lämna din vän hemma!

Vi började som sagt med ett gäng mindre rätter att dela på, här ser vi löjromschips.

Kroketter med chilimajonäs (dessa var helt fantastiska) och burrata med tomat, basilika och pesto (även denna mycket god).

Laxtataki - MUMS, MUMS, MUMS!

Till varmrätt blev det röding med hummer beurre blanc, den var väldigt fin. Unnade mig även en halv efterrätt i form av brownie med vaniljglass och kolasås. Sen var jag mätt vill jag lova.

Vi var ett hungrigt och glatt gäng som samlades runt ett av dera stora runda bord med soffa, optimalt för att få igång härliga samtalsämnen. Det där kan göra så mycket, hade vi suttit vid långbord hade inte alla kunnat delta i samma samtal på det sättet. Älskart! Jag älskar också att deras cava går på 60kr/glaset - och det var faktiskt den godaste cavan jag druckit på länge. Skål!

Mitt betyg för Restaurang Artilleriet

Allt som allt får Artilleriet topp-betyg av mig. Personalen gjorde sitt, uppmärksamma, trevliga och bemötande. Lokalen känns både mysig men festlig, och interiören är snygg. Plus för de runda borden om man är ett stort sällskap! Menyn har en bra bredd på smaker från olika typer av kök, med både vegetariskt, fisk och kött. Allt jag åt och drack smakade otroligt gott, jag har faktiskt ingenting att påpeka. Sist men inte minst är rätterna väldigt prisvärda.

Mat: +++++
Miljö: +++++
Pris: +++++
Service: +++++

 

;
;