Vi finns i flera städer, välj en stad att utforska!
Scandinavian Detours | Skaldjurssafari på västkusten

Jahapp, det här va ju en dröm. Vilka magiska 24 timmar jag haft. Jag ville absolut inte lämna den fruktansvärt mjuka hotellsängen imorse, ännu mindre ville jag lyssna när det var dags att lämna frukosten på bryggan för att åka tillbaka till Stockholm. När vi var ute till havs igår (och hade den fina turen att stöta på två valar som villa säga hej - say what?) tänkte jag, hur kan jag inte göra det här, varje dag för resten av mitt liv? Jag mår så otroligt bra ute till havs, i skärgården, omringad av djur och natur. Jag älskar verkligen att upptäcka och lära känna mig själv, och jag blir mer och mer övertygad om vad jag verkligen älskar.

Nog om det, låt mig ta er igenom de senaste dygnet tillsammans med Scandinavian Detours. Stort tack till Reine och Jonas på Brygghuset och Slipens Hotell, det finns ett stort hjärta i deras verksamhet, och det märks tydligt att det de gör är ett lustprojekt. Stort tack även till Talisker Whisky och vännerna på AWB.

Vid ankomst till den lilla fiskebyn Fiskebäckskil checkar man in på härliga Slipens Hotell. Superfina, moderna och mysiga rum - och som sagt, sängen var helt magisk. Garderoben är utrustad med regnjackor (som vi aldrig behövde, vi hade strålande sol och nästan sommarvärme) och härliga badrockar, perfekt för den som vill ta morgondopp eller bada bastu på flotten.

Sen var det dags att hoppa i fiskebåten och bege oss ut till havs. Doften av salt och hav fyller en med ro och lycka. Första destinationen var en ö där det dukats upp ostron, whisky och skaldjursgryta. Jag smällde av.

Med mätta magar var det dags att åka på äventyr, skaldjurssafari! Lyckan när två valar dyker upp, då var jag verkligen här och nu. Sen fick ta del av hur man fiskar skaldjur, jag ställde alla frågor man tänkas undra när det kommer till havet, naturen och fiskindustrin. Vår fiskare Bobo Roysson var HELT FANTASTISK. Riktigt härlig guide som gjorde hela upplevelsen extra rolig.

Kan man få finare väder? Efter en stund ute på sjön tuffade vi tillbaka till land.

Dags för whiskyprovning. Jag ska erkänna att jag i princip doppade tungan, whisky är för starkt för min smak, desto godare är det däremot i drinkar.

Jonas komponerade en ljuvlig fyrarätters som Emil Hed från Svartengrens matchade drinkar till. Magi. Lasse Hansen (läs mer här och här) från Danmark var på plats och berättade om sitt äventyr över Atlanten. Förra året tog han sig till Antigua på 49 dagar, i robåt. Det var så mäktigt och inspirerande att höra honom berätta, jag ställde fråga på fråga som den äkta journalisten jag är. Som tur var uppskattade han det. Mest av allt undrade nog alla, varför? Vad får en människa att göra något sådant, något som ur de flestas synpunkt är absolut livsfarligt, men ur hans mest är tråkigt, det är mycket dö-tid. Svaret är i alla fall för att det går, och för att det är en mental utmaning. Man skulle kunna kalla det en annan form av terapi, självhjälp, personlig utveckling.

Lasse berättade bland annat om 12-14 meter höga vågor vid storm, som jag förstod det satte de sig då gränsle över robåten med en tamp runt midjan som satt fast i båten. När vågorna välte båten var det bara att hänga med och tumla runt i vattnet, men tampen är livsnödvändig, annars försvinner man ner i djuper. När han berättade det här gapade jag så stort att man skulle kunnat pricka med en pingisboll. Som sagt, inspirerande, jag var helt trollbunden.

Sen var det dags att basta. Jag menar, titta bara.

En öl i bastun och bums i säng. Jag sov ganska så bra.

Vaknade upp till detta. Stilla morgon. Sol. Frukostbuffé på terrassen. Kaffe. DET BLIR INTE BÄTTRE.

Om du är sugen på att vara med om samma upplevelse som mig finns det möjlighet att boka en resa med Scandinavian Detours 28-29 juni och 23-24 augusti. Läs mer och boka här: https://www.brygghusetkrog.se/evenemang/scandinaviandetours/

Thank god for trains

Mot Göteborg! Med tåg! Älskar tåg. Jag ska vara framme på Västkusten runt lunch, sen väntar en dag fylld av härlig aktivitet, god mat och inte minst - whiskey.

Ska försöka hålla er uppdaterade.

Hemma igen och maj månad

Jäklar hörrni vad det händer mycket nu. Jag har varit hemma en vecka från semestern (!?) och det har varit fullt upp från morgon till kväll med massa möten, jobb, kompisdejter och roliga middagar. Ska bli så skönt att återhämta sig och göra ingenting i helgen. Har precis skålat i cava, ätit toast skagen och pasta vongole. Har förberett chips med dipp som står och väntar - hur låter inte den fredagskvällen?

Äntligen är det maj och officiellt vår! Men, svinkallt i Stockholm. Känns som februari, bara det att man packat ner vinterjackorna så man går runt och fryser i inga kläder. Maj månad är dock fylld med fantastiska saker, jag ser verkligen fram emot den här månaden och sommaren som stundar. Förändring står framför mig. Veckan som kommer blir åter igen fylld med massa roliga möten, jobb och kompisdejter - helgerna spenderar jag med att återhämta mig, fattas bara att på riktigt komma igång med träningen igen. Sen följer en liten resa till Fiskbäckkil, en av de fantastiska fördelarna med att vara frilansjournalist, syttende mai i Stockholm med familj och vänner och sen; årets bröllop. En kär vän från ungdomen gifter sig, jag tror det kommer bli en fantastisk kärleksfest då väldigt många från gymnasiet får återförenas! När juni närmar sig hoppas jag att sommaren har kommit, är så redo för uteserveringarna.

Hoppas ni mår bra <3

Love

Vacaciones

Det är onsdag och några dagar in på semestern. Jag är på Gran Canaria med min familj (väntar anslutande sällskap på fredag), ett ställe jag brukade kalla mitt landställe när jag var liten, och känslan är typ så. Vi hyr hus vid stranden, det är lugnt och skönt och jag känner mig som hemma. Jag kan inte räkna, men måste åtminstone ha varit här 20 gånger i mitt liv. Jag känner restaurangägarna, morsar på grannarna, och har varit i princip i varenda by x antal gånger. Det bästa jag vet är att stå på stranden och blicka ut i Atlanten, känna saltvattnet på fötterna och doften av salt. Extra vacker är det vid skymning, när solen går ner bakom bergen.

Saker jag gör: smörjer mig med solkräm, solar, läser, badar i vågorna, äter ost, massa lokal ost, dricker vin, aperol spritz och spansk öl, sover gott om nätterna (hallelujah), sippar på cortado, äter apelsiner och färsk tomatsallad. Imorse diskuterade vi kristendomen och när Jesus egentligen uppstod. Imorgon blir det in till huvudstaden Las Palmas för lite city-life.

Out of office

Det är dags för mig att dra på en välbehövd semester. Jag kommer tillåta mig själv att stänga av så mycket möjligt. Jag har satt autoreply på mejlen och ska ta bort alla appar. Det betyder även att bloggen får vila, men känner jag mig själv rätt, som kommer vilan leda till inspiration, vilket kommer leda till något inlägg. Vi får se. Ingen press ingen stress. Vill man hänga med är det bäst att följa mig på Instagram.

Så länge kan jag tipsa er om att läsa min intervju med Coquetel Social som öppnar ikväll.

Hasta la vista!

Boktips: Meningen med hela skiten

"Det första, och största, problemet med att försöka hitta meningen med att göra något, är att komma på vad detta något är. Psykologisk forskning visar att den mänskliga hjärnan klarar av att ha ungefär sju saker att välja mellan, om beslutet är hyfsat enkelt. Oftast tar vi en genväg, vilket är precis det som händer när vi går och handlar och tar samma yoghurt varenda gång, även om det finns tjugotals andra att välja mellan. Genvägen kan också vara att vi tar det första alternativet vi ser. Eller så skjuter vi helt enkelt beslutet på framtiden och väljer ingenting alls. Livet är kort. De finns roligare saker än att stå där och fundera på alla yoghurtar. När vi sitter där med våra listor, eller ber en något förvirrad doktorand hjälpa oss att välja utbildning, försöker vi alltså gå emot vår egen hjärna. Vi försöker outsmarta systemet och tänka ut en lösning, trots att hjärnan inte kan hantera all den information vi utsätter den för. Livet består dessvärre inte av sju tydligt definerade alternativ, hur än gärna vi vill att det ska vara så. Så det enda vi kan göra är att förlita oss på genvägar. Och forskarvärlden verkar rörande överens om att det finns en genväg som är mer populär än de andra: att ta första bästa alternativ som i alla fall inte verkar helt hopplöst, och testa om man gillar det.

För varje år, eller i princip varje minut, blir jag mindre säker på saker och ting. Men en av få saker jag faktiskt blir mer och mer säker på, är att alternativet att fundera och fundera och under tiden göra ingenting är dåligt. Det kan ju vara att du, till exempel genom generösa föräldrar, ett arv eller en trisslott kan överleva utan att plugga eller jobba, i alla fall en period. Men det är inte särskilt bra. Det räcker att prata med någon som varit arbetslös eller sjukskriven en period för att förstå det. Samhället är, oavsett vad vi tycker om det, uppbyggt kring att människor ska vara sysselsatta och försörja sig själva. Den som inte gör något på dagarn kanske inte svälter, men den har ingen tydlig identitet. Man har inget svar på den första frågan man får på fester och middagar. Det är inte skönt och avslappnande, det är jobbigt och ångestframkallande. Så i det flesta fall är det bättre att ägna sig åt ett jobb eller en utbildning du inte trivs med, än att inte göra något alls. Du kommer inte vakna en morgon och veta precis vad som är meningen med livet. Risken är snarare att desto mer du funderar, utan att skaffa dig mer erfarenhet, desto svårare blir det att komma fram till något. För att förändra saker och komma framåt behövs styrfart, och underskatta inte missnöjet som drivkraft. Medan du gör ditt jobb eller utbildning kan du fundera på ditt nästa steg.

Valen finns ju kvar, på gott och ont. Vi måste ta dem om och om igen. Egentligen väljer vi ju att stiga upp ur sängen varje dag, och det är inte så dramatiskt. Faktum är att inga beslut du fattar, är oåterkallerliga. Om du vet att det du gör just nu inte prompt måste vara något du ska göra hela livet, blir det lite lättare att ha en avslappnad inställning till att testa nya saker och bara göra något, och där med på sikt komma fram till vad meningen med alltihop är.

Man kan byta utbildning. Man kan byta yrkesbana. Man kan byta företag. Man kan byta roll. Man kan hoppa av. Man kan flytta. Man kan bli ihop och man kan göra slut. Det är inte bara något man kan göra, utan med största sannolikhet kommer att göra. Det är inget misslyckande, det är liksom livet."

Detta var ett utdrag ur Nina Åkestams bok Meningen med hela skiten. Jag har inte läst ut den än, eller nu ljuger jag. Jag läste den här för ett par år sedan, men jag kunde inte ta till mig den på samma sätt. Jag tror jag var för ung, och hade tankarna på helt andra ställen. Därför läser jag om den nu, och bara några sidor in i boken känner jag att detta är något jag vill tipsa om. Definitivt baserat på typ det ända jag och alla mina vänner pratar om just nu: karriär, identitet och meningen med livet.

Nina Åkestam som skrivit boken är idag reklamforskare, föreläsare och skribent med sin bas på Handelshögskolan, men när hon var 25 år var hon utmattad och förvirrad. Så här lyder baksidetexten:

Meningen med hela skiten handlar om en person och en generation som inte riktigt får ihop sina arbetsliv. En generation som hastar fram utan att ha en chans att hinna tänka på de viktiga frågorna: Är det här vad jag borde göra? Vad har jag valt och valt bort? Vad är framgång egentligen, och vad ska det vara bra för? Och en person som fattat alla dåliga beslut man kan fatta, men som blev helt okej ändå: Flytten till New York, prestigefulla uppdrag och nyfunna vänner som när allting brister kommer över med kexchoklad mitt i natten. Det är en berättelse för dig som känner att livet bara spinner på utan att du hinner med. Som ibland undrar varför du går upp på morgonen. Och som vill komma lite närmare själva poängen att hitta meningen med hela skiten.

Om ni redan läst mitt tidagare inlägg om tre tips från Nina, så vet ni vad bilden ovan anspelar på. Fråga 85-åringen. Det är ett så bra tips och livsverktyg!

Betyg? Mycket läsvärd! Skapar reflektion, ger perspektiv och bidrar med ny kunskap.

Tre tips från Nina Åkestam

Energirapportera
När man tänker på sin dag, sin arbetsvecka eller sitt år. Tänk inte på att tidsplanera, planera ut efter hur mycket du kommer att orka. Som exempel, du ska hålla en föreläsning på en timma, men energin som går för att förbereda och återhämta innebär mycket mer tid.

Min notering: påminn dig själv om att detta är fullkomligt naturligt, männskligt och försök att inte ha prestationsångest. Jag vill leverera snabbt och inte vara kostsam, men det blir på min egen bekostnad.

Prata med din inre 85-åring
När man står inför stora beslut eller går igenom något jobbigt. Prata med dig själv när du är 85 år, vad tycker hen om det här? Vilket beslut hade hen tagit? Vad hade hen tänkt om situationen? Många gånger blir svaret väldigt enkelt och självklart, man får perspektiv och förstår vad som är viktigt.

Vill du kunna återberätta om när du satsade på något, med utrymme för att du kanske misslyckades, eller om allt du aldrig gjorde för att du var rädd, eller för att någon fick dig att inte våga? Saker man upplever som väldigt jobbiga kommer din 85-åring knappt minnas, och i flesta fall är svaret "det löser sig".

Min notering: Älskar detta tips. Jag tar till det verktyget ibland, inte lika konkret, men både som råd till andra, och till mig själv. Detta kan nog få bli mitt mantra.

Utgå inte från vad folk vill ha utan vem du vill va

Det finns folk som uppskattar dig, ser dig, vet ditt värde. Våga vara jobbig, våga säga ifrån, våga sätta ner foten. Funkar inte det, på till exempel en arbetsplats man är på eller i en relation, då ska du inte vara där. Då måste du ändra på ditt sammanhang, och vara på en plats där det uppskattas.

Min notering: Well spoken, Nina! Kanske får ha två mantran?

En liten lista

Vad ser du mest fram emot just nu?
Jag är spänd på att se vart 2019 tar mig, och så längtar jag efter min solsemester i april. 

Bästa konsertupplevelsen? 
Coldplay var magiskt. Får rysningar bara jag tänker på det. Även Veronica Maggio under bar himmel på Stockholms Stadion var en fröjd. Och Kent! Sista konserten någonsin.

Säg en sak livet lärt dig:
Everyone is fighting a battle.

Vad äter du helst just nu? 
Är besatt av min hemmagjorda smoothie på frysta hallon, banan, jordnötssmör, citrus, havremjölk och kakao. Det är kakaon som gör det. 

Vem förtjänar lite extra kärlek just nu?
Mina fantastiska vänner Maria, Veronica och Lova som är sådan fin hejarklack till bloggen!

Vad spelas i dina hörlurar?
Den som e den med Molly Sandén.

Vad blir ditt nästa köp?
Kanske ett par solglasögon som jag provade härom dagen. 

Restaurang du inte besökt du skulle vilja gå till?
Mathias Dahlgren Rutabaga

Vad lägger du ner mest tanketid på just nu?
Jobb, jobb och åter jobb.

Säg en sak du vill bli bättre på:
Att vara här och nu. Jag är så uppe i min hjärna att jag inte hinner njuta, jag är alltid någon annanstans.

 

Jag älskar dig så länge jag lever och alltid efter det

Idag är det ett år på dagen sedan jag höll dig för sista gången. Att det har gått ett år utan dig är näst intill omöjligt att förstå, och hur jag ska leva resten av mitt liv utan dig går inte att föreställa sig. Hur kan du inte finnas? Ibland glömmer jag. Varje bild jag ser på dig och tanke jag skänker dig ger lika mycket glädje och tårar. Glädje för den du var, för att jag fick 14,5 år med dig, för att jag fick vara din mamma. Tårar för att jag skulle göra vad som helst för att vara nära dig igen, dela livet med dig, hålla dig, prata med dig. Du var min bästa vän, en del av mig och mitt innersta, och det kommer du alltid att vara. Älskade älskling, jag älskar dig så länge jag lever och för alltid efter det.

Alfons 20.09.03 - 13.03.2018

Alltid älskad, aldrig glömd.

Om du vill läsa mer om Alfons kan du till exempel göra det här och här.

 

I fredags var det internationella kvinnodagen, kanske skålade du, unnade dig en bulle eller så gjorde du ingenting speciellt - allt är okej. Jag hade i uppdrag att skriva en artikel dagen till ära, med syftet att hylla kvinnliga kockar i krogbranschen. Det är en mansdominerad bransch, och man insåg snabbt hur många fler manliga namn man kunde droppa än kvinnliga, men! Tiderna förändras, och dessa kvinnor är ett bevis på det.

Inför denna artikel intervjuade jag Anna Broms Bauer som bland annat driver GLÖD och Broms, Frida Ronge som bland annat är kreativ chef på Tak, tv-kocken och kokboksförfattaren Jessica Frej samt Marion och Linn bakom Garba.

Jag är inte så känslig kring det här ämnet, kanske borde jag vara det, kanske är det okej. Om någon hade sagt grattis till mig i fredags hade jag inte blivit arg och gett onda ögat, även om ”man inte ska göra det”. Den personen menade förmodligen väl. Något som däremot gör mig förbannad är män som ifrågasätter den här dagen, det är så svagt, och så fruktansvärt dåligt.

”Happ! Men mansdagen då?”

”Varför ska kvinnor få en egen dag?”

”Alla män är inte elaka”

Jag har varit ihop med en person där diskussionen kring feminismen var ständigt återkommande, kommenterar som ovan och andra IQ-befriade argument var ett faktum. Ibland argumenterade jag emot, ibland drog jag bara en djup suck. Det blir så uppenbart att den här typen av man blir kränkt, han känner sig förminskad, glömd - och det är så mycket fel med det tankesättet att jag inte ens orkar berätta. För ni vet ju. För de flesta är det alldeles sjävklart, för mängden av kvinnor och män jag känner och vet om är det en självklarhet att hylla kvinnan, med glädje. Ingen egoism. Allt annat är så tragiskt. Tyvärr har jag en eller två i min närhet än idag som beter sig så här, men de är verkligen minoritet, och det är mest synd om dem. Sitt där och sura då, medan vi andra lever på.

Läs artikeln här: Möt fem starka kvinnor i Stockholms krogbransch